Archive for januari, 2015

PLANETARY BOUNDARIES  OCH SUSTAINABLE INTENSIFICATION.

januari 24, 2015

(Inför workshops med skånska jordbrukare i vår)

Man kan se i dag 2 globala diskussionspunkter inom vårt område:

  1. Hur ska vi kunna försörja den ökande befolkningen?

(Hållbar intensifiering)

 

  1. Hur ska vi få bukt med civilisationens miljöeffekter, som redan är för höga?

(Planetens gränser, Planetary boundaries)

Hållbar intensifiering inkluderar miljöproblematiken för jordbruksproduktionen.

Planetens gränser (ny uppdatering sätter fart på diskussionen) har fastnat för konkreta siffror. För kväve anges 35 millioner ton N globalt som nyfixerat kväve (kvävefabriker + biologisk fixering ). Dagens användning är 4 ggr högre! Man blir ju lite fundersam hur det här ska kunna gå ihop.

När man ser på bakgrund och diskussion klarnar bilden något. Det gäller att effektivisera, recirkulera och minska förluster på alla punkter. För det är utflödena som är huvudproblemet, inte själva användningen.

Civilisationen håller på att spränga sina gränser. Och det accelererar. Alla talar om Tillväxt. Det är som att vara i ett fordon som är på väg mot farligt väglöst land men det finns varken ratt, koppling eller broms, möjligtvis gaspedal och den kan man bara öka med. Planetens Gränser är en väckarklocka.

Allt detta är förstås en stor utmaning för jordbruket.

Det är ju inte Planetens gränser som är huvudproblemet, det är ekonomin och konkurrenskraften inom det egna lilla landet.

Ska det behövas pålagor, skatter, detaljregler, kontroller? Utan att det egentligen blir bra.

Eller går produktionseffektivisering och miljöeffektivisering möjligtvis att förena?

Vi är övertygade om det. Vi har mött mycket utvecklingskraft och utvecklingsvilja hos jordbrukarna. Det är bakgrunden till dagens övning.

Ökad produktion, bättre hållbarhet och minskade miljöeffekter kopplat med bättre ekonomi – det är utmaningen.

Några steg:

Utnyttja dagens kunskap

Skaffa mer gårdsegna och helst fältspecifika data (skördar, analyser mm)

Tänk igenom helheten,  finns alternativ att tänka på? Tänk Förbättring!

Räkna på alternativen.

 

Annonser

Världens miljöhistoria

januari 18, 2015

En bok av J Donald Hughes, 2005, SNS förlag. 412 sidor.

Hur göra en bloggpost av detta? En kortversion: Mänskliga samhällen är beroende av att miljön kan leverera tillräckligt met mat och andra nyttigheter. Samt i många fall ekosystemtjänster som vattenhushållning mm.

Historien igenom har samhällenas befolkning vuxit tills ekologins gränser uttömts. Då har man fått försörjningsproblem följt av sönderfall. Exempel från sumererna, Aten, Florens, Romarriket, Polynesiska öar, Mayafolket mm.  Det finns några undantag: Inkas men dom blev erövrade innan det blev kris, kanske Hopi-indianerna och det gamla balinesiska samhället. Frågan är om vår civilisation klarar skivan.

Visst har det hela tiden också funnits förnuftiga röster om ta vara på jorden och skogarna. Också de stora religionerna talar om varsamhet och försiktighet.

Men varken visa män eller religiösa urkunder eller föreställningar har hittills lyckats tillräckligt bromsa samhällets expansionslust (möjligt undantaget vissa naturreligioner). Det behövs mycket konkreta incitament för enskilda människor för att modifiera utvecklingen.

Vi har en unik situation för det gäller hela civilisationen, inte ett lokalt samhälle. Det finns positiva faktorer:

Ökad helhetskunskap och medvetenhet, miljövänlig teknik. återanvändning samt möjligen begynnelsen av ett ökat helhetstänkande hos många människor.

Så långt boken. Den är värd att läsa.

Under de cirka 10 år som gått sedan den skrevs har åtminstone viss positiv utveckling skett

 

 

 

 

Till opinionsbildare: prioritera bättre.

januari 14, 2015

Bakgrund:

1. En rapport i Science (12 dec) om veterinära mediciner. De tar vägen någonstans och många är riskabla för miljön. En smal bedömning av giftighet och ekonomisk nytta räcker inte för framtiden. Det behövs en mycket bättre helhetssyn. Det svenska systemet framhålls som exempel.

2. En politisk debattartikel (s) om vikten av att EU bättre prioriterar människors välfärd i vid mening. Ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft räcker inte som styrmedel eller mål.

I tillägg finns mina mina tidigare 2-3 inlägg .

Miljörörelsen prioriterar ekologisk produktion som snällare mot naturen. Det tycks vara viktigare att nedvärdera annan produktion än att verkligen tänka på vad som behövs för framtiden.

