Posts Tagged ‘energi’

Boken ” Omställningen ” av Jens Ergon, ger hopp

maj 12, 2017

.

En bok som överraskar. Det handlar om klimatet. En initierad genomgång av klimatforskning och klimatpolitik de senaste åren. Fiaskot i Köpenhamn, den bedrövliga utvecklingen därefter och den stora pessimismen. Men – Parisöverenskommelsen blev en positiv politisk vändpunkt. Men framför allt – del 2 i boken heter Hopp. Där beskrivs den fantastiska utvecklingen för förnyelsebara energikällor. De växer med sådan kraft att fossilkällorna håller på att köras över.
Intressant och riktigt spännande.

Siffror att fundera över

oktober 22, 2015

Lester Brown är en profil inom området försörjning, jordbruk, miljö. Länge drev han WorldWatch Instite, numera Earth Policy Institute.

Han har gjort en bok, Plan B 4.0 (2009) om hur jorden ska kunna räddas. Boken är ju inte riktigt ny, men aktuell så det räcker.

Han har satt pengar på plan B.  En summering, sifforna är kostnad i miljarder dollar per år.

Utbildning mm: 24.   Hälsa och familjeplanering; 53.

Trädplantering: 23.   Bättre markvård: 33.  Åtgärder fiske: 13.  Biologisk mångfald 31.  Vattenhushållning 10.

Tillsammans blir det 187 miljarder dollar, per år. En omöjlig siffra?

Vi kan jämföra med militärutgifterna. Den siffran är 1464. Plötsligt syns det faktiskt möjligt att vända utvecklingen. Om vi vill.

——-

En annan intressant diskussion i denna bok:

Animalier kostar mycket resurser. Men vi har mycket betesmark, faktiskt åtskilligt mer än åkermark. Och där växer gräs. Det finns inget bra sätt att utnyttja den resursen utom genom växtätande djur. Det är stor skillnad på djurproduktion baserad på gräs, halm o dyl och djur som utfodras med spannmål.

Å andra sidan lyfter han fram följande fråga: Majs ger 4 ggr högre produktion än soja. Kan det då inte vara bättre att odla majs till kalkoner som producerar protein med 50% effektivitet än att gå ner till 25% för att odla soja.

———

Några tänkvärda siffror från en ännu äldre bok: Gösta Ehrensvärds En väv av möjligheter, från 1960.

Förluster vid transport av energi, 2000 km:  Stora tankfartyg 0,8%,  pipelines  1%,  kraftledning 440 kilovolt mer än 10%.

Nu har mycket hänt på teknikfronten. Det skulle vara intressant med en uppdatering.

 

.

Det rör sig.

juli 13, 2015

Ja, inte är det denna blogg, varken vad gäller input eller impact.

Men.  New Horizons närmar sig Pluto. Intressant att se denna värld som ingen sett förut. Fina bilder på http://www.nasa.gov .

Naomi Kleins bok gjorde intryck (se förra posten). Sen dess:

Grundvattnet sjunker på många håll i världen, Ny kartläggning via satellitmätningar. Science.

Himalayas glaciärer minskar. På sikt kan de stora floderna Indus, Ganges, Bramaputra, Yangtsekiang vara i farozonen. De försörjer miljarder människor (TV-reportage)

Godfströmmen – flödet går upp och ner, men tenden är klart nedåt. Man hoppas här på varmare klimat och vinodling mm. Det kanske blir tvärtom. Science.

========

På min dator är det mer optimistiskt.

Vårr FO-samarbete, en härlig grej. www.framtidsodling.se  Vi hade ett seminarium på Borgeby Fältdagar om ungefär Produktion, milijö och mullhalt.

Med eftergrödor, reducerad bearbetning och höga skördar kan vi bibehålla även höga mullhalter och spara kol i marken. Det ger stora möjligheter. Då kan jordbruket producera högklassig energi i överskott och med rätt organisation bli oberoende av fossila energikällor. Och samtidigt full jordbruksproduktion.

En genomräkning av systemet kor plus vall. Om mullhalterna är över medeltalet är det sämre klimatmässigt  att sälja korna och plöja upp vallarna än att behålla korna. Korna är som lågland – både svart och vitt.  Min fråga är: vad göra av en sådan redogörelse/artikel?

En genomgång till, mer fullständig än den som nämns ovan: Vad krävs för ett fullständigt fossilfritt jordbruk? Vilka villkor är viktiga? Vilka möjligheter finns? Jag kommer frm till att det är fullt möjligt att nå det målet redan i dag, under en förutsättning: att man får kvitta t ex producerad biometan mot naturgasen i en ammoniakfabrik. Detta behövs i ett övergångsskede. Det finns intressant utveckling vad gäller tillverkning av ammoniak.. Vad göra av denna redogörelse?

