Posts Tagged ‘Bok’

Domedagsklockan, en bok

juni 6, 2017

Boken Domedagsklockan (2013). Stefan Karlsson, Jacob Nordangård, Stefan Radetzki m fl

En bok med kritik av rådande diskussion om särskilt klimatet. Och man är kritisk. Trump skulle gilla den.
Och det är klart: det finns osäkerheter. Men några bakgrundsfakta ifrågasätts inte:

En temperaturökning leder till stora förändringar i vår värld.
Ökad koldioxidhalt ger större uppvärmning, i princip.

Boken kritiserar försiktighetsprincipen – att vi måste begränsa växthusgasutsläpp, och ställer mot detta en annan fråga: ska vi riskera ökad fattigdom och hunger i världen.
Detta ser jag som en nyckelpassus, som avslöjar en stor förenkling i tänkandet. Man ser inte kombinationen begränsning av utsläpp och ny fördelaktig teknikutveckling som solenergi, transportutveckling, odlingsmetoder mm.

I det stora sammanhanget betonar man mänsklighetens förmåga att utveckla och hitta nya vägar. Vi kan förändra utan att försaka, när man har en drivkraft. Det är möjligt att klimatdiskussionen behövs som drivkraft.

Biobränslen kritiseras för att de upptar jordbruksmark. Och jag tror faktiskt att etanolspannmål och , dieselraps är fel väg att gå. Men biprodukter som halm och ”bonusproduktion” av mellangrödor är en helt annan sak. Det kräver ingen markresurs utan kan i rätt system förstärka odlingsmark och miljö.

”Människan ändrar beteende när hon ser det behövs”, ungefär så sägs det i boken. Men när det gäller processer som är så långsamma att det inte märks i dagliga livet är den filosofin otillräcklig. Då behöver man tala om den risk som finns. Och det är ju det man gör, tack och lov. Och hittills har ingen tagit skada av det.

Det finns en bonus i att spara kol och olja i marken – de kan behövas för att avvärja nästa istid.

Boken ” Omställningen ” av Jens Ergon, ger hopp

maj 12, 2017

.

En bok som överraskar. Det handlar om klimatet. En initierad genomgång av klimatforskning och klimatpolitik de senaste åren. Fiaskot i Köpenhamn, den bedrövliga utvecklingen därefter och den stora pessimismen. Men – Parisöverenskommelsen blev en positiv politisk vändpunkt. Men framför allt – del 2 i boken heter Hopp. Där beskrivs den fantastiska utvecklingen för förnyelsebara energikällor. De växer med sådan kraft att fossilkällorna håller på att köras över.
Intressant och riktigt spännande.

Utveckling, några olika aspekter från aktuella böcker

augusti 16, 2015

The big Ratchet (How humanity thrives in the face of natural crisis). För fattare Ruth de Fries, professor of sustainable development, Columbia University.

Ratchet (låt oss översätta med framsteg) – Hatchet (bakslag) – Pivot (omställning), detta tretal karakteriserar mänsklighetens utveckling.

Jordbruk – befolkningsökning, städer, kultur – försörjningsproblem och tillbakagång.

Växtföljder med baljväxter- ytterligare befolkningsökning – nya försörjningsproblem.

Mineralgödsel – bättre tryggad försörjning – miljöproblem

Bättre teknik och kunskap – mer harmoniskt jordbruk – nya utmaningar om miljö och försörjning.

Boken behandlar livets utveckling på jorden och innehåller mycket sammanfattande kunskap. Tonen är optimistisk. Vi har alltid hittat utvägar när kriser uppstått.

Förresten har De Fries i en aktuell artikel i Science riktat uppmärksamhet på ett nytt problem: Mineralämnen i kosten. En del nya sorter har lägre halt av järn och zink än gamla. Kosten riskerar bli mineralfattigare. En ny faktor för växtförädlare att ta hänsyn till.

 

Omställningens tid. Björn Forsberg.

En bok med helt annan ton. Vi har passerat Peak Oil, allting kommer att gå nedåt men vi vägrar att anpassa oss. Faktiskt behandlas flera problem som jag också har diskuterat: kortsiktigheten i samhället och ekonomin, en evig tillväxt fungerar inte, men ändå blir boken jobbig. Det finns så många positiva ansatser som kunde tas upp, men författaren hamnar i små udda saker som permakultur, biokol, stadsodling. Visst kan detta vara av betydelse som komplement och kanske yttersta räddningsplankor om samhället kollapsar men innan dess finns mycket att göra.

