Archive for januari, 2018

Hur diskutera klimat?

januari 18, 2018

 

Kor släpper ut metan. Ca 150 kg per år. Det har en klimateffekt motsvarande ca 3000 kg koldioxid.

Kor behöver gräsmark, mer eller mindre, som bete eller ensilage/hö.  Gräsmark kan binda kol genom att öka mullhalten.

En lerrik åkermark med låg mullhalt som omändras till gräsmark med bra produktion kan binda bortåt 1000 kg kol  per hektar och år under några decennier. Det sjunker med tiden. Det motsvarar 3700 kg koldioxid.  Med en ko per hektar blir det klimatpositivt – under begränsad tid.

Men med effektiv produktion föder ett hektar mer än en ko. Då blir det genast klimatnegativt

Om mullhalten är något högre binds mindre kol  i vallen och vid höga mullhalter släpps koldioxid ut. Jordbruksverket summerar att som snitt 30-40% av djurens utsläpp kan kompenseras av vallen.

”Kor är bra för klimatet”, det är sällan sant. En mening att använda med stor försiktighet.

Men kor och idisslare i allmänhet kan vara bra för helheten, land, folk och landskap. Det gäller landskap, mångfald, en levande landsbygd.

Att arbeta med, för produktionen:

Hur spara mera kol i vallarna? Kontinuerliga vallar utan plöjning, artsammansättning, gödsling, slåtter management, betesmanagement. Forskning för bättre kunskap om kolinlagring i hela markprofilen.

Hur bedriva djurproduktionen för bättre helhetsfunktion och lägre utsläpp?

Att arbeta med, för en sansad diskussion i samhället:

IPCCs definition av sektorer är anpassad för datainsamling, inte för arbete med sektorsförbättringar. Om en jordbrukare minskar drivmedel – bra för sektorn Arbetsmaskiner men märks inte för Jordbruk, om han minskar gödsling genom gröngödsling – bra för sektorn Industri men kan t o m öka utsläppen för Jordbruk, om han lagrar in kol i marken – bra för sektorn Markförändring  (LUCLUF) men inte för Jordbruk, osv .  Det som ligger i Jordbruk är främst metan från djur (schabloner efter produktion), kväveomsättning i mark (scbablon 1%), lustgas från torvmarker (schablon). Kvar som går att påverka är stallgödselhantering och kväveförluster.  Inte mycket förbättringsmöjligheter utom att minska djur.  Men är denna indelning riktig att arbeta efter? Måste inte ramen vidgas?  Mer bakgrund:

Om vi ser till vårt grannland Norge som exempel: Jordbrukets klimatpost är ca 4000 (tusen ton), petroleumutvinningen ca 15000.  Djurens del har funnits lång tid, de har inte gett någon extra uppvärmning, petroleum är nytt.  Norges landsbygd mot en mindre justering av oljeutvinningen? För Sveriges del har vi samma problem men utan olja: stora områden läggs öde utan djur. Vad kostar urbanisering?

Idisslare förädlar gräs, det deras stora styrka. Den behövs i stora delar av världen, också i t ex  Europas mellanbygder. Och det ger samtidigt kombinationsfördelar med landskap och mångfald.  Den kombinationen bör premieras i samhället, inte koncentrerad produktion grundad på mest spannmål.

Den nuvarande utvecklingen för animaliekonsumtionen i världen syns dock ohållbar, främst ur resurs- och kvävesynpunkt men också för klimatet .

 

 

Annonser