Tänk om man satte kraften på förändring av våra styrande system så att helheten sattes mer i fokus. Det är styrsystemen som är väsentliga. Det gäller framför allt den övergripande politiken, t ex funktionen hos WTO. Där borde miljöfunktionen stärkas.

Att möta globala utmaningar

januari 13, 2015

 

Det nummer av Science jag just fick i min hand  (19 dec), innehåller ett par tankar om jordbruket och framtiden. De är lösryckta ur sitt sammanhang, men de beskriver synen på den utmaning vi står inför.

1. Meeting global challenges: discovery and innovation through convergence.

Presidential address, Philip A Sharp, American Association for Advancement of Science

Ungefärlig översättning av mig:

”Världen kommer att ändras åtskilligt fram till seklets mitt, men hur är inte fullt klart. Inom våra barns och barnbarns livstid kommer jorden att ha ungefär 9 miljarder invånare , och var och en har en åkeryta av 130 ggr 130 meter för sin försörjning.

2. Tidskriften Science har en liten avdelning för nya böcker och filmer inom området. Här recenseras filmen Interstellar, en science fiction film. Man menar att filmen bygger på vetenskapen i grunden, även om det finns utvikningar som i dag är ren fantasi.

Recensionen avslutas så här (igen med egen översättning):

”Trots den allvarliga bakgrunden (sammanbrott av vår civilisation) är filmens budskap i grunden en tro på vetenskap och uppfinningsrikedom. Allteftersom jordbruket blir alltmer otillräckligt och resursknapphet blir en realitet i vår egen värld kan jag inte annat än hoppas att filmens huvudperson har rätt när han säger:  Vi kommer att finna en väg – det har vi alltid gjort.”

En låst jordbruksdiskussion

januari 11, 2015

Man fortsätter att diskutera två system, ekologiskt och k.onventionellt, trots att inget av dem i den form de har i dag är hållbart. Då kommer man ju inte framåt och diskussionen är till föga hjälp för beslutsfattare och allmänhet.

Man kan gå två vägar. Den ena är att reformera det ekologiska så att effektiv växtnäring är tillåten.

Den andra är att modifiera konventionellt så att kemisk bekämpning används mycket restriktivt och att långsiktig markvård och bra djuromsorg kan förenas med konkurrenskraft.

Då kommer systemen mycket nära varandra, vilket förstås är till nackdel för de stora kommersiella intressen som blivit knutna till ”ekologisk produktion”. Men vad vi får är ett jordbruk som har förutsättning att klara de stora utmaningarna för framtiden.

Modifierat konventionellt kommer ganska nära dagens svenska jordbruk. Det har börjat fungera kommersiellt i vår lilla vrå av världen, men frågan är om den trenden är hållbar och kan utvidgas. Den strider mot dagens paradigm: internationell priskonkurrens ska styra utvecklingen.

 

 

Hungerns planet

januari 9, 2015

En bok av Lester Brown.

Författaren är en välkänd och välrenommerad auktoritet. Han här sammanställt en rad fakta och utvecklingstendenser som i sig är kända, men när de samlas ihop blir slutsatsen skrämmande. Hungerns planet är här inte än. Kan vi hindra att den kommer?

Vi har nu matreserver för ca 70 dagar globalt. Det betyder ju ungefär att om skördar och produktion minskar med mer än 20% räcker inte maten.

Befolkningen växer, framför allt i de delar som har det sämst. Nigeria och Pakistan väntas t ex ungefär fördubbla sin folkmängd till 2050.

I många delar av världen ökar köttkonsumtionen vilket kräver mer resurser.

Markförstöringen är betydande. På en tredjedel av världens jordbruksareal eroderas matjorden snabbare än den hinner nybildas.

Vatten överutnyttjas, reserver sjunker. Jordbrukets bevattning kan inte upprätthållas i nuvarande omfattning.

Varmare klimat ger sjunkande skördar. Dels har värme direkt skördesänkande effekt i området en bit över 30 grader, dels kommer torkperioder och annat extremt väder ge skördeförluster.

Vår civilisation är inte grundad på sådant som ger BNP (ekonomi). Den är faktiskt grundad på matjorden också i vår tekniska och ekonomiska värld.

Vad göra? Var och en av de faktorer som nämnts ovan kan man arbeta med, alltifrån befolkningstillväxt till klimatpåverkan. Det presenteras en åtgärdslista som hamnar på 187 miljarder dollar årligen. Det är mycket pengar, det är ca 15% av världens militärutgifter

Teknikutveckling och uthållighet.

januari 7, 2015

 

Ibland är tänkandet om framtiden alltför statiskt och bunden till dagens eller gårdagens teknik. T ex fanns för dryga 100 år sedan oro för att hästgödsel skulle bli en broms för städernas tillväxt. Det var onödig oro.

I dag hörs tankar om att eftersom kvävegödsel tillverkas med hjälp av naturgas är det en ändlig resurs som inte håller i längden. Det är inte så. Det finns mycket på gång om andra produktionsvägar och det verkar faktiskt som om ny teknik baserad på elektrisk energi kan bli konkurrenskraftig. Googla gärna på ”ammonia production electricity”.

