Archive for the ‘Uncategorized’ Category

KLIMATKOMPENSATION – UTVIDGA TILL UTVECKLINGSMOTOR

november 1, 2019

KLIMATKOMPENSERA – KANSKE BEGREPPET BORDE VIDGAS.

Det finns en aktuell diskussion om klimatkompensering genom att köpa trädplantering i Afrika. Man skulle ha försvårat för lokala jordbrukare. Hur det nu är med den saken är läget det att folkökningen är stor i Afrika. Ökningstakten minskar men ändå ökar försörjningsbördan med 60% inom 20 år för stora områden i Sub Saharan Africa (SSA) även med optimistiska utvecklingsantaganden.

Om man skulle rangordna global angelägenhetsgrad kommer nog förbättrad försörjning i SSA före klimatåtgärder även globalt sett.  Krisande miljardbefolkning i Afrika  – det är en global katastrof.

Men det bör kunna  förenas. Se till att klimatåtgärder som trädplantering göres så att det gynnar jordbruket också.  Se åtgärder för större jordbruksproduktion som en klimatåtgärd, utan att nöcvändigtvis detaljräkna kolbudgeten.

KLIMATKOMPENSATION – BORDE UTVIDGAS

november 1, 2019

KLIMATKOMPENSERA – KANSKE BEGREPPET BORDE VIDGAS.

Det finns en aktuell diskussion om klimatkompensering genom att köpa trädplantering i Afrika. Man skulle ha försvårat för lokala jordbrukare. Hur det nu är med den saken är läget det att folkökningen är stor i Afrika. Ökningstakten minskar men ändå ökar försörjningsbördan med 60% inom 20 år för stora områden i Sub Saharan Africa (SSA) även med optimistiska utvecklingsantaganden.

Om man skulle rangordna global angelägenhetsgrad kommer nog förbättrad försörjning i SSA före klimatåtgärder även globalt sett.  Krisande miljardbefolkning i Afrika  – det är en global katastrof.

Men det bör kunna  förenas. Se till att klimatåtgärder som trädplantering göres så att det gynnar jordbruket också.  Se åtgärder för större jordbruksproduktion som en klimatåtgärd, utan att nöcvändigtvis detaljräkna kolbudgeten.

KLIMATKOMPENSATION – FÖRSÖRJNING

november 1, 2019

KLIMATKOMPENSERA – KANSKE BEGREPPET BORDE VIDGAS.

Det finns en aktuell diskussion om klimatkompensering genom att köpa trädplantering i Afrika. Man skulle ha försvårat för lokala jordbrukare. Hur det nu är med den saken är läget det att folkökningen är stor i Afrika. Ökningstakten minskar men ändå ökar försörjningsbördan med 60% inom 20 år för stora områden i Sub Saharan Africa (SSA) även med optimistiska utvecklingsantaganden.

Om man skulle rangordna global angelägenhetsgrad kommer nog förbättrad försörjning i SSA före klimatåtgärder även globalt sett.  Krisande miljardbefolkning i Afrika  – det är en global katastrof.

Men det bör kunna  förenas. Se till att klimatåtgärder som trädplantering göres så att det gynnar jordbruket också.  Se åtgärder för större jordbruksproduktion som en klimatåtgärd, utan att nöcvändigtvis detaljräkna kolbudgeten.

Jordbruk – läge och möjligheter

september 5, 2019

Om växtodling,  konventionell och ekologisk.

Man kan tycka mycket. Här är några fakta man kan kontrollera.

Skördeutvecklingen i Sverige under 2000-talet har varit positiv, om man räknar bort torråret 2018.. Skörden i ekologisk spannmål är i dag  något mer än hälften av konventionell. Summerad växtproduktion från ekologisk odling är 6% av det hela.  Konventionell står alltså för 94%  av våra växtprodukter..

Mullhalterna i svensk odlingsjord ökar enligt markdatabasen.

Utsläpp till vatten av kväve och fosfor är svagt minskande.

Sverige försörjer sig inte med livsmedel. Vi behöver importera hälften av det vi konsumerar

FNs livsmedelsorganisation beräknar att vi behöver öka jordbruksproduktionen med 15% den närmaste 10-årsperioden. Det skulle betyda att globalt behövs större skördeökningar än under vårt dynamiska 1970-80-tal

Det som följer är lite mer tyckande:

Den globala köttkonsumtioner ökar och det är ohållbart. Kött och mjölk bör produceras i harmoni med landskapet. Vego-trend behövs.

