Archive for december, 2015

Uppdatering möjligheter.

december 16, 2015

Det här är dels från en konferens i Cambridge (International Fertiliser Society) dels från tidskriften Science plus något annat.

Mycket arbete pågår för att förbättra både produktion och miljö:
Jaga fosforförluster
Anpassad kvävegödsling
Fokus på markstruktur och förbättrad skördepotential
Optimering kalktillstånd
Fånggrödor, eftergrödor för förbättrad miljö och hållbarhet.

Men – en suck från en prominent forskare från Rothamsted, Keith Goulding: i England användes för lite kalk för jordbruket har svårt med långsiktiga frågor. ”Economy beats agronomy” Och detta är en knäckfråga inte bara vad gäller kalkning utan också t ex mullhushållning och en hel del annat. Mycket kunskap tas fram men kan man inte visa kortsiktig lönsamhet blir det svårt med tillämpningen. Det är ju kortsiktig konkurrenskraft som gäller i dag. Det här är ju ett tema jag nästan varit tjatig om, och det är intressant att detta kommer fram så tydligt i en internationell konferens. Det behövde lyftas mer till den ekonomisk – politiska sfären, men det är svårt att överbrygga den gränsen.

Det finns några utvecklingar.
Lokala marknader, närproducerat. Det ger möjlighet att lokala värden och miljövärden kommer in i marknaden.
Lantmännen och kanske flera ger merbetalning för en premiumkvalitet för spannmål, där produktionen följer givna miljöregler.
”Natural capital – valuing the planet”. En bok av Dieter Helm. Argumenterar för ett system där naturkapitalet får styra, inte kortsiktig produktionskostnad.

För det är ju faktiskt så att vårt globala livsmedelssystem (grunden för hela vårt samhälle) i dag har ett felaktigt och kortsiktigt styrsystem.

Vi försöker förbättra på olika sätt, t ex nationella regler, men vi har sett att det inte gick i längden. Det jag jobbar med i Framtidsodling är att ta fram förbättringar som också ger lönsamhet, win-win möjligheter. Man kommer en bit men det avhjälper inte grundproblemet att det är kortsiktig ekonomi som styr.

Annonser

Jordbruk, kor och klimat

december 5, 2015

I dagens Land: nya klimatmål från EU kan drabba jordbruket hårt. Ska minskningsmålet nås måste mjölk och nötkött påverkas (reduceras) enligt kommentarer i tidningen.

Kanske är det så. Metan från nötkreatur är en betydande klimatgas. Men i alla fall skulle jag vilja granska detaljer. Jag har några frågetecken, och bakgrunden till dem är erfarenheter från växtodlingen. I livscykelberäkningar räknar man noga på energi och utsläpp vid gödseltillverkning och traktorkörning. Men en sak har inte kommit med: att kvävegödsling binder kol i marken, ökar mullhalten. Den kolbindningen motsvarar ungefär klimatgasutsläppen vid tillverkningen. Om detta räknas med påverkas klimatkalkylen betydligt. Och varför skulle det inte med?

Vad gäller kor och andra gräsätande djur: om en gård slutar med kor minskar metanutsläppen. Men vad ska man göra med marken i stället? Om mullhalten är hög och man i stället för vall och bete ökar spannmålsarealen kommer mull att ”odlas bort”. Kolet i marken blir koldioxid. Det kan bli klimatmässigt sämre än nötproduktionen.

Trolig effekt av ändrad markanvändning när vall och bete minskar och mullhalten inte är låg:
Mer potatis, grönsaker o dyl – betydande ökning klimatpåverkan
Spannmål – ökning klimatpåverkan.
Energiskog – betydande minskning
Förbuskning- minskning
Skogsplantering – minskning.

Med odlingssystem med reducerad bearbetning och fånggrödor kan växtodlingens klimatpåverkan starkt reduceras.