En intressant tanke vid sidan om växtnäringen är att ammoniak kan vara ett bränsle, en energibärare som vid förbränningen bara ger kvävgas och vattenånga. Ytligt sett kan det verka riskabelt att köra omkring med ammoniak i tanken, men vid närmare eftertanke skulle man tänka likadant om bensin om man inte vore så van vid det. Vi får väl se.

I alla fall har vi en högst konkret möjlighet att utveckla ett kretslopp med bioenergi och kväve. Det kan gå via biogas som mitt exempel i posten nedan, det kan ocikså gå via förbränning och elenergi. Det kan räcka med  att använda halm och andra biprodukter. Det kan också ge möjlighet till en eftergröda, och i det fallet producerar växtodlingen överskottsenergi för samhället utan att inkräkta på matproduktionen.

 

Våra behov, resurser och miljö

januari 2, 2015

2014-12-31

Food security, The challenge of feeding 9 billion people.

Det är titeln på en sammanfattande genomgång i en bilaga till Science 5 dec 2014. Den publicerades dock först 2010.  10 forskare, främst brittiska, ligger bakom. Några punkter.

Världen behöver 70-100% mer mat kring 2050. Odlingsarealen kan ökas bara marginellt,  biologisk mångfald är redan under starkt hot.

Det är alltmer erkänt att matproduktionen och faktiskt hela kedjan produktion-konsumtion måste vara uthållig. En viktig fråga är: i vilken skala?  Globalt är det övergripande. I övrigt: nationellt, regionalt, enskilda gårdar?  Hur ska vi arbeta?

Man diskuterar 5 arbetsområden:

Öka skördarna, minska skördegapet mellan känd och tillämpad teknik.

Förbättrade grödor med högre produktion.

Minska svinn i hela kedjan.

Ändra dieten, t ex minska animalier.

Vattenkultur, fiskodling.

Av dessa 5 områden menar man att frågan om animalier är den svåraste. Där finns både plus och minus. Många gräsmarker kan inte utnyttjas utan betande djur. Man räddar inte världen genom att inte äta kött, men den pågående stora ökningen i animaliekonsumtion är oroande.

I utvecklingsarbetet behövs genteknik, men den ska användas med noggrant övervägande.

Att klara försörjningen och samtidigt uthållighet, mångfald och miljö är en gigantisk utmaning. Man avslutar med följande (i fri och förkortat översättning):

Det behövs en revolution i samhälls- och naturvetenskaper som rör matproduktion, likaså att barriärer mellan discipliner rivs ned. Det gäller inte bara att maximera produktion, utan att optimera ett komplext mönster produktion – miljö – samhälle.

 

Ja detta är faktiskt grunden till Sustainable Intensification, Hållbar intensifiering, som vi ju håller på med inom FramtidsOdlings ram.

Några personliga reflektioner om bedömning hållbarhet:

Om skalan: Alltför liten skala, t ex en gård, kan styra fel. T ex kan en enstaka gård  förbättra hållbarhetsdata genom att ha stor andel av t ex klöverfrö och konservärter, men risken är stor att detta bara reducerar möjligheterna för andra om marknaden är begränsad.

Om sektorer: För utvecklingen är det viktigt att man optimerar en helhet, att t ex energiråvaror på lämpligt sätt ses tillsammans med energiproduktion. Likaså att transportarbete i jordbruksproduktionen tas hänsyn till där

Speciellt om kväve: Ser man bara på tillverkningen förbrukas energi. Ser man bara på användningen bindes solenergi. I dagens svenska växtodling räknat på energienheter får man ut 6 ggr mer än insatsen. Men insatsen i dag är fossil energi (gas), solenergin är bunden i växtmassa.

Kan vi koppla ihop kväveproduktionen och växtmassan? Det går knappast genom en liten ammoniakfabrik på gården, inte gärna genom regional enhet (liten, ineffektiv, transportintensiv). Men växtmassa kan ge biogas, ammoniakfabriken använder gas. Ett gasnät, reellt eller ”virtuellt” kan binda ihop det. Då kan bilden se ut så här:

Vi producerar 8000 kg vete + 4000 kg halm. Insats 200 kg N med energiinsatsen 2400 kwh.

Halm kan i lämplig kombination vara en biogasråvara, 4000 kg halm kan ge 2800 kwh ren gas. Av den kunde man göra 230 kg N i kvävegödsel och samtidigt blir det ca 20 kg N i biogödsel att gödsla med lokalt. Om vi använder halmenergin för kvävetillverkning täcker vi behovet med råge.

I ett globalt sammankopplat gasnät skulle det hänga fysiskt samman. Vi har ju inte det, men det finns en koppling via energimarknaden. Den typen av lösningar främjar global hållbarhet.

Kvävegödsel ska ses som en energiinvestering, inte en energiförbrukning. Den kan med dagens teknik göras oberoende av fossil energi. För ammoniaksyntes behövs bara energi och vatten. Och mycket händer på det området.