Archive for april, 2015

Ekobruk 2.0

april 14, 2015

Vad är det? Det är en vision i en debattartikel av 4 prominenta lantbruksjournalister.

http://www.unt.se/asikt/debatt/ekoodlingen-lika-oekologisk-3654734.aspx

Tidigare i denna blogg (11 jan) finns ett inlägg där jag beklagar det låsta diskussionsläge som finns mellan ekologiskt och konventionellt. Det är just detta som tas upp i debattartikeln. Inget av alternativen håller för framtiden utan de måste vidareutvecklas eller förenas. Målet kallas Ekobruk 2.0. Det är en formidabel utmaning.

Som det ser ut i dag finns en liten ekologisk nisch (4% av spannmålsproduktionen, 2% av potatisproduktionen) som får allt miljöintresse , medan 96% av produktionen ska priskonkurrera på en i praktiken global spotmarknad. Det är en ohållbar situation.

Är det någon som hajar till för ovannämnda siffror? Man skulle kunna tro att andelen ekoproduktion skulle vara större mot bakgrund av dess stora stöd under flera decennier från samhälle (extra bidrag, FoU och institutioner), konsumenter (merpris) och handel (marknadsföring). Arealen är visserligen större men det är ju produktionen man bör se på.

Annonser

Akademisammankomst om kortsiktig konkurrenskraft.

april 10, 2015

 

Svensk mat på världens fat. Hur ska vi kunna exportera mer, hävda oss i konkurrensen? Flera bra sammanfattningar. Huvudbudskap: vi måste ha samma villkor i produktionen som våra konkurrenter. Det är Konkurrensutredningens slutsats och ingen hade avvvikande linje. Möjligtvis: svensk djurvälfärd är nog för värdefull på hemmaplan för att offras.

Jag gjorde egna förfrågningar om begreppet konkurrenskraft. Är det inte kortsiktig konkurrenskraft det gäller? Är det inte så att långsiktig konkurrenskraft inte kan göra sig gällande och att den kortsiktige vinner?

Alla, ekonomiprofessorer, rådgivare, informatörer, akademifolk höll med mig. Så  är det. Inget enda mothugg. Utom en lite konstig diskussion att det kan ju tänkas att marken inte är värd att brukas i längden och då är det inget fel att vara kortsiktig.

Man kan alltså konstatera: mycket energi lägges på frågan om kortsiktig konkurrenskraft. Det är vårt styrsystem för framtiden.  Men det styr inte mot en hållbar framtid, vilket är vad vi behöver.

Vi bejakar ett styrsystem som egentligen styr fel.

Men det ska erkännas: jag kan inte föreslå något annat att sätta i stället. Jag har en diskussion nedan från den 13 mars. Det skulle behövas en global ekonomisk-politisk diskussion och handlingsprogram. Tillsvidare får vi hanka oss fram med lappverkslösningar för enskilda frågor för att det inte ska gå snett.

En hoppfullt samtal som jag ska återkomma till: man skulle kunna ha fiskodling i bassänger i nedlagda ladugårdar. Det finns fiskar som till övervägande delen kan livnära sig på gräs och ensilage. Något för Småland?

 

Om det lilla och det stora.

april 4, 2015

Småland – mitt stora hemlandskap, numera. Varför heter det så? I utkanten av 1600-talets Sverige fanns ett antal små länder, Värend, Möre, Tjust osv. De små länderna blev Småland.

Men egentligen tänkte jag mera på Science, numret 6 mars. Ägnas till stor del åt Relativitetsteorin 100 år.En fascinerande sammanfattning. Den är fast etablerad. Utan de korrektioner som den anvisar hade inte vårt GPS fungerat. Vi hade haft sämre möjligheter för precisionsjordbruk. Tala om spin-off! Men man jobbar fortfarande på att verifiera och finslipa. Det finns konkurrerande matematik för extremfall. Och några gravitationsvågor har man inte hittat – ännu. Men stora projekt jobbar med det.

För kort tid sedan, storleksordning 20 millioner år, kollapsade ett dubbelstjärnsystem i vad man tror var en våldsam dubbel explosion. Vad man ser nu är en ensam stjärna på väg bort från vår vintergata med hastigheten 1200 km/sek.

Man har i Etiopien hittat en nära 3 millioner år gammal skelettdel från en hominid, tidig människa. Utvecklingen tog tid. Men den finns ju. Vi får jobba med den.

Kycklingen har förändrat världen. Det finns nu 20 miljarder kycklingar, 3 för varje männniska. Det är mer än alla andra husdjur tillsammans. Och dess betydelse för världens försörjning ökar.

Vi har 200 miljarder celler som dör varje dag. De måste rensas ut. Antikroppar gör jobbet.

Att leva i en demokrati ökar tilliten till demokratiska system. Man har sett dess fördelar för utveckling och stabilitet även om det kan verka rörigt ibland. Men när demokratin är färsk är tilliten mindre. Vilket vi ju ser (Arabiska våren, gamla Öst). Ingen riktigt optimistisk bild.