Posts Tagged ‘befolkning’

Böcker, historia och utveckling.

april 4, 2018

De intressantaste berättelserna är ofta de med verklighetsbakgrund. Lite om två olika böcker från olika delar av världen:

M Raban, Bad lands. 2000. Om nybyggare i östra Montana. 1900-talets början
Tomas Löfström, Landet mitt i världen. Om resor i Afghanistan, 1975.

Sådana böcker hittar man i bibliotekens arkiv. Tack och lov för att de finns där. Båda ger en sorts hisnande känsla över historiens och utvecklingens dynamik i samspel med naturen.
sMontana.
Järnvägar västerut har byggts. Nya landområden öppnas. Vidsträckta prärier att stycka upp och använda. Prärien som ett hav. Ett gräs- och buskhav som når ända tlll horisonten. Ruta upp och använd! Registrera dig för en ruta på 320 acres (knappt 100 hektar), bygg en bostad och odla upp! Torrt? Med nya brukningsmetoder ska det gå att få bra grödor med de ca 350 mm som kommer. Säger sakkunskapen. Federala program. Nya städer byggs längs järnvägslinjen. Prärien plöjs upp. Snart kommer traktorer och andra maskiner. Utveckling.
Men så kommer torra år på 1930-talet. Området är i utkanten av The Dust bowl. Skördarna fallerar, alla kämpar, de flesta får dock ge sig efterhand. Lämna sina 320 acres med hus och drömmar, packa det bohag man kan och dra iväg längre västerut till andra möjligheter.

Egentligen: i ett landskap som inte tillåter träd att växa ska man nog inte tro att vete och majs har en framtid utan bevattning, utom i de mest gynnade områdena.
Nu är det mest stora rancher med djur i området. Prärie. USA har 29 ”kor” per 100 invånare. Sverige har 15. Federala program står inte högt i kurs i Montana. Republikanskt.

Afghanistan.
Ett land med 32 språk och många etniska grupper. I grunden stamsamhälle. 1975 finns en centralregering, president Mohammad Daoud. Men få år senare kom den ryska invasionen och kaos uppstod – och fortsätter.
Löfström gör en omfattande resa, och beskriver med kärlek land, folk och historia. Ett par nedslag:
Kafirerna. Faktiskt i Pakistan längst upp i bergen. En isolerad folkgrupp på några tiotusentals personer. Getter, jordbruk. Fria öppna människor. Tror på egna gudar. (Löfström reste dit på grund av att kafirerna i Afghanistan har med våld tvingats över till islam.) Men frihet och glädje. Dock – kvinnorna jobbar på fälten medan männen dricker te. Och man har slavar, vilket Löfström glider över med lätt hand. En fråga han ställer: hur har samhället klarat att hålla sig stabilt i många hundra år utan överbefolkning, get-explosion och skogsskövling? Till skillnad från t ex Grekland. Kanske för att det var isolerat och det inte fanns någon yttre marknad.
Sydöstra Afghanistan. Ett ökenlandskap. Men ruiner av städer och anläggningar. Kanske en gång Nimrods förlovade land som beskrives i Bibeln. Det ligger mellan de forntida högkulturerna vid Indus respektive Eufrat/Tigris. Varför är det öken nu? Kanske klimatförändringar (troligt) kanske kulturella orsaker. Utvecklingsprojekt. Det finns floder, Helmond och Kash Rud. Under 70-talet utvecklingsprojekt med bl a USA. Dammar och bevattning. De var inte lyckade på sikt, men man fortsätter på lokal nivå.
Floderna mynnar i ”träsksjöar” där de försvinner. Faktiskt är dessa träsksjöar föremål för en artikel i Science 23 febr 2018. ”Bringing an Iranian oasis back from the dead”. Floderna når inte träsken längre. Så de gamla träsksjöbottnarna blåser bort och förstör omgivningen. Och fåglar och djurliv försvinner. Finns en lösning? Ja, man nämner att spara vatten genom droppbevattning. Alltid ett steg på vägen. Detta har alltså hänt de senaste decennierna. Floderna har försvunnit. Vad har blivit bättre? Kanske att fler människor försörjs.