Kretslopp behöver utvecklas, och det är på gång.

Kvävegödsel – utveckling mot fossilfrihet pågår. Då kan den bli direkt klimatpositiv.

Svenskt jordbruk kan göra en betydande klimatinsats genom bioenergi  från sidoproduktion som stallgödsel. halm och kanske mellangrödor.  Det skulle kunna betyda nära nollutsläpp av klimatgaser från jordbruket som helhet, inkl gödsel, drivmedel, mark, kor, bioenergi från jordbruk.

Ett odlingssystem där mellangrödor och minimal bearbetning är huvudpunkter är på gång att utvecklas: Conservation Agriculture. Ett tiotal gårdar i Sverige har anammat detta och är stora entusiaster.  Det betyder mer liv marken, mer mull och kolinlagring., mindre utlakning  och  chans till mindre bekämpning. Och full skörd, åtminstone en förhoppning.

Mycket är långsiktiga frågor. Men kortsiktig marknadsekonomi styr. Det är som att köra med en GPS där någon har ställt in fel mål.  Någon måste sätta in en långsiktskorrektion.  Några ekonomer ser åtminstone behovet.

Hjälp marknadsekonomin hantera långsiktighet

januari 3, 2019

EN UPPMANING TILL EKONOMIVETENSKAPEN

Kom just hem från en konferens om jordbruksutveckling i Cambridge. Bl a framhölls:
Utvecklingen i världen rusar på. De flesta förbrukningskurvor går uppåt, ofta med en fördubbling på ca 30 år (ett undantag är odlingsbar mark som börjar ta slut). Miljöpåverkan ökar med denna utveckling.

För jordbrukets del finns kunskap och teknik att både effektivisera i odlingen och arbeta mer i samklang med naturen. Problemet är att det inte är kortsiktigt ekonomiskt för odlaren.

Den rådande huvudprincipen är att utvecklingen ska styras av marknadsekonomin, som ses som det effektivaste sättet att fördela resurser. Att den faktiskt är kortsiktig nämns inte.
Men en viktig och efterfrågad  resurs är långsiktig hållbarhet och den kommer inte in i marknadsfunktionen. Nu när flera resurser börjar bli knappa på ett eller annat sätt (odlingsmark, vatten, klimat, fosfor) är hög tid att försöka komplettera marknadsekonomin på denna punkt, Vår kortsiktiga marknadsekonomi är faktiskt en utvecklingshämmare i viktiga fall. Vi kunde behöva en
”Marknadsekonomi med långtidsfokus”

Exempel fosfor.
Läget är att fosforn är en helt nödvändig resurs för vår försörjning, men tillgångarna är ändliga. Vidare är ackumulering i vårt system ett miljöproblem. Båda dessa frågor löses av kretsloppsutveckling. En sådan är nödvändig för framtiden. Men varan från de anläggningar som finns kan inte prismässigt konkurrera med etablerade produkter och det är inte fråga om en ineffektivitet som kan avhjälpas. Det blir dyrare än att använda fossila fyndigheter men är ändå framtiden.
Låt oss i ett räkneexempel anta att kretsloppsprodukten blir dubbelt så dyr:
En vetegröda på 8 ton innehåller ca 25 kg fosfor. Det bortföres ju från åkern och ska ersättas om systemet ska vara hållbart. Dagens fosforpris är ca 20 kr, och den kostar odlaren 500 kr. Dubbelt pris betyder att det kostar 1000 kr. Odlaren skulle förlora i konkurrenskraft och det går alltså inte.
Men vi får gå vidare ett steg. Man kan betala för långsiktigheten genom att betala 500 kr mer för vetet. Priset skulle bli 1,27 kr per kg vete i ställer för 1,20. Om marknadsjämvikterna fungerar skulle bageriet i slutändan behöva höja priset på en limpa med kanske 3 öre. Helt obetydligt i hushållsbudgeten. Denna beräkning visar att kretsloppsfosforn är ett gångbart framtidsalternativ.
Men det kommer inte igång utan en korrigering av den kortsiktiga marknadsekonomin. Man kan ge bidrag till produktionen av kretsloppsprodukten, man kan etablera ett varumärke ”framtidslimpa” vilket ger konsumenten möjlighet att välja denna egenskap.
Det behövs någon form av intervention för att den utveckling som behövs inte stoppas av kortsiktig priskonkurrens. En sådan intervention ska inte ses som en ”marknadsstörning” utan tvärtom som en korrektion av den störning som kortsiktig marknad skulle orsakat.