Det finns mer. Det sparas till nästa post.

 

O

Teknikutveckling och uthållighet.

januari 7, 2015

 

Ibland är tänkandet om framtiden alltför statiskt och bunden till dagens eller gårdagens teknik. T ex fanns för dryga 100 år sedan oro för att hästgödsel skulle bli en broms för städernas tillväxt. Det var onödig oro.

I dag hörs tankar om att eftersom kvävegödsel tillverkas med hjälp av naturgas är det en ändlig resurs som inte håller i längden. Det är inte så. Det finns mycket på gång om andra produktionsvägar och det verkar faktiskt som om ny teknik baserad på elektrisk energi kan bli konkurrenskraftig. Googla gärna på ”ammonia production electricity”.

En intressant tanke vid sidan om växtnäringen är att ammoniak kan vara ett bränsle, en energibärare som vid förbränningen bara ger kvävgas och vattenånga. Ytligt sett kan det verka riskabelt att köra omkring med ammoniak i tanken, men vid närmare eftertanke skulle man tänka likadant om bensin om man inte vore så van vid det. Vi får väl se.

I alla fall har vi en högst konkret möjlighet att utveckla ett kretslopp med bioenergi och kväve. Det kan gå via biogas som mitt exempel i posten nedan, det kan ocikså gå via förbränning och elenergi. Det kan räcka med  att använda halm och andra biprodukter. Det kan också ge möjlighet till en eftergröda, och i det fallet producerar växtodlingen överskottsenergi för samhället utan att inkräkta på matproduktionen.

 

Fullständiga miljöberäkningar behövs..

oktober 31, 2013

Var på väg att kasta en tom ”smörlåda” i plaståtervinningspåsen. Men den måste väl diskas? Höll på att vrida på varmvattnet men hejdade mig. Hur ser helheten ut egentligen? Vi ska spara rävaror, i sista hand energi, genom återvinningen. Om jag diskar med varmvatten går det också åt energi. Ett överslag:

Lådan väger 20 gram. Plast ger ungefär 30 MJ per kg om det förbränns. Energivärdet blir ca 600 kJ.

Att värma vatten kostar ca 4 J per gram och grad. Att värma en liter 60 grader kostar då 1000 gram ggr 4 J ggr 60 grader = 240 000 J = 240 kJ.

Ytligt sett ser det rätt hyggligt ut: om jag använder mindre än 2 liter varmvatten blir det energimässigt positivt att återvinna efter diskning.

Men varmvattenberedaren är inte hundraprocentigt effektiv, kanske bara 50%. I så fall blir det energiförlust om jag förbrukar mer än en liter varmvatten.

Och verkningsgraden för att producera el brukar anges till någonting runt 30 %.  Med hänsyn till det   får jag inte använda mer än ett par deciliter varmvatten vid diskningen om jag inte ska förbruka hela  energivinsten av återvinningen bara genom att diska.

Men det är klart att plastmaterialet kan användas direkt till ny ”råvaruplast”. Då vinner man energieffektivitet i den produktionskedjan så återvinningen i sig kan gå med plus energimässigt. Men slöseri och obetänksamhet på hushållsnivå kan fördärva hela bilden.

Ett annat exempel, som faktiskt har engagerat mig aktivt i snart 2 år: Reningsverksslam till jordbruket. Det kan ses som ett gödselmedel som innehåller både kväve och fosfor och dessutom mullbildande organisk substans.  En bra kretsloppsprodukt kan synas. Värde i jordbruksproduktionen ca 120 kr per ton slam vilket betyder 600 kr per ton torrsubstans.

Men det ska transporteras och spridas och det kostar pengar och energi.

Kväve och fosfor är näringsämnen som ska hanteras med omsorg för att inte orsaka onödiga miljöproblem. Marknadsvärdet i gödselmedel är ca 10 kr för ett kg kväve och 20 kr för fosfor.

Men  – för att förhindra miljöskador är samhället berett att betala minst 50 kr per kg förhindrad kväveutlaknng. För fosfor är kostnaden faktiskt flera hundra till tusen kronor per kg förhindrad utlakning i olika program. Låt oss säga 200 kr för följande överslag.

Slammets kväve är svårt att hantera effektivt. Man lägger höga givor vid ett tillfälle och det går inte att anpassa till odlingens behov. Av de 50 kg kväve ett ton torrmassa i slam tillför blir det extra förluster, låt oss anta 5 kg kväve.

