Archive for mars, 2013

20 ton socker, – orealistiskt? Möjligt? Önskvärt?

mars 28, 2013

Ett seminarium på Alnarp. Till ära för Dave Servin, som blir persionär (formellt) efter många framgångsrika år som koordinator för Partnerskap Alnarp, ett samarbete mellan SLU och näringsliv. Och det blev ett framtidsseminarium.

Rober Olsson om sockerbetor. Åren 1960-1995 läg skördarna kring 7-8 ton socker.  Från 1995 till 2012 har de ökat med i snitt 165 kg per år . I Tyskland har man tagit en försöksskörd på 24 ton. Så 20 ton kanske inte är omöjligt.

Christer Nilsson, också pernsionär från Alnarp. Drev odlingssystemförsök som nu fortsätter i regi av SLU. Christer tog bl a upp konskevenserna av högre skördar. Om inte sockerbehovet ökar kan sydvästra Skåne i stort sett fylla behovet om man får 20 ton. Vad ska de marginaliserade jordarna producera?

Han berörde också ett större problem. I t ex Polen finns massor med små jordbruksenheter som inte är ”konkurrenskraftiga”. Vad kan göras? Om en massa bönder friställs – vad ska de jobba med? Öka arbetslösheten? Läget är detsamma i flera östeuropeiska länder.

Men konkurrensen driver fram ökad effektivitet, obönhörligt. Eller?  Kanske man skulle sluta beskatta arbete (arbetsgivaravgifter). I stället subventionera eller hjälpa fram ?

Frågan har varit uppe i tidigare inlägg.. Prova tag Försörjning.

Framtidsodling i Kumla

mars 12, 2013

Ett 15-tal kunniga odlare. Kritiska och konstruktiva. En mycket givande eftermiddag. Hur ska vi göra för att kunna få hjälp av denna kraft. Det gäller erfarenheter av odlingsteknik, jordbearbetning mm. Det gäller att få fram dessa erfarenheter, sprida och diskutera.

Det finns ju ERFA-grupper för vissa specifika frågor. Självklart viktigt men det finns mycket mer.

Vi får hjälpas åt att tänka till.

Ett tema för eftermiddagen var Hållbar Intensifiering, den globala diskussionen och vad som kan göras i Sverige. Sedan vär det frågan om veteförsök. I Mellansvenska försök nås ofta 10-11 ton/ha. Inte stor skillnad mot Sydsverige. Men varför blir statistikens medelskördar så låga?  Vidare mullhushållning och beräkningar på odlingssystem.

Kretslopp och konsekvenser

mars 9, 2013

Frågan har varit uppe förut i denna blogg, men frågan är värd att återkomma till.

Kungl Skogs- och Lantvruksakademien hade ett summerande seminarium i förra veckan. Om slam. Hur ska man bedöma?

30 års slamförsök visar bara fördelar för jordbruket, värde ca 700 kr per hektar och år för regelbunden slamspridning enligt dagens regler. Det finns en anrikning av vissa metaller i marken, men den är inte så stor att den märks i grödan, ännu.

Det är ett dåligt kväveutnyttjande i försöken och troliga förluster av ammoniak och nitrat. Men det skadar ju inte jordbruket, eller? Jag lyfte denna fråga, och menar att när samhället har miljöprogram för att minska kväveförluster från jordbruket bör man inte underlåta att ta hänsyn till detta vid en samhällelig värdering. Och då är en minsta kostnad 50 kr/kg N i minskad förlust. Att förlora 5 kg N skulle alltså vara en förlust för samhället av 250 kr. Det är möjligt att förlusterna är både mindre och större. I mitt räkneexempel använde jag 2 kg N och 100 kr.

Man bör kunna minska kväveförluster genom att sprida slammet mer odlingsanpassat och nedbruka snabbt. Men vårspridning och tidsanpassning kostar också, och vidare ökar bruknngsstörningar och risk för markpackning.

Metallerna är en långsiktig fråga. 30 år – ökning i mark men inget som märks i gröda. 30 år till? 30 år till igen??Vårt system har svårt att hantera så långsiktiga frågor. Påminner om en gammal historia om en gumma som lastar grenar till en börda att ta hem. ”Orkar jag den – så orkar jag denna också”. Och så höll hon på. Men till slut blev bördan för tung, så hon fick lasta av. ”Orkade jag inte den så orkar jag inte denna heller”. Till slut var det inget kvar. Så gick hon hem.

Förhoppningsvis finns snart bra metoder att extrahera ren fosfor ur slam, och likaså olika ämnen ,både nyttiga och skadliga. De skadliga för deponeras säkert.

Vad gäller metaller kan vi inte lasta av.

Om kollaps och klimat bl a.

mars 5, 2013

En bok: Kollaps, av David Jonstad.  Underrubrik; livet vid civilisationens slut. (Min bok hette Mat – klimat- miljö, en möjlighetsbok).

Jonstad är pessimist, så till den grad att han har inrättat sig för självhushållning för att stå stark när civilisationen kollapsar. Men boken är välskriven och intressant. Det finns många trender i dag som är oacceptabla och som inte kan fortsätta. Samhället bygger på oavbruten tillväxt och det går ju bara inte. Synd att inte heller han kan komma med åtminstone ett försök till lösning.

Det finns dock många positiva trender och så mycket ändrar sig i våra samhällen (IT mm) att förutsättningarna ändras.

Vad gäler försörjning tror vi oss kunna klara 9 miljarder 2050 och förhoppningen är att befolkningen planar ut där.

Energi – mycket rör sig. Jag tycker inte att Fukushima mm har visat att kärnkraft är ohållbar. Bara att den typen av teknik har sina risker. Det finns andra tekniker med mycket större inbyggd säkerhet.

Klimatet: nu har Met Office i England kommit med en kommunike att det senaste årtiondet inte alls blivit varmare trots att koldioxiden ökat. Vad händer egentligen? Har vi något klimathot? Faktum är att jordbruket i Austgralien, Sydafrika och Kina bl a tycker sig märka att det blivit varmare och torrare. I en Science nyligen fanns en larmrapport om kinesiskt jordbruk.

Det är ett tag sen sist. Det har varit så mycket på gång:

Arbetsmaterial för FramtidsOdling, som nu börjar introduceras. Inkl Sustainable Intensification

Akademiens Kretsloppsseminarium 27 febr.  Blev en bra genomgång.

Framtidens veteodling. projekt Odling i Balans.