Exempel odlingssystem.
Mellangrödor och reducerad bearbetning ger många fördelar: mindre kväveutlakning, mindre jorderosion, positivt för mullhalten och därmed klimatet, bättre markstruktur och biologisk mångfald. Dagens medelerosion i EU skulle på 300 år nästan föra halva matjordslagret ut i havet. De långsiktiga fördelarna för samhället är många, men tidshorisonten är generationer. För odlaren är det en kortsiktig ekonomisk uppoffring och en risktagning. Utvecklingen blir trög. Nu finns just fånggrödestöd mot kväveutlakning i vissa områden, så problemet är känt och delvis åtgärdat, men ändå ofullständigt och kringgärdat med olika krav. Att få en långsiktigt positiv utveckling kan kosta något mer än i ovanstående exempel med fosfor, men det är samhällsekonomiskt obetydligtt också på kort sikt och ger vinst på längre sikt. Och det viktigaste: vi förbättrar både markmiljö och natur.

Med denna bakgrund vill jag föreslå följande.
1. Man accepterar från ledande ekonomivetenskapligt håll att kortsiktig marknadsekonomi kan behöva kompletteras för att fungera för långsiktiga system. Och det gäller särskilt marken och tillhörande resurser som är grunden för vårt samhälles fortlevnad.

2. Man utreder det hela bättre och kan kanske skapa en grund för ”marknadsekonomi med långtidsfokus”.

Debatten om kor och klimat.

juli 28, 2018

Det är märkligt hur snårig och konstig en debatt kan bli. Men det finns också bra inlägg.
Jag citerar ett bra reportage om miljöprofilen Stefan Edman i Smålandsposten 21 juli.
Enligt Stefan (något förkortat): Kornas metan ses av många som den största boven Men enligt FNs klimatpanel står metangasen bara för 5 procent av världens klimatpåverkan. Och då ingår också metan från gruvor mm (och det är över hälften. Så världens idisslare, kor får, getter m står för 2-3% av klimateffekten. Anm. GB)
Stefans intervju: det finns ”snälla klimatkossor” och ”jättestygga”.
Stefan Edmans slutsats: satsa på närproducerat och naturbete.

Köttkonsumtionen i världen ökar och det är en ohållbar utveckling som måste bromsas. Men kanske inte främst för klimatets skull utan för kväve och markresurser. Därför behöver vi en vettig diskussion. Den globala konkurrensen kan leda till en koncentrerad intensiv köttproduktion utan kontakt med mark och landskap, och det är inte vad planeten behöver.
Korna producerar mjölk och kött och också landskap och landsbygdsutveckling. Det är denna helhet man bör se på.
Den svenska konsumtionen av nötkött (ca 20 kg) och mjölk inklusive ost (ca 350 l) bör ge ett växthusgasutsläpp av ca 500 kg koldioxidenheter per person och år i produktionsledet. Sen tillkommer livsmedelsindustri och handel, vilket ju gäller alla produkter.

Detta är ingen LCA som speglar dagens läge utan snarare vad som kan åstadkommas.

Den beräkningen bygger på samma princip som jordbruksrådgivningens ekonomikalkyler. Seghg ko0727a
500 kg koldioxid motsvarar ca 500 mils körning med dagens normalbil. Det är inte obetydligt men motiverar knappast en hetsjakt på svenska kor och därmed svensk landsbygd. Idisslarna betyder 2-3% av global växthuspåverkan
Med produktionsutveckling kan detta bortåt halveras. Det är en utveckling att ta fasta på för jordbruket. Samhället bör sikta på närproducerat av svensk modell men minskad köttkonsumtion i allmänhet.
Vidare finns ett antal fakta och frågor som kan behövas som bakgrund i den debatt som pågår:
Vi har ett klimatproblem som grundas på användningen av fossila bränslen. Det är de som har ökat. De är de som orsakar att koldioxidhalten stiger.

Idisslarna ger utsläpp, ja. Men det fanns ungefär lika många idisslare (både i världen och Sverige) för 100 år sen. Idisslarna är en del av bakgrunden, liksom våtmarker mm. De är inte skuld till någon ökning.
Idisslarnas metan ökar inte på klimatgaserna i atmosfären. Metanets kol har kommit från biosfären (gräsets upptag av koldioxid). Det ger ingen ackumulering. Däremot en tidsbegränsad höjning av växthuseffekten.
Idisslare i många områden också i Sverige är en grund för verksamhet och levande leende bygd. Skulle korna försvinna kommer landsbygd att utarmas och urbanisering befordras. Vad kostar det i klimateffekt? Vad innebär det för hållbarhet och säkerhet?