Utveckling är inte lätt. Det är bara det att den behövs. Grannlandet Pakistan har nu 208 miljoner invånare, kring 1975 var det 70. Afghanistan har nu 34 miljoner, 1975 var det 10.

Annonser

Hållbar intensifiering eller ekologisk extensifiering?.

maj 21, 2017

Tidskriften Science hade Ecosystem Earth som specialsektion den 21 april. Det framkom inget nytt, men man kan sammanfatta:
Utmaningarna är stora. Biodiversiteten är starkt hotad. Vi lever mitt i den värsta ”utrotningsperioden” man känner till. Och trycket bara ökar.
Det behövs mer livsmedel, 70% ökning till 2050. Markresursen är knapp. Vattnet är knappt.

Hållbar intensifiering är nödvändig, men det räcker inte. Minskat svinn och mindre animalier behövs i tillägg, men det räcker inte heller.

Vi måste våga föra upp befolkningsfrågan. Man varnar för tron att den är på väg att lösa sig själv. Trots att utvecklingen på många håll har bromsats har vi totalt sett en ohållbar ökning. Utbildning, särskilt för kvinnor, tillgång till medicinsk rådgivning, preventivmedel etc är oerhört viktigt.

Man tog också upp frågor som ”conservation” (kräver mark), psykologi och miljö (hur motivera människor).

Tyvärr behandlades inte den övergripande frågan om att kortsiktig konkurrens styr jordbruket, vilket gör långsiktighet och varsamhet till en svår fråga.

Så – låt oss fortsätta med att arbeta för hållbar intensifiering:
Anpassning åtgärder.
Växtföljd, odlingssystem och jordbearbetning.
Grön mark för mull och miljö.
Energibesparing. Arbeta för effektiva kretslopp (en liten början finns).

Hållbar intensifiering eller hållbar extensifiering?

Världen behöver mer produktion och bättre miljö och hållbarhet. Det är Hållbar intensifiering. Ekologiskt jordbruk är en hållbar extensifiering, det ger bara ungefär halv produktion för viktiga grödor (Jordbruksstatistiken) i svensk odling och med svenska regler. Har världen råd med det?

Svaret är förstås nej, om vi ser det i stort. När det svenska samhället driver på ”ekologisk omställning” enligt KRAVs regler går det faktiskt tvärs emot global hållbarhet. Det är en diskussion som borde vidgas.

Men ändå skulle världen behöva en bättre ekologisk funktion i jordbruket. Mer fokus på långsiktighet och hållbarhet i vid mening. Men där lägger samhället kravet på kortsiktig konkurrenskraft vilket motverkar den utveckling som behövs.

Det skulle vara viktigare att stötta Hållbar Intensifiering än ”Ekologisk extensifiering”.

För inte så länge sedan: Gösta Ehrensvärd – En väv av möjligheter

augusti 5, 2015

1972- en generation drygt. Mina barn var några få år. Miljö- och resursfrågor hade börjat diskuteras. Jordens befolkning var ungefär hälften mot nu, 3,8 miljarder. Kalla kriget men också månfärder. Boken diskuterar sakligt mänsklighetens möjligheter att utvecklas och leva drägligt på denna jord. Hur är det med resurser och energiflöden?

Citat: ”..med utnyttjande av tekniskt vetande och vettig planering 4 miljarder invånare skulle nätt och jämnt skulle kunna leva för all framtid på en standard som motsvarar dagens (1973)  för toppskiktet i industriländerna. 2 miljarder vore att föredra ur säkerhetssynpunkt. De skulle ha god standard och god prognos för överlevnad upp till minst en miljon år..”

Och nu är vi över 7 miljarder och enligt nya prognoser uppemot 10 miljarder om 50 år.

