Posts Tagged ‘fånggröda’

Siffror att fundera över

oktober 22, 2015

Lester Brown är en profil inom området försörjning, jordbruk, miljö. Länge drev han WorldWatch Instite, numera Earth Policy Institute.

Han har gjort en bok, Plan B 4.0 (2009) om hur jorden ska kunna räddas. Boken är ju inte riktigt ny, men aktuell så det räcker.

Han har satt pengar på plan B.  En summering, sifforna är kostnad i miljarder dollar per år.

Utbildning mm: 24.   Hälsa och familjeplanering; 53.

Trädplantering: 23.   Bättre markvård: 33.  Åtgärder fiske: 13.  Biologisk mångfald 31.  Vattenhushållning 10.

Tillsammans blir det 187 miljarder dollar, per år. En omöjlig siffra?

Vi kan jämföra med militärutgifterna. Den siffran är 1464. Plötsligt syns det faktiskt möjligt att vända utvecklingen. Om vi vill.

——-

En annan intressant diskussion i denna bok:

Animalier kostar mycket resurser. Men vi har mycket betesmark, faktiskt åtskilligt mer än åkermark. Och där växer gräs. Det finns inget bra sätt att utnyttja den resursen utom genom växtätande djur. Det är stor skillnad på djurproduktion baserad på gräs, halm o dyl och djur som utfodras med spannmål.

Å andra sidan lyfter han fram följande fråga: Majs ger 4 ggr högre produktion än soja. Kan det då inte vara bättre att odla majs till kalkoner som producerar protein med 50% effektivitet än att gå ner till 25% för att odla soja.

———

Några tänkvärda siffror från en ännu äldre bok: Gösta Ehrensvärds En väv av möjligheter, från 1960.

Förluster vid transport av energi, 2000 km:  Stora tankfartyg 0,8%,  pipelines  1%,  kraftledning 440 kilovolt mer än 10%.

Nu har mycket hänt på teknikfronten. Det skulle vara intressant med en uppdatering.

 

.

Annonser

Dagens läge

maj 18, 2015

Finns det något vackrare än björkars skira grönska med en blå sjö i bakgrunden? Jo, man kan möjligen lägga till en regnbåge mitt i alltihop, vilket var fallet i går.  Man känner sig priviligierad. Vilket man ju är på alla möjliga sätt.

Grödorna utvecklas raskt och detta är en tid att ta vara på. Att se, att dokumentera, att fundera på utvecklingen. Mycket går åt rätt håll .Ny jordbearbetningsteknik, ny kunskap om betydelsen av fånggrödor/eftergrödor, intresse för utveckling.

Onsd den 20 maj är det Soil Day. Rädda våra jordar. En internationell samling i Malmö, Palladium. Få se vad det kan ge. Vi har ju gjort vårt bidrag med workshops, vilket vi hoppas fortsätta med i en eller annan form. Faktiskt är det praktiska jordbruket mycket bättre än dess styrsystem, ekonomisk kortsiktig  konkurrenskraft. Detta med kortsiktighet brukar inte nämnas, men det är i alla fall så det fungerar. Tack och lov  är jordbrukare lyhörda för markvård och långsiktighet. Vad vi kan göra är att se till att det blir lönsamt också på kort sikt.

 

 

International Fertiliser Society: Meeting Challenges through Innovation

december 9, 2012

Conference Cambridge Dec 2012.

Vad är utmaningarna?

De växande världsbehoven. Knapphet på mark och vatten. Ekologiska gränser slår i taket.

Vi måste producera mer med mindre ekologisk påverkan. Hållbar intensifiering.(Läser i dagens tidning att efterfrågan på ekologisk mat har mattats. ”Men med mera klimatdiskussion bör den öka igen”.  Det visar hur svårt det är med information. Att producera mindre per areal ger mera utsläpp totalt. Ekologisk produktion är ingen klimatfrälsare, ofta tvärtom. Men det bör kanske tilläggas att den konventionella odlingen på många håll skulle avsevärt förbättras).

Vad finns då för innovationer?

Högre och säkrare skördar.  I England finns ett stort projekt Wheat 20-20 (20 ton/ha år 2020). En fördubbling. En kombination av förädling och odlingsutveckling.

Bättre anpassning av insatser och minskade utsläpp. Möjligheter till effektivare fosforgödsling, bl a radmyllning som är ganska vanligt i Sverige. Kanske bladgödsling som komplement både för fosfor, kalium och magnesium.