Min egen bok: Mat – klimat – miljö från 2010.  Det finns som PDF .Är fortfarande aktuell,

Ett saknat ord: Kortsiktighet

mars 26, 2014

Konkurrenskraft är verkligen inne i diskussionen.  Många talar om att öka konkurrenskraften. Men det man talar om är KORTSIKTIG konkurrenskraft. Tar man med det låter det inte lika bra längre. Men verkligheten är sådan.

För den som tar långsiktiga hänsyn tappar i kortsiktig konkurrenskraft.

Nu börjar jag nog bli tjatig, men det kan inte hjälpas.

Nu får jag i stället berätta om en ny bok  jag läst.  Bengt Bodin: När vinden vänder. Om resurser, om vår förbrukning av dem, om den obönhörliga tillväxten som samhället strävar efter. Det ser inte ut att gå ihop, men för våra makthavare är det en icke-fråga. Konstigt nog, för det börjar ”klämma till” ganska snart. Vi kan uppfinna mycket och på det sättet vidga våra gränser. Men landytan, markresursen, är finit. Boken behövs och borde läsas av många.

Malthus har hittills haft fel. Vi har ökat skördar och produktion och fyllt behoven. Till hjälp har vi haft metoder som Malthus inte kunde ana.

Om man dock försöker hitta möjligheter – vad då? En blandning av reella möjligheter och visioner:

Vi kan både öka skördar och konsumera mer rationellt. Mindre animalier, mindre spill.

Nya solceller och jonfilter gör det möjligt att avsalta havsvatten och odla i öknar.

Mat ur vattenväxter och skog,

Vi får jobba på.

 

 

Jordbruk, försörjning och miljö alltmer i den dagsaktuella diskussionen

december 2, 2010

Hoppsan. Det var ju nästan titeln på min bok: Mat-klimat-miljö (jag har väl svårt att övertyga om att detta inte var planerat men faktiskt var det inte det).

Sydsvenskan har i dag ett reportage om problemen att försörja 2 miljarder till när klimatet av allt att döma minskar produktionen. Vi måste satsa på jordbruksforskning!

Science 12 nov har ett Policy Forum om Earth System Science for Global Sustainability: Grand Challenges.

Water Front lyfter som alltid fram det stora problemet: Hur ska vattnet räcka till våra behov.

Men jordbruket sysslar mycket mer med ett annat uthållighetsproblem: det ekonomiska. Och det är man tvungen till. Går det egentligen ihop med vad man borde göra, globalt sett? Egentligen inte.

Och då kommer jag tillbaks till min bok på det sätt jag tänkte göra. Det finns mycket att tänka på i den här frågan. Där finns åtminstone några infallsvinklar. Det finns också sammanfattningar som kan vara av värde.  Så här långt har det jag skrivit bara fått större aktualitet sedan jag började arbeta med den för ett drygt år sedan. Så köp gärna boken. Det finns några kvar. Så får vi se om det kan bli en ny upplaga.

Se gärna detta som ett julklappstips också.

www.greengard.se  så kommer du vidare.

En glad dag.

november 26, 2010

För det är det när ens bok omnämns positivt i en betydande tidskrift, i detta fall Lantmannen.

Det är nu över ett år sedan boken började ta form. Och jag måste säga att det är inget jag känner jag skulle vilja ta tillbaka. I stället fortsätter utvecklingen i den riktning jag diskuterar. Antibiotika, som nämndes i förra inlägget. Kostnaden för svensk djuromsorg debatteras. Har vi råd med den.  Odling av lök och bruna bönor kanske får upphöra för våra myndigheter lägger hårdare restriktioner på bekämpningsmedel än som finns i  nära konkurrentländer. Spannmålsodlarna vill ha friare användning av stråförkortningsmedel av konkurrensskäl.

Nog är det väl sorgligt för vårt globala samhälle om vi skulle öka risker och stress på omgivningen utan att det egentligen finns några betydande plusposter för mänsklighetens välfärd.

Vad finns att göra? Jag är övertygad om att marknadsekonomin finns som grund .

Internationella avtal och standards.

Nationella regler eller system. De kan möjligen göras självgående inom näringen, men annars får staten kompensera den förlust av konkurrenskraft som uppstår.

Fullt utnyttjande av de plusposter som finns. Svenskt jordbruk är bra miljömässigt, men det kan bli bättre utan uppoffring av konkurrenskraft. Det finns win-win lägen att utnyttja mycket bättre än i dag.

Slutligen: intresse och medvetenhet. Från lantbrukarens sida men inte minst från den samlade rådgivningen.

Vi ska väl inte i vår värld åstadkomma onödiga problem eller tillkortkommanden på grund av att vi inte utnyttjar den kunskap som finns.

Sedan – apropå En glad dag. Fullt av intressanta frågor att ta tag i, från optimal fosforgödsling till slam i samhälle och jordbruk. Att syntetisera kunskap är glädje.

Digerdöden, global försörjning, resistenta bakterier.

november 23, 2010

Hur hänger det ihop?  Bara genom det att det är frågor jag stött på under dagen.

Digerdöden, speglad genom Dick Harryssons bok Stora Döden.  En våg sveper genom den kända världen. Rör sig ungefär någon km om dagen på land. Dödar kring hälften av befolkningen, med stora variationer.  Inget botemedel, ingenstans att fly som är säkert. Detta är kring 1350. Sen kommer det eftersläntrare till denna katastrof med 10-15 års mellanrum. Mänskligheten klarar mycket.

David Attenborough i Vetenskapens värld. Om vår tid. 7 miljarder blir minst 9. Resurser, miljö, försörjning, vatten? Det känns bra att ha skrivit min Möjlighetsbok.

Och bakterierna? Man hittar antibiotikaresistenta bakterier i kött (mest importerat)  i ökande grad. En faktor i sammanhanget är ju vidspridd användning av antibiotika, också i djurproduktionen.  Ja men det lönar ju sig? Det gör nog inte det på sikt och som helhet. Men hur få in den dimensionen i vår globala organisation?  I Sverige har vi i stort sett klarat av den frågan genom at starkt begränsa användningen av antibiotika i djurproduktionen. Men frågan är om det är ekonomiskt konkurrenskraftigt i längden.

Det är tur man gillar kött som är well-done.

Framtidsfokus

november 8, 2010

Kanske tid att återuppliva tanken vid bloggens start: att uppmuntra till större större helhetsbild och långsiktighet i jordbruksdriften.  Citat ur min bok Mat-Klimat-Miljö:

Det är mycket stor betoning i lantbruksvärlden på affärsmässighet och att ta tillvara möjligheter. Det är där intresset ligger. Men gömt under detta finns dock också ett intresse för odlingsmarken och landskapet. Det ligger ett stort ansvar på  forskning och rådgivning att ta fram den kunskap som finns om dessa frågor  på ett konkret sätt och diskutera också detta med jordbrukarna. Trots allt arbete är det eftersatt i dag.

Ett ytterligare citat, från slutet av boken:

Hur kan vi då skapa intresse för ”management av biosfären”? Det borde gå för ett första steg: att fullt ut använda det som lönar sig och samtidigt ger miljöfördelar. Det gäller då också att vidga sikten från ett år till 4-5. Vinsten kanske inte är spännande stor men med miljö- och framtidskopplingen intressant nog att arbeta med. Investeringsbidrag och lämpligt utformade åtgärdsbidrag kan hjälpa till.

Jordbrukaren är 10 gånger viktigare som manager av biosfären än som manager av ekonomin. 

För att sedan komma vidare: Låt oss med kunskap och engagemang skapa en attityd, kanske  Framtidsfokus? 

Framtidsfokus – vad skulle det kunna innebära?

1.     En förutsättning är: ingen eller helt obetydlig ekonomisk uppoffring inom en 5-10 årsperiod, därefter ekonomiskt positivt.

2.     Det man satsar är engagemang för dels en något långsiktigare horisont i driften, dels att miljöförbättringar också ses som ett mål i sig.

3.     Det kan innebära en ”investering” i starten, t ex fånggrödor som inte betalar tillbaka inom en 5-årsperiod eller ny teknik för gödsling och bearbetning. Men det finns fånggrödebidrag och investeringsstöd redan nu.

4.     Det bör innebära att man håller bättre koll på skördar, proteinhalter etc. Vidare på mullhalt och mullbalans. Då kan kvävegödsling och odling planeras bättre för de specifika förhållanden som gäller för odlingsplatsen.

5.     Det bör innebära att man försöker maximera fotosyntesen, dvs håller marken beväxt så mycket som möjligt. Det främjar mullhalt, ger bioenergimöjligheter och sparar klimatgaser. Hur mycket det är möjligt får avvägas beroende på jord och odling.

6.     Det bör också innebära extra fokus på växtföljd, markpackning, dieselförbrukning (ecodriving) mm.

7.     Det bör också innebära att man tänker på biologisk mångfald och försöker utnyttja möjligheter till förbättringar.

För optimistisk?

oktober 24, 2010

De kommentarer jag fått om boken Mat-klimat- miljö; en Möjlighetsbok   är bara positiva. Dock är någon lite frågande: är den inte för optimistisk? ”Vi klarar skivan..”   – det är sannerligen hurtigt.

Det är klart jag kunde uttryckt mig annorlunda. Det är också klart det finns en del förutsättningar. En är att befolkningen planar ut vid 9-10 miljarder. Det jag talar om är också konkreta biofysiska möjligheter till försörjning och miljöutveckling. Krig, terrorism, politiska misstag och inte minst fundamentalism kan ställa till det.

I dagens tidning finns en liten spalt om all mat vi slänger. Och det finns så mycket annat som kan göras mycket mycket bättre. Om vi tar fram möjligheterna blir de arbetsbara. Vi behöver lyfta fram problem, men frågan är om det inte är ännu viktigare att lyfta fram möjligheter.  Hur ska vi annars få inspiration att gå vidare?

Ett par ”små-möjligheter”:

Bättre koll på hur kväve tidigare fungerat på det individuella fältet. Skörd, proteinhalt, kväveinsats? Man har ett facit bakåt i tiden att ännu bättre utnyttja.

Utnyttja solenergin fullt ut. Håll fälten gröna  så mycket som möjligt. Bunden solenergi kommer alltid till nytta på något sätt. Mullhalt, bioenergi, andra produkter.  Det finns invändningar: vi måste bearbeta för ogräsbekämpning och för att mylla halm mm, fånggrödan utvecklas så dåligt osv. Det är relevanta invändningar på kort sikt. Men på de flesta jordar har man lyckats etablera system med reducerad bearbetning eller enbart vårbearbetning och direktsådd åtminstone delvis och till vissa grödor. Det finns betydande möjligheter att komma vidare.  Om fånggrödor: deras uppgift är att ta hand om kväve som blivit över eller frigörs på hösten. Är den mängden låg utvecklas de dåligt men de fyller ändå sin uppgift.

Men man kan gå ett steg till och ta en andragröda för t ex bioenergi på hösten. Då får man gödsla om det behövs.  Ett enkelt sätt att orientera sig om de möjligheterna vore att gödsla en liten ruta av fånggrödan, några kvadratmeter. Hur växer den om det finns tillgängligt kväve?  (Det är kanske bäst att förvissa sig om att en sådan kväveruta inte äventyrar fånggrödestödet).

Detta låter kanske ”småttigt”, men det kan i själva verket betyda en hel del för bioenergiproduktionen från jordbruket. Och det utan att inkräkta på den vanliga produktionen, snarare stärka den.

Mat – klimat – miljö; en Möjlighetsbok

oktober 22, 2010

Det är ju min egenhändigt (kan man säga så?) författade bok. Den har varit ute några månader. Och konstigt nog och uppmuntrande nog: jag tycker själv fortfarande den är OK. Visst kunde en del förbättras men inget känns fel.

Den börjar diffundera ut. Ingen kioskvältare men det går några ex  om dagen.

Ta en titt på föregående inlägg så förstår du en väsentlig del av bakgrunden. Vi sätter sprätt på för mycket kväve (både mineralgödsel och biologiskt fixering) för våra globala system redan i dag. Livsmedelsproduktionen är en stor aktör. Men ändå är vi tvingade att öka för att bibehålla försörjningen.  Allt kan inte bara löpa på som vanligt, det håller inte.

Vi kan öka kvävets effektivitet i jordbruket rent tekniskt. Vi kan också förändra vårt livsmedelssystem till större ekologisk effektivitet. Boken diskuterar dessa frågor och ser en hel del möjligheter åtminstone för jordbrukets del.

Det blir någon form av helikopterperspektiv på hela denna komplicerade fråga, från övergripande ekonomi till markvetenskap.  Det finns ett lättläst spår att följa och göra utflykter ifrån.

Det är också ett försök till sammanfattning av jordbrukets miljöpåverkan och vad man kan göra åt den.

Mer information och länkar till beställning finns på www.greengard.se/BOKEN.htm