För fosfor sägs i en rapport att vid förrådsgödling räknar man med fyrdubblade förluster under några år. Normalförlust 0,3 kg ggr 4 ggr 5 år ger 6 kg utlakat fosfor, en ökning med 4,8. Nu spred vi 5 ton torrmassa så per ton slam blir det ca 200 kr

Med dessa siffror blir miljökostnaden för extra utlakning för kväve 250 kr och för fosfor 200 .

Totalvärdet efter dessa miljökostnader och transport/spridning blir negativt.

Och vidare finns då problemen med olika metaller och andra ämnen.

Det måste finnas bättre sätt för kretslopp.

Men framför allt: vi måste se på hela kedjan när det gäller olika processer i samhället. Annars kan vi  förvätta problem när vi tror vi löser dem och gör något bra.

 

 

 

 

 

Ny teknik – och gammal – i framtidsdiskussioner

oktober 21, 2012

En påträngande diskussion i Sydafrika är dels vattenbrist (och det gäller både jordbruk och samhällen), dels att man märker en klimatförändring. Det blir torrare.  Och detta problem gäller stora delar av världen.

Är avsaltning av havsvattten en möjlighet? Det är dyrt, men kanske inte för dyrt för samhällen.  Det är helt avhängigt av pris och tillgång på energi.

Världen har en atomkraftsdiskussion, och den blev intensivare efter Fukushima.  Men den diskussionen och kritiken gäller ”gammal kärnkraft”, åtminstone gammal teknik. Det finns nyare, mer robusta och idiotsäkra möjligheter. När det börjar ”klämma till” kan mänskligheten säkert inte avstå från att utnyttja dessa. Det är viktigt att utveckling fortgår.

För kvävegödsel styr gamla siffror på utsläpp och energi till stor del diskussionen. Nya fabriker är mycket miljöeffektivare och det skulle vara självklart att använda detta underlag i framtidsdiskussioner.  Marken är knapp, energin är knapp. Kvävegödsel förmerar insatt energi 5-15 gånger när det används rätt.

Det finns alternativ: biologisk kvävefixering. Vi kan välja på att skaffa kväve genom att använda ett hektar till t ex klöverodling för kvävefixering eller att använda 100 kg kväve i kvävegödsel.  En miljö- och resursanalys bör styra hur man väljer och det kommer att bli olika i olika fall.

Ett stort framtidsproblem är dogmatiska tankar. Det och det ska förbjudas eller motverkas, det kan gälla atomkraft, växtförädlingsteknik eller gödsling. Men framtiden ligger i att se på konsekvenser och resultat utan dogmatik.

Ett stort samhällsproblem är dock att de styrmekanismer för utveckling vi har (konkurrenskraft) styr kortsiktigt. På något sätt måste ett mer långsiktigt hänsynstagande komma in.

 

 

Vad rätt du tänkt – fast det blev fel?

oktober 28, 2010

Vi slänger för mycket mat. Vi borde bättra oss.

Jag gjorde ett försök. Det fanns 4 kokta potatisar över sedan i går, kanske 0,4 kg. Slänga dom? Att odla potatis är ganska energikrävande. Om odling i medeltal kräver 2500 kwh per hektar behövs nog 5000 till potatisen. Med en skörd på 40 ton innebär det 0,13 kwh per kg. Här är jag alltså med potatis där bara odlingen kostat ca 0,05 kwh. Jag ska steka dom. Spisplattan drar kanske 800 watt. Den går i en kvart. Då har jag förbrukat 0,2 kwh bara på stekningen. Det blir en insats på 0,2 kwh för att ta vara på 0,05. Var det så förnuftigt?

Men det är klart – vad skulle jag gjort i stället? Koka ny potatis? Vad kostar det i energi?

Det fanns frågetecken i rubriken och många frågetecken också i texten. Men det visar kanske att vi inte bara ska fokusera på produktionen på åkern när det gäller våra matvanor.

Ett underhållande jordbruk

oktober 26, 2010

För att göra det lätt för mig tar jag som exempel en högproducerande växtodling i Skåne.

Sockerbetor 50 ton, korn 7 ton, höstvete 8 ton, havre 7 ton. 4 ton ts blast kan skördas och halm 3,4 resp 3 ton för de olika spannmålsgrödorna, totalt 10 ton halm.

Gödsel och diesel mm kostar energi, totalt 2600 kwh per hektar.

Om en biogasanläggning finns inom någon mils avstånd, blasten och 5000 kg halm körs dit (halm är en möjlig biogasråvara men inte särskilt effektiv) ger detta renad biogas med ett energivärde av 10400 kwh, alltså 2600 kwh per hektar. Data från Pål Börjesson, LTH.

All inputenergi har då kompenserats med likvärdigt energislag. Det bör väl var uthålligt. Det är dock opraktiskt att försöka peta ner denna raffinerade biogas i själva gasfyndigheten som bl a driver kvävefabriken, men det ska väl inte vara nödvändigt.

