Hjälp marknadsekonomin hantera långsiktighet

EN UPPMANING TILL EKONOMIVETENSKAPEN

Kom just hem från en konferens om jordbruksutveckling i Cambridge. Bl a framhölls:
Utvecklingen i världen rusar på. De flesta förbrukningskurvor går uppåt, ofta med en fördubbling på ca 30 år (ett undantag är odlingsbar mark som börjar ta slut). Miljöpåverkan ökar med denna utveckling.

För jordbrukets del finns kunskap och teknik att både effektivisera i odlingen och arbeta mer i samklang med naturen. Problemet är att det inte är kortsiktigt ekonomiskt för odlaren.

Den rådande huvudprincipen är att utvecklingen ska styras av marknadsekonomin, som ses som det effektivaste sättet att fördela resurser. Att den faktiskt är kortsiktig nämns inte.
Men en viktig och efterfrågad  resurs är långsiktig hållbarhet och den kommer inte in i marknadsfunktionen. Nu när flera resurser börjar bli knappa på ett eller annat sätt (odlingsmark, vatten, klimat, fosfor) är hög tid att försöka komplettera marknadsekonomin på denna punkt, Vår kortsiktiga marknadsekonomi är faktiskt en utvecklingshämmare i viktiga fall. Vi kunde behöva en
”Marknadsekonomi med långtidsfokus”

Exempel fosfor.
Läget är att fosforn är en helt nödvändig resurs för vår försörjning, men tillgångarna är ändliga. Vidare är ackumulering i vårt system ett miljöproblem. Båda dessa frågor löses av kretsloppsutveckling. En sådan är nödvändig för framtiden. Men varan från de anläggningar som finns kan inte prismässigt konkurrera med etablerade produkter och det är inte fråga om en ineffektivitet som kan avhjälpas. Det blir dyrare än att använda fossila fyndigheter men är ändå framtiden.
Låt oss i ett räkneexempel anta att kretsloppsprodukten blir dubbelt så dyr:
En vetegröda på 8 ton innehåller ca 25 kg fosfor. Det bortföres ju från åkern och ska ersättas om systemet ska vara hållbart. Dagens fosforpris är ca 20 kr, och den kostar odlaren 500 kr. Dubbelt pris betyder att det kostar 1000 kr. Odlaren skulle förlora i konkurrenskraft och det går alltså inte.
Men vi får gå vidare ett steg. Man kan betala för långsiktigheten genom att betala 500 kr mer för vetet. Priset skulle bli 1,27 kr per kg vete i ställer för 1,20. Om marknadsjämvikterna fungerar skulle bageriet i slutändan behöva höja priset på en limpa med kanske 3 öre. Helt obetydligt i hushållsbudgeten. Denna beräkning visar att kretsloppsfosforn är ett gångbart framtidsalternativ.
Men det kommer inte igång utan en korrigering av den kortsiktiga marknadsekonomin. Man kan ge bidrag till produktionen av kretsloppsprodukten, man kan etablera ett varumärke ”framtidslimpa” vilket ger konsumenten möjlighet att välja denna egenskap.
Det behövs någon form av intervention för att den utveckling som behövs inte stoppas av kortsiktig priskonkurrens. En sådan intervention ska inte ses som en ”marknadsstörning” utan tvärtom som en korrektion av den störning som kortsiktig marknad skulle orsakat.

Exempel odlingssystem.
Mellangrödor och reducerad bearbetning ger många fördelar: mindre kväveutlakning, mindre jorderosion, positivt för mullhalten och därmed klimatet, bättre markstruktur och biologisk mångfald. Dagens medelerosion i EU skulle på 300 år nästan föra halva matjordslagret ut i havet. De långsiktiga fördelarna för samhället är många, men tidshorisonten är generationer. För odlaren är det en kortsiktig ekonomisk uppoffring och en risktagning. Utvecklingen blir trög. Nu finns just fånggrödestöd mot kväveutlakning i vissa områden, så problemet är känt och delvis åtgärdat, men ändå ofullständigt och kringgärdat med olika krav. Att få en långsiktigt positiv utveckling kan kosta något mer än i ovanstående exempel med fosfor, men det är samhällsekonomiskt obetydligtt också på kort sikt och ger vinst på längre sikt. Och det viktigaste: vi förbättrar både markmiljö och natur.

Med denna bakgrund vill jag föreslå följande.
1. Man accepterar från ledande ekonomivetenskapligt håll att kortsiktig marknadsekonomi kan behöva kompletteras för att fungera för långsiktiga system. Och det gäller särskilt marken och tillhörande resurser som är grunden för vårt samhälles fortlevnad.

2. Man utreder det hela bättre och kan kanske skapa en grund för ”marknadsekonomi med långtidsfokus”.

Annonser

Etiketter: , , , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: