Konkurrenskraft, långsiktighet och helhet.

 

Jag klagade över bristen på diskussion om detta. Det är väl egentligen så att det finns ingen riktig medvetenhet. Och ingen lösning att ta fram.

Om man söker på taggen ”ekonomi” på denna blogg  (gärna år bakåt) kommer det en del kommentarer om olika ekonomiböcker, flera miljöinriktade. Man ser problemen med trenderna i världen. Antingen ser man ”mera marknad” som en lösning, eller hamnar man i en uppgiven suck: vi måste ändra oss. Men konkret ”hur” för en global situation har jag inte hittat någon som diskuterat.

Men för industrin och skogsbruket fungerar väl den globala marknaden?

Skillnad jordbruk – industri: industrin kan flytta, den kan anpassa sig till marknaden (permitteringar osv), den sätter oftast sina egna priser.

Skillnad jordbruk – skog: avverkningen kan kortsiktigt anpassas efter marknaden, långsiktig lönsamhet är det normala kriteriet och kortsiktig konkurrens är onormalt.

För jordbruk borde långsiktig konkurrenskraft vara avgörande av systemskäl (jorden och landskapet är långsiktiga) men för jordbrukets kortvariga grödor blir det normalt den kortsiktiga ekonomin som bestämmer.

Jämför: kan man rangordna 5000 m löpare genom ett 100 m lopp?

För att konkretisera fortsättningen: exemplet i förra inlägget om halmförsäljning.

Managerns alternativ:

  1. sälja halm och öka inkomsten med 300 kr/ha. Men mullhalten sjunker, klimatgasutsläpp ökar, minskad bördighet leder till minskad skörd, om 30 år är vinsten borta.
  2. Bruka ned halmen och ha en stabil situation.

Samhället behöver alt 2.  Dagens styrsystem styr mot alt 1.     Hur kan man påverka?

Rådgivning, övertalning. Om detta bara blir lokalt (Sverige) minskar vår konkurrenskraft Marknaden tar ingen hänsyn till markförsämringen eller klimateffekten. Men ett globalt mullprogram skulle göra skillnad.

Bestämmelser om mullhushållning – samma effekt som ovan.

Ersättning för mullhushållning. 300 kr/ha skulle stabilisera läget. Nackdel: kontroll, administration, vem betalar?

Tvärvillkor i arealersättningen (dagens möjlighet): ger en styrning, dock i princip minskar EU sin kortsiktiga konkurrenskraft gentemot omvärlden.

Program för merbetalning av produkter. Vi har ju Sigill att bygga på. I princip tar konsumenterna kostnaden. Frågan är vilken omfattning det kan få.  Ekologisk odling? Frågan är om det förbättrar mullhushållningen. Och trots alla stöd från olika håll är omfattningen liten (ca 5% av växtproduktionen. Arealen är större men produktionen låg)).

Specialskatt på halmförsäljning. Skulle nog bromsa halmförsäljning, men inte ta bort omvärldens kortsiktiga fördel. Skulle också ge konstiga oönskade bieffekter.

Globalt program för långsiktighet. Ett WTO som värnar planeten och inte bara kortsiktig BNP. Dagens WTO värnar kortsiktig konkurrens. Detta borde vara en politisk diskussionspunkt.

I arbetet med FramtidsOdling har vi tagit fasta på möjligheten att komma förbi det hela genom att införa fånggrödor/eftergrödor som klarar mullförsörjningen även om man säljer halm. Då kan man kombinera ekonomi och ekologi.

Detta exempel har en tydlig koppling till marken. Andra frågor:

Odlingsåtgärder för minskad kemisk bekämpning, för ökad mångfald, för minskade förluster.

Antibiotika, djurhälsa mm.

 

 

Annonser

Etiketter: , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: