MAT, KOR, JORDBRUK OCH KLIMAT.

Bakgrund: aktuell artikel i Science 1 juni (Reducing food´s environmental impact ..), Poore et al, plus annat bakgrundsarbete.
Omnämnda artikel är ett mycket bra och omsorgsfullt arbete. Den omspänner den globala variationen från Västeuropa till Kina, från bevattnat till torrt ”rainfed”., för att ta några exempel. Medelskörden av vete i deras bakgrundsmaterial blir 3,1 ton och globalt medel är ungeför detsamma. Man följer kedjan från input till åkern till produkten hos detaljisten (inkl förpackning och transport).
Det är klart att en slutsats, som får stort genomslag i den diskussionsmiljö vi har, är att animalier och särskilt idisslarsidan ger höga utsläpp både av klimatgaser och kväve/fosfor. Det är fakta. Och den globala utvecklingen av animaliekonsumtionen är ohållbar, så denna diskussion behövs.
Icke desto mindre är det viktigt med perspektiv för våra förhållanden. För detta kan behövas några siffror.
Globala utsläpp av klimatgaser är 54 Gton koldioxidekvivalenter (ce), alltså 54 miljarder ton. Per capita (7 miljarder invånare) blir det ca 7 ton, 7000 kg.
Poore et al anger att 26% hänför sig till matkedjan, det blir i runda tal 2000 kg.
Vidare att 61% av detta hänför sig till jordbruksproduktionen. Då blir det ca 1200 ce per person.
En egen beräkning på svernska jordbrukssystem och svensk medelkonsumtion hamnar på 400 ce per person. Skillnaden är kanske inte orimlig med tanke på att de 1200 är världens medeltal, de 400 är optimal produktion i Sverige.
Några jämförelser:
1000 mil med en bil med normalutsläpp (100 g/km) ger ydig 1000 ce.
Spisen i köket behöver ca 800 kwh per år. Med ”ful-el” skulle det betyda ca 240 ce, säg 120 per person. Inte obetydligt om man jämför med de 400.

En rapport av denna typ beskriver utsläpp. För att hantera frågan behövs en vidare syn, Följande gäller idisslare och klimat.
Kornas metanutsläpp ger ingen anrikning. Kolet kommer från atmosfären via biosfären (gräset). Detta i motsats till fossila kolkällor som ger en anrikning i atmosfären. Men korna förstärker effekten av detta cirkulerande kol
Det fanns ungefär lika många kor i världen för 100 år sen. Korna hör till bakgrunden. De har inte gett någon extra klimateffekt.
Korna bär landsbygden i många områden. Utan kor dör landsbygden i Småland och andra mellanbygder. Internationellt finns ett ännu större beroende. Urbaniseringen drivs på. Vad kostar urbanisering i miljö och resurser och sårbarhet?
Korna förädlar gräs och ger öppna landskap av betydelse för alla. Det kanske sparar många mils körning om sådant är nära tillgängligt.
Kornas utsläpp kompenseras i någon mån av att de vallar som behövs binder kol. Kornas gödsel är också ett problem, men det kan delvis vändas till positivt om den användes till biogas.
Vi har nog världens bästa mjölkproduktion i alla avseenden: produktion, djurhälsa och omsorg, antibiotikafrihet mm. Den bör inte avvecklas, men vidareutvecklas i en riktning där fördelarna kommer till sin rätt i kombination med landskapet.
Rapporten i Science trycker också på kvävefrågan. Animalieproduktionen är inte kväveeffektiv, och detta är kanske en större fråga än dess påverkan på klimatet. Detta har man arbetat med länge, men det kanske behövs nya tekniska lösningar.
Men samtidigt – den nuvarande trenden i världen mot ökad animaliekonsumtion bör brytas. Vegetabilier och köttsnål mat befordras.

Annonser

Etiketter: , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: