Archive for juli, 2013

En bok: Hur bör vi handla?

juli 24, 2013

Bokens underrubrik: Filosofiska tankar om rättvisemärkt, vegetariskt och ekologiskt.

Författare: Bengt Brülde och Joakim Sandberg, Thales förlag.

Det är i första hand filosofiska diskussioner om tre huvudpunkter, fattigdomen, djurhållningen och naturmiljön. Hur bör vi tänka och agera? Vilka ”skyldigheter”  har vi? Djuren – är de till för att utnyttjas eller ska de ses som likvärdiga med människan? Har grisen några rättigheter?  Miljön – har den ett egenvärde eller ska den värderas efter mänsklig nytta?

Vem ska agera? Individen (jag själv), företagen, samhället?

Det är intressanta diskussioner om de filosofiska tankar som finns. Författarna kommer fram till till en sorts dygd-etik, vi ska ta hänsyn till djur och miljö samt förstås lidande medmänniskor var de än finns. Enbart egoistiskt handlande eller vinstmaximimering håller inte.

Jag hade hoppats på någon diskussion om långsiktighet. Den finns inte, men uthållighet nämns i alla fall.

En sak stör, liksom i den bok jag tog upp för några dagar sedan om globaliseringens problem: man tar för givet att ekologisk produktion räddar klimat och miljö. Det nämns som i stort sett självklart i båda böckerna. Ändå finns en diskussion om att bioenergiproduktion på åker tar areal i anspråk och kan höja matpriser. Att ekologisk drift ger lägre produktion (för nordeuropeiska förhållanden ca halv produktion) tänker man inte på eller vill inte gå in på.

”More crop per drop” är en slogan för global vattenhushållning.  Ekologisk produktion hjälper inte där, tvärtom.

Högre skördar från vår landresurs är ett annat önskemål för framtiden. Det passar inte ekologisk produktion.

Mindre klimatpåverkan? Ekoproduktion ger lägre utsläpp per odlat hektar, men det är ju inte viktigt ur global klimatsynpunkt. Där gäller det i stället att få låga utsläpp per producerad enhet mat, och i denna helhetsbild  hävdar sig inte ekoproduktion. 

Men – alternativet till fundamentalistisk ekoproduktion är balanserad och integrerad produktion som producerar effektivt för samhället och samtidigt tillgodoser miljöaspekter och uthållighet. Det är ingen tulipanaros, den finns, men behöver utvecklas. FramtidsOdling.

 

 

 

 

 

Uthållig intensifiering

juli 23, 2013

 (Sustainable Intensification) i jordbruket, om möjligheter och policies.

 

 

Ett Policy Forum i Science, 5 juli 2013.

 

 

Undertecknat av 17 prominenta namn inom ekologi och jordbruk.

 

 

En mycket kortfattad sammanfattning:

 

1. För att klara framtida försörjning behövs mer jordbruksproduktion. Men det räcker inte ensamt. Det behövs också bättre tillvaratagande, mindre spill, omläggning till mindre resurskrävande matvanor, politik för minskad fattigdom.

 

 

2. Den ökade produktionen måste till största delen komma från ökade skördar på den mark som används. Att nyodla för jordbruk har stora miljökonsekvenser.

 

 

3. Åtgärder för ökad produktion måste vara hållbara och miljömässigt riktiga på sikt.

 

 

4. Även om odlingssystem med lägre skördar kan ge lokala miljöfördelar är det viktigt att se den stora bilden. Lägre produktion kräver kompensation någon annanstans.

 

 

5. Det kan inte vara frågan om ensidiga skördehöjande åtgärder. Det behövs systemtänkande och nytänkande och nyorganisering av produktionen.

 

 

6. Vi måste se till försörjningens kvalitet, och mikroelement nämns som exempel.

 

———————————

 

Några exempel på vad som skulle kunna göras i svenskt jordbruk:

 

 

Näraliggande:

 

Odlingssystem som ger mer liv i marken, mera markskydd och bättre mullhushållning.

 

 

Fånggrödor eller mellangrödor som skördas för energi och samtidigt hjälper till med ovanstående. De kan också frigöra halm för energiändamål.

 

 

Precisionstänkande för olika odlingsåtgärder, anpassat för variationer inom fält. Eventuellt uppdelning av stora fält.

