Archive for juli, 2018

Debatten om kor och klimat.

juli 28, 2018

Det är märkligt hur snårig och konstig en debatt kan bli. Men det finns också bra inlägg.
Jag citerar ett bra reportage om miljöprofilen Stefan Edman i Smålandsposten 21 juli.
Enligt Stefan (något förkortat): Kornas metan ses av många som den största boven Men enligt FNs klimatpanel står metangasen bara för 5 procent av världens klimatpåverkan. Och då ingår också metan från gruvor mm (och det är över hälften. Så världens idisslare, kor får, getter m står för 2-3% av klimateffekten. Anm. GB)
Stefans intervju: det finns ”snälla klimatkossor” och ”jättestygga”.
Stefan Edmans slutsats: satsa på närproducerat och naturbete.

Köttkonsumtionen i världen ökar och det är en ohållbar utveckling som måste bromsas. Men kanske inte främst för klimatets skull utan för kväve och markresurser. Därför behöver vi en vettig diskussion. Den globala konkurrensen kan leda till en koncentrerad intensiv köttproduktion utan kontakt med mark och landskap, och det är inte vad planeten behöver.
Korna producerar mjölk och kött och också landskap och landsbygdsutveckling. Det är denna helhet man bör se på.
Den svenska konsumtionen av nötkött (ca 20 kg) och mjölk inklusive ost (ca 350 l) bör ge ett växthusgasutsläpp av ca 500 kg koldioxidenheter per person och år i produktionsledet. Sen tillkommer livsmedelsindustri och handel, vilket ju gäller alla produkter.

Detta är ingen LCA som speglar dagens läge utan snarare vad som kan åstadkommas.

Den beräkningen bygger på samma princip som jordbruksrådgivningens ekonomikalkyler. Seghg ko0727a
500 kg koldioxid motsvarar ca 500 mils körning med dagens normalbil. Det är inte obetydligt men motiverar knappast en hetsjakt på svenska kor och därmed svensk landsbygd. Idisslarna betyder 2-3% av global växthuspåverkan
Med produktionsutveckling kan detta bortåt halveras. Det är en utveckling att ta fasta på för jordbruket. Samhället bör sikta på närproducerat av svensk modell men minskad köttkonsumtion i allmänhet.
Vidare finns ett antal fakta och frågor som kan behövas som bakgrund i den debatt som pågår:
Vi har ett klimatproblem som grundas på användningen av fossila bränslen. Det är de som har ökat. De är de som orsakar att koldioxidhalten stiger.

Idisslarna ger utsläpp, ja. Men det fanns ungefär lika många idisslare (både i världen och Sverige) för 100 år sen. Idisslarna är en del av bakgrunden, liksom våtmarker mm. De är inte skuld till någon ökning.
Idisslarnas metan ökar inte på klimatgaserna i atmosfären. Metanets kol har kommit från biosfären (gräsets upptag av koldioxid). Det ger ingen ackumulering. Däremot en tidsbegränsad höjning av växthuseffekten.
Idisslare i många områden också i Sverige är en grund för verksamhet och levande leende bygd. Skulle korna försvinna kommer landsbygd att utarmas och urbanisering befordras. Vad kostar det i klimateffekt? Vad innebär det för hållbarhet och säkerhet?

Annonser

MAT, KOR, JORDBRUK OCH KLIMAT.

juli 7, 2018

Bakgrund: aktuell artikel i Science 1 juni (Reducing food´s environmental impact ..), Poore et al, plus annat bakgrundsarbete.
Omnämnda artikel är ett mycket bra och omsorgsfullt arbete. Den omspänner den globala variationen från Västeuropa till Kina, från bevattnat till torrt ”rainfed”., för att ta några exempel. Medelskörden av vete i deras bakgrundsmaterial blir 3,1 ton och globalt medel är ungeför detsamma. Man följer kedjan från input till åkern till produkten hos detaljisten (inkl förpackning och transport).
Det är klart att en slutsats, som får stort genomslag i den diskussionsmiljö vi har, är att animalier och särskilt idisslarsidan ger höga utsläpp både av klimatgaser och kväve/fosfor. Det är fakta. Och den globala utvecklingen av animaliekonsumtionen är ohållbar, så denna diskussion behövs.
Icke desto mindre är det viktigt med perspektiv för våra förhållanden. För detta kan behövas några siffror.
Globala utsläpp av klimatgaser är 54 Gton koldioxidekvivalenter (ce), alltså 54 miljarder ton. Per capita (7 miljarder invånare) blir det ca 7 ton, 7000 kg.
Poore et al anger att 26% hänför sig till matkedjan, det blir i runda tal 2000 kg.
Vidare att 61% av detta hänför sig till jordbruksproduktionen. Då blir det ca 1200 ce per person.
En egen beräkning på svernska jordbrukssystem och svensk medelkonsumtion hamnar på 400 ce per person. Skillnaden är kanske inte orimlig med tanke på att de 1200 är världens medeltal, de 400 är optimal produktion i Sverige.
Några jämförelser:
1000 mil med en bil med normalutsläpp (100 g/km) ger ydig 1000 ce.
Spisen i köket behöver ca 800 kwh per år. Med ”ful-el” skulle det betyda ca 240 ce, säg 120 per person. Inte obetydligt om man jämför med de 400.

En rapport av denna typ beskriver utsläpp. För att hantera frågan behövs en vidare syn, Följande gäller idisslare och klimat.
Kornas metanutsläpp ger ingen anrikning. Kolet kommer från atmosfären via biosfären (gräset). Detta i motsats till fossila kolkällor som ger en anrikning i atmosfären. Men korna förstärker effekten av detta cirkulerande kol
Det fanns ungefär lika många kor i världen för 100 år sen. Korna hör till bakgrunden. De har inte gett någon extra klimateffekt.
Korna bär landsbygden i många områden. Utan kor dör landsbygden i Småland och andra mellanbygder. Internationellt finns ett ännu större beroende. Urbaniseringen drivs på. Vad kostar urbanisering i miljö och resurser och sårbarhet?
Korna förädlar gräs och ger öppna landskap av betydelse för alla. Det kanske sparar många mils körning om sådant är nära tillgängligt.
Kornas utsläpp kompenseras i någon mån av att de vallar som behövs binder kol. Kornas gödsel är också ett problem, men det kan delvis vändas till positivt om den användes till biogas.
Vi har nog världens bästa mjölkproduktion i alla avseenden: produktion, djurhälsa och omsorg, antibiotikafrihet mm. Den bör inte avvecklas, men vidareutvecklas i en riktning där fördelarna kommer till sin rätt i kombination med landskapet.
Rapporten i Science trycker också på kvävefrågan. Animalieproduktionen är inte kväveeffektiv, och detta är kanske en större fråga än dess påverkan på klimatet. Detta har man arbetat med länge, men det kanske behövs nya tekniska lösningar.
Men samtidigt – den nuvarande trenden i världen mot ökad animaliekonsumtion bör brytas. Vegetabilier och köttsnål mat befordras.