MAT, KOR, JORDBRUK OCH KLIMAT.

juli 7, 2018

Bakgrund: aktuell artikel i Science 1 juni (Reducing food´s environmental impact ..), Poore et al, plus annat bakgrundsarbete.
Omnämnda artikel är ett mycket bra och omsorgsfullt arbete. Den omspänner den globala variationen från Västeuropa till Kina, från bevattnat till torrt ”rainfed”., för att ta några exempel. Medelskörden av vete i deras bakgrundsmaterial blir 3,1 ton och globalt medel är ungeför detsamma. Man följer kedjan från input till åkern till produkten hos detaljisten (inkl förpackning och transport).
Det är klart att en slutsats, som får stort genomslag i den diskussionsmiljö vi har, är att animalier och särskilt idisslarsidan ger höga utsläpp både av klimatgaser och kväve/fosfor. Det är fakta. Och den globala utvecklingen av animaliekonsumtionen är ohållbar, så denna diskussion behövs.
Icke desto mindre är det viktigt med perspektiv för våra förhållanden. För detta kan behövas några siffror.
Globala utsläpp av klimatgaser är 54 Gton koldioxidekvivalenter (ce), alltså 54 miljarder ton. Per capita (7 miljarder invånare) blir det ca 7 ton, 7000 kg.
Poore et al anger att 26% hänför sig till matkedjan, det blir i runda tal 2000 kg.
Vidare att 61% av detta hänför sig till jordbruksproduktionen. Då blir det ca 1200 ce per person.
En egen beräkning på svernska jordbrukssystem och svensk medelkonsumtion hamnar på 400 ce per person. Skillnaden är kanske inte orimlig med tanke på att de 1200 är världens medeltal, de 400 är optimal produktion i Sverige.
Några jämförelser:
1000 mil med en bil med normalutsläpp (100 g/km) ger ydig 1000 ce.
Spisen i köket behöver ca 800 kwh per år. Med ”ful-el” skulle det betyda ca 240 ce, säg 120 per person. Inte obetydligt om man jämför med de 400.

En rapport av denna typ beskriver utsläpp. För att hantera frågan behövs en vidare syn, Följande gäller idisslare och klimat.
Kornas metanutsläpp ger ingen anrikning. Kolet kommer från atmosfären via biosfären (gräset). Detta i motsats till fossila kolkällor som ger en anrikning i atmosfären. Men korna förstärker effekten av detta cirkulerande kol
Det fanns ungefär lika många kor i världen för 100 år sen. Korna hör till bakgrunden. De har inte gett någon extra klimateffekt.
Korna bär landsbygden i många områden. Utan kor dör landsbygden i Småland och andra mellanbygder. Internationellt finns ett ännu större beroende. Urbaniseringen drivs på. Vad kostar urbanisering i miljö och resurser och sårbarhet?
Korna förädlar gräs och ger öppna landskap av betydelse för alla. Det kanske sparar många mils körning om sådant är nära tillgängligt.
Kornas utsläpp kompenseras i någon mån av att de vallar som behövs binder kol. Kornas gödsel är också ett problem, men det kan delvis vändas till positivt om den användes till biogas.
Vi har nog världens bästa mjölkproduktion i alla avseenden: produktion, djurhälsa och omsorg, antibiotikafrihet mm. Den bör inte avvecklas, men vidareutvecklas i en riktning där fördelarna kommer till sin rätt i kombination med landskapet.
Rapporten i Science trycker också på kvävefrågan. Animalieproduktionen är inte kväveeffektiv, och detta är kanske en större fråga än dess påverkan på klimatet. Detta har man arbetat med länge, men det kanske behövs nya tekniska lösningar.
Men samtidigt – den nuvarande trenden i världen mot ökad animaliekonsumtion bör brytas. Vegetabilier och köttsnål mat befordras.

Ekonomin och jordbruket

maj 6, 2018

.

 

Har just gått igenom en bra bok:  Modern Mikroekonomi (Andreas Bergh, Niklas Jakobsson).

Underrubrik: Marknad, politik och välfärd.

Boken är bra, välskriven och tydlig.  Men huvudspåret i ekonomivetenskapen är följande:

I marknadsekonomin bildas en jämvikt mellan utbud och efterfrågan som styr priset.

Vid fullständig konkurrens (som med jordbruksprodukter på världsmarknaden) blir jämviktspriset lika med produktionskostnaden (oftast den kortsiktiga).  Då gör producenten ingen vinst.