 

 

Fältkanter och marginalytor för biodiversitet.

 

 

På sikt:

 

Extraktion av fosfor från samhällsavfall och ev stallgödsel förbättrar kretslopp.

 

 

Grödor som hämmar ogräs och har hög sjukdomsresistens minskar bekämpning.

 

 

Den tekniska kvävesyntesen ses som en integrerad del av produktionssystemet och inte som en främmande input. Energi- och miljöbedömningar styr utvecklingen.

 

 

 

Global nedräkning, en bok

juli 19, 2013

Författare Harald Schumann och Christiane Greve.

En kritisk genomgång av det globala samhället, utvecklingens drivkrafter, fel och möjligheter. Mycket utrymma ägnas finanssektorn och de egendomliga incitament som gäller. Risktagande belönas stort om det går bra, går det dåligt händer inget alls eller rentav en viss belöning. ”Det var en frisk satsning”.  Ansamling rikedom hos några få, en välståndsminskning hos stora grupper. Det kan inte fortsätta.

Och klimatfrågan. Åtfgärder behövs. Det globala samhället har svårt hantera frågan verkningsfullt. Dock finns en del tendenser som ger hopp. En medvetenhet som sprider sig också bland höga beslutsfattare.

Jordbruket diskuteras närmast som ett klimatproblem. Och visst, när utvecklingen styrs av kortsiktig marginalekonomi kan det bli så. Man frramhåller i stället småskaligt ekologiskt jordbruk. Som stötteperalarev citeras Badgley m fl: ”Organic agriculture and global food supply”, en rapport från 2006. Problemet med den är att man bar ett smalt och orepresntativt urral av försök och bara ser på skördar, inte på produktion..

——

Framtiden är förstås FramtidsOdling. Att fullt ut utnyttja möjligheterna till bra och mljöirktig produktion och hållbarhet hos produktionssystemen.

 

 

 

 

 

Mål och styrkraft

juli 9, 2013

Det är en paradox, kanske, att ju mer som händer dess mindre skriver man. För fullt, för kaotiskt, för lite tid? Något av allt.

 

Borgeby fältdagar. Tema växtskydd. Mycket om alternativ, om integrerat växtskydd och också om ekonomi. Växtskydd är viktigt ekonomiskt. Och viktigare på marginalen, för konkurrenskraften. än reellt för produktionsvärdet.

 

Det är meningen att den marginella ekonomin ska styra utvecklingen i vår värld. Det är i stort sett lika för de stora politiska riktningarna, det finns faktiskt inga bra alternativ. Man kan i någon mån justera genom regler, bidrag och skatter och här finns en politisk diskussion. Egentligen har utvecklingen inte blivit så tokig, vi har bra produktion och rätt bra miljöutveckling. Det är mycket diskussionen som gör en lite bekymrad. Att gå före med att förbättra djurvälfärd eller ”ekologisk effektivitet” går inte för konkurrenskraftens skull. Det kan bli så att den sämsta svansen blir styrande och det har inte världen råd med.

 

Vi har ambitiösa forskningsprogram för miljöriktig jordbruksproduktion. Men om inte resultaten kan omsättas i praktiken på grund av marginella merkostnader är de till föga nytta.

 

 

Och vilken bot har vi mot detta?

 

 

En ansats är att räkna ekonomi ordentligt. Sätta pris på de fördelar som finns och inte bara se kostnader.

 

Räkna bredare. Jakt, landskap, turism mm kan ges ett värde för fler än man kanske tror.

 

 

Men mycket skulle kunna hända om man inför en direkt ekonomisk drivkraft som främjar integrerad utveckling produktion – miljö. Om man kunde inrätta en ekonomisk nisch där marknaden t ex betalar 5% mer för produkter från gårdar med någon typ av certifierad minimerad kemisk bekämpning. Det skulle innebära ett utvecklingsintresse som kan betyda mycket, Eller om man kunde införa en skatt med återbetalning. Sämre, men inte ogenomförbart.

 

 

På Borgeby visades intressanta resultat om hur olika kornsorter hindrar ogräs att gro. Ett exempel på utvecklingsmöjligheter som grott och som behöver miljö för växtkraft.