Men vi använde inte all halm. Det blir 5000 kg över och i ett värmeverk ger det ca 16000 kwh eller 4000 kwh per hektar.

Växtodlingen har alltså kompenserat all sin insats med likvärdig energi, gett full produktion av jordbruksprodukter och dessutom 4000 kwh per hektar till samhällets energiförsörjning. Det kallar jag underhållande. Jordbrukets behov av insatsenergi vänds till sin motsats. Visserligen behöver vi låna, men betalar tillbaka med mer än 100% ränta.

Mullhalt och bördighet? Det tas om hand av fånggrödor, 3 år av 4. Alla uthållighets- och miljövärden är bättre.

Och vi  ska komma ihåg att  kretsloppet förbättrats av biogasresten som går tilllbaka.

Men vi går ett litet steg till. Vi hjälper fånggrödan efter korn med en liten kvävegiva och skördar biomassa på hösten och den får också gå till biogas. Då blir energifunktionen ännu bättre.

Och jag tror att alla ser att det går att fortsätta något steg till på den vägen – optimera bindningen av solenergi.

Med lägre skördar blir det förstås lägre värden, men även med hyggliga normalskördar kan man kompensera insatsen.

Svart jord. En bok av Gunnar Lindstedt.

december 16, 2008

 

En bok som rör sig mellan jordbruksprojekt i Ryssland, jordbruket i USA, ekojordbruk i Sverige. Den är intressant och nästan spännande. Den följer människorna. Den sätter stora frågetecken för Agrobusiness. Är det en sådan utveckling vi vill ha och som världen behöver?

 

Det finns en undertitel: kommer jordbruket att leverera vårt dagliga bröd när oljan sinar?  Men här blir det problem. Jag säger inte att författaren skriver felaktigheter, men åtminstone uppfattas han fel. De flesta som kommenterar boken noterar att jordbruket konsumerar 10 ggr mer energi än det producerar. Fokus kommer på växtodlingen, särskilt gödslingen. Men om vi delar upp livsmedelskedjan ser energiförhållandena ut så här:

Växtodlingen: energi i produkter 4-9 ggr insatsen

Växtodling + djurproduktion (=jordbruket): ca 1,5 ggr insatsen

Jordbruket+livsmedelsindustri+transport och handel+inköp och tillagning: ca 0,2 ggr insatsen.

Om hänsyn tas till avfall och svinn i de senare leden hamnar vi nog på ca 0,1 ggr insatsen, dvs den relation 10 till 1 som nämndes ovan.

Men varför fokusera problematiken till det enda led som ger stort positivt utbyte?

 

Mer faktabakgrund.

 

Det är synd att denna felinformation uppstår, och jag undrar om det är författarens avsikt. Boken borde ha ett angelägnare budskap än så: hur ska samhällets försörjning och jordbrukets uthållighet garanteras för framtiden? Det finns en del hoppfulla trender, t ex den svenska modellen, men som helhet är utvecklingen i världen bekymmersam (ökande befolkning och urbanisering, ökande genomslag för ”agrobusinessvaror” delvis med WTOs hjälp, ökat miljötryck på de flesta fronter).

 

Frågan är för viktig för att störas av felinformation som denna.

Vår energiframtid.

november 5, 2008

 

Tar vi energifrågan på allvar? Åtminstone jag har fått åtskilligt mer bakgrund i frågan från två källor. Den ena är nyhetsbrevet från en svensk energiexpert, Hans Nilsson ( www.fourfact.com/index.php/webloggen ). Där hänvisas till en rapport från  EREC (European Renewable Energy Council) och Greenpeace i samarbete (http://www.erec.org/fileadmin/erec_docs/Documents/Publications/energy__r_evolution_-_a_sustainable_energy_outlook_2009-lr.pdf ). Det är en omfångsrik detaljerad genomgång av möjligheterna att genom en kombination av energieffektivisering och övergång till uthålliga energikällor få ett uthålligt energiläge i världen om några decennier.

 

Jordbruket drunknar i detta sammanhang och nämns inte speciellt, utom i samband med bioenergi.

 

Vad jag skulle önska i sammanhanget är mer komplett information om livscykeldata. Tidningen Trafik och Motor hade för en tid sedan ett reportage om livscykeljämförelser mellan miljöbilen Toyota Prius och värstingen SUVen Hummer. Hummer blev bäst när man räknade hela livscykeln inkl tillverkning och antal körda mil.!

Hur är det egentligen??

Och hur är det med lågenergilampor, solceller mm som innehåller ämnen vars påverkan kanske också behöver tas med i bilden