Det läget är ju ohållbart så därför försöker man komma ifrån det med olika profileringar så man kan sätta egna priser. Det går ju för de flesta industrivaror.

Men inte för jordbrukets stapelvaror.  Det är jordklotets viktigaste produktion. Den påverkar hela vår försörjning och miljö. Och så lämnas den i sticket av ekonomivetenskapen.

Nu finns ju ”stöd”. Och dom är lätta att misstänkliggöra och manipulera efter budgetläget, vilket vi ju ser dagens läge.

Det skulle behövas ett bättre ekonomiskt fundament för hur man skulle kunna hantera försörjning och miljö i vår värld.bok

Det var det – den rena ekononomiboken.Intet nytt under de senaste decennierna i denna fråga. Man konstaterar problemet med fullständig konkurrens, men går bara vidare till hur man undviker den i de flesta branscher.

Boken Hållbar Utveckling (Håkan Gulliksen, Ulf Holmgren). Också aktuell och en bra bok. Men inte heller den tar upp jordbruksproduktionens fundamentala problem. Återkommer kanske till den.

Citat, s 264. ”Den gröna revolutionen, som denna utveckling kallas, har räddat en miljard människor undan svält och antagligen ett antal konflikter som kunde kostat ytterligare liv. Det pris vi fått betala är en viss miljöförstöring.”
s 314. Om Mat och vatten, hälsa och livskvalitet.Samt att avskaffa hunger. ”Det är den globala tillväxten som ska stå för kostnaderna, samtidigt som det finns brister i det ekonomiska systemet – handelsbegränsningar, subventioner och andra snedvridningar av en fri marknad,”
Se stöd som satts in för att hjälpa jordbruket ses alltså som brister.

Speciellt för jordbrukare (och alla andra).

april 17, 2018

Till alla läsare: sprid detta så gott ni kan, särskilt till jordbrukare.

Viktigt att förbereda för att gödsla rätt.
Gödslingsstrategi, noll- och pilotrutor.

Planera för en andra gödselgiva för att kunna slutjustera gödslingen.
Anlägg nollruta, egentligen en kvävemista. Om man kollar resutlatet med stråmätning behövs bara några kvadratmeter. Det viktiga är en liten bit som inte gödslas.

Nollrutan säger vad fältet själv kan ge. Mät i slutet av maj.
Pilotrutan har två funktioner<.
1. Den kan ge råg i ryggen att ligga lågt med första givan. Om man i slutet av maj ser att extra gödsling inte gjorde nytta kan man avstå.
2. Den syftar framåt, visar potentialen. Du kanske har ett 10-tons fält utan att veta om det.

Du som tillhör ”alla andra”: det kan väl vara intressant att veta hur man tänker och arbetar för att gödsla rätt och därmed dels ge ekonomi och försörjning, dels vara i samklang med miljön.

Här kommer en praktisk anvisning.

VAD KAN DINA FÄLT GE?
NOLLRUTAN GER BAKGRUND, PILOTRUTAN MÖJLIGHETER OCH POTENTIAL.
BÅDA HJÄLPER DIG MED ATT FÅ RÄTT KVÄVEGÖDSLING DETTA ÅR.

NOLLRUTAN.
När du använder stråmätning behövs bara några få kvadratmeter. Ganska lätt att skydda för gödsling.

PILOTRUTAN.
Mycket lätt att lägga ut. Gör en extragödsling på vetet under april, till vårsäd efter uppkomst.
Märk ut ungefär 4 ggr 4 m. Det kan räcka med att stega.
Strö ut så jämnt du kan en halv liter gödsel (20-25% kväve). Lite mer för kalksalpeter, mindre för urea. Det kan gärna vara NPK.
Det är lätt göra ett eget miniförsök. Göt en ruta med rent kväve, en med NPK. Justera mängden så kvävet blir lika.
Viktigt: märk ut rutorna!

MÄT I MITTEN/SLUTET AV MAJ.
Använd in pappskiva (40-50 cm) med hål i mitten för tumstock eller plaströr som man graderat. Mät dels i rutan, dels i fältet intill.
Nollrutan: ungefär – om höjden är 0,6 ggr fältets ger den 30 kg N, vid 0,7 ger den 40, vid 0,8 ger den 50-60 och vid 0,9 ger den 70- 90 kg N. Detaljerad tabell på www.framtidsodling.se.
Pilotrutan likaså i slutet av maj. Är pilotrutan 2-3 cm högre är fältet är det troligt 40 N till är lönsamt.

