Våra behov, resurser och miljö

2014-12-31

Food security, The challenge of feeding 9 billion people.

Det är titeln på en sammanfattande genomgång i en bilaga till Science 5 dec 2014. Den publicerades dock först 2010.  10 forskare, främst brittiska, ligger bakom. Några punkter.

Världen behöver 70-100% mer mat kring 2050. Odlingsarealen kan ökas bara marginellt,  biologisk mångfald är redan under starkt hot.

Det är alltmer erkänt att matproduktionen och faktiskt hela kedjan produktion-konsumtion måste vara uthållig. En viktig fråga är: i vilken skala?  Globalt är det övergripande. I övrigt: nationellt, regionalt, enskilda gårdar?  Hur ska vi arbeta?

Man diskuterar 5 arbetsområden:

Öka skördarna, minska skördegapet mellan känd och tillämpad teknik.

Förbättrade grödor med högre produktion.

Minska svinn i hela kedjan.

Ändra dieten, t ex minska animalier.

Vattenkultur, fiskodling.

Av dessa 5 områden menar man att frågan om animalier är den svåraste. Där finns både plus och minus. Många gräsmarker kan inte utnyttjas utan betande djur. Man räddar inte världen genom att inte äta kött, men den pågående stora ökningen i animaliekonsumtion är oroande.

I utvecklingsarbetet behövs genteknik, men den ska användas med noggrant övervägande.

Att klara försörjningen och samtidigt uthållighet, mångfald och miljö är en gigantisk utmaning. Man avslutar med följande (i fri och förkortat översättning):

Det behövs en revolution i samhälls- och naturvetenskaper som rör matproduktion, likaså att barriärer mellan discipliner rivs ned. Det gäller inte bara att maximera produktion, utan att optimera ett komplext mönster produktion – miljö – samhälle.

 

Ja detta är faktiskt grunden till Sustainable Intensification, Hållbar intensifiering, som vi ju håller på med inom FramtidsOdlings ram.

Några personliga reflektioner om bedömning hållbarhet:

Om skalan: Alltför liten skala, t ex en gård, kan styra fel. T ex kan en enstaka gård  förbättra hållbarhetsdata genom att ha stor andel av t ex klöverfrö och konservärter, men risken är stor att detta bara reducerar möjligheterna för andra om marknaden är begränsad.

Om sektorer: För utvecklingen är det viktigt att man optimerar en helhet, att t ex energiråvaror på lämpligt sätt ses tillsammans med energiproduktion. Likaså att transportarbete i jordbruksproduktionen tas hänsyn till där

Speciellt om kväve: Ser man bara på tillverkningen förbrukas energi. Ser man bara på användningen bindes solenergi. I dagens svenska växtodling räknat på energienheter får man ut 6 ggr mer än insatsen. Men insatsen i dag är fossil energi (gas), solenergin är bunden i växtmassa.

Kan vi koppla ihop kväveproduktionen och växtmassan? Det går knappast genom en liten ammoniakfabrik på gården, inte gärna genom regional enhet (liten, ineffektiv, transportintensiv). Men växtmassa kan ge biogas, ammoniakfabriken använder gas. Ett gasnät, reellt eller ”virtuellt” kan binda ihop det. Då kan bilden se ut så här:

Vi producerar 8000 kg vete + 4000 kg halm. Insats 200 kg N med energiinsatsen 2400 kwh.

Halm kan i lämplig kombination vara en biogasråvara, 4000 kg halm kan ge 2800 kwh ren gas. Av den kunde man göra 230 kg N i kvävegödsel och samtidigt blir det ca 20 kg N i biogödsel att gödsla med lokalt. Om vi använder halmenergin för kvävetillverkning täcker vi behovet med råge.

I ett globalt sammankopplat gasnät skulle det hänga fysiskt samman. Vi har ju inte det, men det finns en koppling via energimarknaden. Den typen av lösningar främjar global hållbarhet.

Kvävegödsel ska ses som en energiinvestering, inte en energiförbrukning. Den kan med dagens teknik göras oberoende av fossil energi. För ammoniaksyntes behövs bara energi och vatten. Och mycket händer på det området.

 

 

Annonser

Etiketter: , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: