Archive for juli, 2015

Kor och klimat

juli 28, 2015

Efter en hel del beräkningar med Odlingsperspektiv fick jag underlag för följande. som blev en insändare i Smålandsposten. Fick gillande åtminstone av grannen Roland.

2015-07-17 Göte Bertilsson

Kor och klimat, inte så svart eller vitt, särskilt inte i Småland

Kor ger ifrån sig metangas, och den har betydande klimatpåverkan. De ingår i ett system där mark producerar det ”gräs” som korna behöver. Vallar med gräs är bra för marken och de kan binda kol och därmed minska klimatpåverkan. Det måste ses tillsammans.

Diskuterar vi fördelar och nackdelar måste vi jämföra med något.  Oavsett hur vi gör med korna finns ju marken kvar. För klimatet är skog, både planterad kulturskog och ren förbuskning bäst. Men skulle vi alltid välja det finns det inget rum för oss själva. Energiskog är också bra, så länge som andra försörjer världen. Men då får ju andra de utsläpp vi slapp och det är till föga nytta globalt.

Hur blir det egentligen om en mjölkgård i Småland säljer korna, plöjer upp vallar och odlar spannmål i stället?

Vallar är bra för mark och mull, det vet nog de flesta. Mull – det är kol i marken. Om vi slutar med vall börjar marken släppa ut kol (som koldioxid) i stället för att ansamla. Och dessa utsläpp av koldioxid från marken ökar ju högre mullhalten är. Vid höga mullhalter kan det orsaka större klimatskada än metanet från korna.

Vid mullhalter högre än genomsnittet i Sverige (2,7% kol) är det bättre klimatmässigt att fortsätta producera mjölk än att plöja upp vallarna och odla spannmål.  

Ett tryck för att minska koantalet av klimatskäl kan slå i motsatt riktning på många jordar, särskilt i mellanbygder där mullhalten ofta är högre. Samtidigt finns det där stora värden för landskapsmiljön. Det finns all anledning att uppmuntra den typen av produktion.

Däremot finns det alla skäl att reagera mot många typer av intensivuppfödning av djur. Det har  dagarna blivit grönt ljus för import av antibiotikakött från USA. En katastrof. Direktiven för WTO borde ses över.

På sikt bör vi få fram hållbara kombinationer av vegetabilieproduktion och bioenergi. Det går redan med dagens kunskap, men det måste byggas struktur för detta. Och klimatfrågan är akut.

Göte Bertilsson

Åryd

(Agr Dr, Ledamot av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien)

0470 774410

Annonser

Det rör sig.

juli 13, 2015

Ja, inte är det denna blogg, varken vad gäller input eller impact.

Men.  New Horizons närmar sig Pluto. Intressant att se denna värld som ingen sett förut. Fina bilder på http://www.nasa.gov .

Naomi Kleins bok gjorde intryck (se förra posten). Sen dess:

Grundvattnet sjunker på många håll i världen, Ny kartläggning via satellitmätningar. Science.

Himalayas glaciärer minskar. På sikt kan de stora floderna Indus, Ganges, Bramaputra, Yangtsekiang vara i farozonen. De försörjer miljarder människor (TV-reportage)

Godfströmmen – flödet går upp och ner, men tenden är klart nedåt. Man hoppas här på varmare klimat och vinodling mm. Det kanske blir tvärtom. Science.

========

På min dator är det mer optimistiskt.

Vårr FO-samarbete, en härlig grej. www.framtidsodling.se  Vi hade ett seminarium på Borgeby Fältdagar om ungefär Produktion, milijö och mullhalt.

Med eftergrödor, reducerad bearbetning och höga skördar kan vi bibehålla även höga mullhalter och spara kol i marken. Det ger stora möjligheter. Då kan jordbruket producera högklassig energi i överskott och med rätt organisation bli oberoende av fossila energikällor. Och samtidigt full jordbruksproduktion.

En genomräkning av systemet kor plus vall. Om mullhalterna är över medeltalet är det sämre klimatmässigt  att sälja korna och plöja upp vallarna än att behålla korna. Korna är som lågland – både svart och vitt.  Min fråga är: vad göra av en sådan redogörelse/artikel?

En genomgång till, mer fullständig än den som nämns ovan: Vad krävs för ett fullständigt fossilfritt jordbruk? Vilka villkor är viktiga? Vilka möjligheter finns? Jag kommer frm till att det är fullt möjligt att nå det målet redan i dag, under en förutsättning: att man får kvitta t ex producerad biometan mot naturgasen i en ammoniakfabrik. Detta behövs i ett övergångsskede. Det finns intressant utveckling vad gäller tillverkning av ammoniak.. Vad göra av denna redogörelse?

Det finns mer. Det sparas till nästa post.

 

O