Vad nytt har kommit till sedan 1972? Då hade man kärnkraften som en viktig energikälla. Det har vi egentligen inte nu, men motståndet tycks mig inte riktigt rationellt. Det finns nog tekniker som kommer runt dagens betänkligheter. Och då hade man inte klimatfrågan. Så våra resurser har snarare minskat än ökat.

Detta säger en del om de utmaningar vi står inför.

(Gösta Ehrensvärd var professor i biokemi i Lund)

Världens miljöhistoria

januari 18, 2015

En bok av J Donald Hughes, 2005, SNS förlag. 412 sidor.

Hur göra en bloggpost av detta? En kortversion: Mänskliga samhällen är beroende av att miljön kan leverera tillräckligt met mat och andra nyttigheter. Samt i många fall ekosystemtjänster som vattenhushållning mm.

Historien igenom har samhällenas befolkning vuxit tills ekologins gränser uttömts. Då har man fått försörjningsproblem följt av sönderfall. Exempel från sumererna, Aten, Florens, Romarriket, Polynesiska öar, Mayafolket mm.  Det finns några undantag: Inkas men dom blev erövrade innan det blev kris, kanske Hopi-indianerna och det gamla balinesiska samhället. Frågan är om vår civilisation klarar skivan.

Visst har det hela tiden också funnits förnuftiga röster om ta vara på jorden och skogarna. Också de stora religionerna talar om varsamhet och försiktighet.

Men varken visa män eller religiösa urkunder eller föreställningar har hittills lyckats tillräckligt bromsa samhällets expansionslust (möjligt undantaget vissa naturreligioner). Det behövs mycket konkreta incitament för enskilda människor för att modifiera utvecklingen.

Vi har en unik situation för det gäller hela civilisationen, inte ett lokalt samhälle. Det finns positiva faktorer:

Ökad helhetskunskap och medvetenhet, miljövänlig teknik. återanvändning samt möjligen begynnelsen av ett ökat helhetstänkande hos många människor.

Så långt boken. Den är värd att läsa.

Under de cirka 10 år som gått sedan den skrevs har åtminstone viss positiv utveckling skett

 

 

 

 

Utvecklingssiffror

september 3, 2008

I måndags förmiddag råkade jag av en tillfällighet se en del av Tällberg-konferensen om Klimat och framtid på SVT24. Det var företrädare från världens alla hörn som vittnade om vikten av förändring.

Det kändes faktiskt bra att ha startat det här bloggprojektet.

 

Kollade upp lite aktuell statistik. World Bank har bra faktamaterial.

http://ddp-ext.worldbank.org/ext/ddpreports/ViewSharedReport?REPORT_ID=9147&REQUEST_TYPE=VIEWADVANCED&WSP=N&HF=N/CPProfile.asp

 

Några siffror för år :                            2000      2005:

Befolkning, miljoner                           6076      6461

Odlad areal, %                                      37,5       37,5

Energiförbrukning, kg oljeekv./capita  1672      1786

El, kWh/capita                                       2389      2678

 

Befolkningen ökar tydligt. Odlad areal ökar inte. Men energiförbrukningen ökar, också per capita. I och för sig är det positivt för det visar på en utveckling. Men det är ju också tydligt att dessa trender inte kan framskrivas särskilt långt. För energi betyder siffrorna en ökning totalt med 14% på dessa 5 år.  Och vi talar om att minska utsläpp!

Det är nödvändigt med en effektivisering av våra resurser på alla områden.

 

För jordbrukets del vill jag då igen påminna om tanken om Framtidsfokus. Att verkligen kolla upp de möjligheter som finns att bli miljömässigt effektivare inom ekonomins ram. Klicka på ”Framtidsfokus” i högermarginalen.

 

Ett citat från dagens Sydsvenskan (3 sept), ursprungligen hämtat från Sopranos: ”Det kan inte vara fel att köpa mark. Gud har slutat tillverka den.”