Titta gärna till rutorna under växttiden. Se vad som händer. Kan vara intressant.

Böcker, historia och utveckling.

april 4, 2018

De intressantaste berättelserna är ofta de med verklighetsbakgrund. Lite om två olika böcker från olika delar av världen:

M Raban, Bad lands. 2000. Om nybyggare i östra Montana. 1900-talets början
Tomas Löfström, Landet mitt i världen. Om resor i Afghanistan, 1975.

Sådana böcker hittar man i bibliotekens arkiv. Tack och lov för att de finns där. Båda ger en sorts hisnande känsla över historiens och utvecklingens dynamik i samspel med naturen.
sMontana.
Järnvägar västerut har byggts. Nya landområden öppnas. Vidsträckta prärier att stycka upp och använda. Prärien som ett hav. Ett gräs- och buskhav som når ända tlll horisonten. Ruta upp och använd! Registrera dig för en ruta på 320 acres (knappt 100 hektar), bygg en bostad och odla upp! Torrt? Med nya brukningsmetoder ska det gå att få bra grödor med de ca 350 mm som kommer. Säger sakkunskapen. Federala program. Nya städer byggs längs järnvägslinjen. Prärien plöjs upp. Snart kommer traktorer och andra maskiner. Utveckling.
Men så kommer torra år på 1930-talet. Området är i utkanten av The Dust bowl. Skördarna fallerar, alla kämpar, de flesta får dock ge sig efterhand. Lämna sina 320 acres med hus och drömmar, packa det bohag man kan och dra iväg längre västerut till andra möjligheter.

Egentligen: i ett landskap som inte tillåter träd att växa ska man nog inte tro att vete och majs har en framtid utan bevattning, utom i de mest gynnade områdena.
Nu är det mest stora rancher med djur i området. Prärie. USA har 29 ”kor” per 100 invånare. Sverige har 15. Federala program står inte högt i kurs i Montana. Republikanskt.

Afghanistan.
Ett land med 32 språk och många etniska grupper. I grunden stamsamhälle. 1975 finns en centralregering, president Mohammad Daoud. Men få år senare kom den ryska invasionen och kaos uppstod – och fortsätter.
Löfström gör en omfattande resa, och beskriver med kärlek land, folk och historia. Ett par nedslag:
Kafirerna. Faktiskt i Pakistan längst upp i bergen. En isolerad folkgrupp på några tiotusentals personer. Getter, jordbruk. Fria öppna människor. Tror på egna gudar. (Löfström reste dit på grund av att kafirerna i Afghanistan har med våld tvingats över till islam.) Men frihet och glädje. Dock – kvinnorna jobbar på fälten medan männen dricker te. Och man har slavar, vilket Löfström glider över med lätt hand. En fråga han ställer: hur har samhället klarat att hålla sig stabilt i många hundra år utan överbefolkning, get-explosion och skogsskövling? Till skillnad från t ex Grekland. Kanske för att det var isolerat och det inte fanns någon yttre marknad.
Sydöstra Afghanistan. Ett ökenlandskap. Men ruiner av städer och anläggningar. Kanske en gång Nimrods förlovade land som beskrives i Bibeln. Det ligger mellan de forntida högkulturerna vid Indus respektive Eufrat/Tigris. Varför är det öken nu? Kanske klimatförändringar (troligt) kanske kulturella orsaker. Utvecklingsprojekt. Det finns floder, Helmond och Kash Rud. Under 70-talet utvecklingsprojekt med bl a USA. Dammar och bevattning. De var inte lyckade på sikt, men man fortsätter på lokal nivå.
Floderna mynnar i ”träsksjöar” där de försvinner. Faktiskt är dessa träsksjöar föremål för en artikel i Science 23 febr 2018. ”Bringing an Iranian oasis back from the dead”. Floderna når inte träsken längre. Så de gamla träsksjöbottnarna blåser bort och förstör omgivningen. Och fåglar och djurliv försvinner. Finns en lösning? Ja, man nämner att spara vatten genom droppbevattning. Alltid ett steg på vägen. Detta har alltså hänt de senaste decennierna. Floderna har försvunnit. Vad har blivit bättre? Kanske att fler människor försörjs.

Utveckling är inte lätt. Det är bara det att den behövs. Grannlandet Pakistan har nu 208 miljoner invånare, kring 1975 var det 70. Afghanistan har nu 34 miljoner, 1975 var det 10.