Archive for 1 augusti, 2017

Näringsinnehåll i maten

augusti 1, 2017

Man möter i media en del inlägg om detta, t ex filmen Sista Skörden och på Facebook mm. Det här är ett försök att gräva lite i fakta.

Det finns en intressant ny avhandling från SLU. Karin Hamrén: Micronutrients in cereal crops.

Några slutsatser:

50 års odling med olika intensitet (från ogödslat till hög gödsling) har inte gett någon påvisbar skillnad i halt av mikroelement i mark eller gröda. Men variationen mellan prov är stor.

I kortvariga odlingsförsök ökar halten av mikroelement (järn, zink, koppar) med ökad kvävegödsling och skörd, tvärtemot vad man ofta tror.

Men för odlaren finns skäl att bättre uppmärksamma mikroelement. Sveriges berggrund och mark är i grunden mineralfattig och brister kan uppkomma.

Hon varnar också för den riktigt långsiktiga risken för utarmning om man inte kompenserar bortförseln.

Nu finns ju en aspekt till, odlingsmaterialet. Är dagens spannmål mineralfattig? Är odlingen på fel väg? Låt oss se på svenska (Nordeuropeiska)  förhållanden:

Prof Nils Karlsson, VäxtnäringsNytt 1951

Halter mg/kg     spannmål     Järn  60,   Mangan 30 (5-75)  Zink 10-70     Koppar 5

Vetekli          Järn   125  Mangan 75-150    Zink  75-150   Koppar 18

Hamrén 2016,  från odlingsförsök, vete,

Järn 30-70    mangan 25-45     zink 5-30        koppar 2-6

Åkermarksinventeringen, Eriksson

Mangan 29          zink 26            koppar 4

Här ovan innefattas ju odlingsmaterialet, äldre resp nyare sorter. Man kan väl säga att det är svårt att uppfatta någon minskning och grund för larm vad gäller jordbrukets produktion. Men det är stor variation.

Men observera Nils Karlssons siffror för vetekli.  Där är mikroelementhalterna 2-3 ggr så höga som i medel för hela kärnan.

I en gammal fackbok från 1950-talet (Abramson, Vår Föda), anges följande halter för järn, mg/kg:

Vetekärna 45, bagerimjöl 12,  kärnmjöl 8.

Mycket finns att göra på livsmedelsteknikens område för att ta tillvara de mikroelement som finns.

Detta ovan gäller svenska förhållanden. Det finns internationella arbeten som visar att mineralinnehållet i kosten har minskat sedan 1960, då skördarna började öka (Science 2015,349). Så kan det ju bli om energin ökar mer än mineralinnehållet.

Men om detta ska åtgärdas är ju lösningen inte att minska energiproduktionen från åkern (minska skördarna), det måste vara att se till mineralförsörjningen som helhet

Hamréns arbete visar också att bättre kretslopp med stallgödsel visserligen har ökat halten i marken men inte i grödorna. Men det finns ju en lösning: utnyttja den kunskap som finns över hela kedjan från åker till bord.  Då kan en växande befolkning försörjas med både energi och mineraler.