Fång/mellangrödor. De minskar inte bara kväveutlakning, de ger också bättre mullhushållning och liv i marken. De har också en växtföljdseffekt, som en avbrottsgröda.

Ett stort problem som ägnades stor uppmärksamhet: Stallgödsel.  Egentligen borde djuren omfördelas och kombineras med växtodlingen. Men vi har ju en ekonomisk verklighet som hindrar detta. Två andra fronter bearbetas intensivt: bättre metoder för effektiv stallgödselanvändning på gården samt tekniska metoder att göra handelsvaror av stallgödsel så den kan flyttas från gården (separering, behandling). Men problemet är inte lättlöst.

Stallgödselkväve har i bästa fall en långsiktig agronomisk effekt av 55% (injektering av flytgödsel) jämfört med mineralgödsel, normalt är det åtskilligt lägre. Så förlusterna till miljön är stora.

 

En jättestor fråga som något framskymtade i olika sammanhang:  Agronomiskt kan vi göra mycket för att minska förluster och få större miljövänlighet.  Men jordbruket styrs av en ekonomisk verklighet som hindrar detta.

Mellangrödor internationellt

september 6, 2012

Också ett inlägg.  Några typiska resultat av en sökning på Cover crops.

Det är lite märkvärdigt att vi i Sverige bara förknippar fånggrödor med kväveutlakning.

Rain-fed winter cover crops offer multiple benefits at low cost 

ucanr.org/blogs/blogcore/postdetail.cfm?… – Översätt den här sidan

7 Mar 2012 – Growing a winter cover crop helps retain soil nitrogen – keeping it from leaching  ryegrain and pea was grown at a seed cost of $55 per acre (2012 dollars). Following eight years of cover cropping, soil carbon values in the 

Ökningen var 2300 kg C per acre på 8 år,  ca 700 kg C per år.
[PPT]

Carbon Footprint & Sequestration using Cover Crops 

extension.missouri.edu/…/covercrop/carbo – USA – Översätt den här sidan

Filtyp: Microsoft Powerpoint – Snabbtitt
Review Carbon Footprint & Sequestration using Winter Cover Crops. Outline. Terminologies  Factor of carbon footprint. Cover crop selection & performance comparison; Practices in cultivation  R100, 5037, 2012. R74V26, 5921, 2318 

Försök med råg och vicker. Båda mycket positiva för skörd och mullhalt.

IMPLICATIONS OF COVER CROPS FOR SOIL QUALITY AND  

av I Stavi
7 Mar 2012 – IMPLICATIONS OF COVER CROPS FOR SOIL QUALITY AND  Volume 23, Issue 4, pages 322–330, July/August 2012  An opposite trend was observed for the concentrations of soil organic carbon (15·9, 17·6, and 19·4 g 

Ärt, rättika och blandning av dessa. Gav positiv inverkan på alla markparametrar, inte minst aggregatstabilitet.

Microbial community assimilation of cover crop rhizodeposition within 

pubs.giss.nasa.gov/abs/ko07400c.html – Översätt den här sidan

Root-derived carbon (C) is preferentially retained in soil compared to  A.Y.Y., and J. Six (2012), Microbial community assimilation of cover crop rhizodeposition 

Kortvarig undersökning som visar att mellangrödor har stor betydelse för aktivitet i rotzonen.

Don’t Farm Naked : Wildlife Promise

blog.nwf.org/2012/08/dont-farm-naked/ – Översätt den här sidan

6 Aug 2012 – However, cover crops are a farm practice that sequester carbon, improve you care that wildlife protections are in place in the 2012 Farm Bill.

Rekordskörd och kväve

augusti 27, 2012

Från fältet rapporteras rekordskördar. 19-11 ton höstvete, 8 ton korn och över 6 ton höstraps. Men det är klart att sådana skördar kräver kväve. 10 ton vete drygt 200 kg kväve bara för att ersätta det som tas bort. Hur kan vi ha beredskap för det? Anpassa efter ett sådant rekordår?

Fältspecifik anpassning är nödvändig, men i tillägg behövs fånggrödor som backup. Om man gödslar för 10 ton och det blir bara 8 finns risk att kväve blir över till nackdel för miljön. Men en fånggröda kan ta hand om detta så det kan utnyttjas kommande år.

Alla tunga markforskningsinstitutioner har visat att fånggrödor höjer mullhalt och bördighet:  den samlade tyska forskningen, den engelska markforskningen (Rothamsted).  Till och med vårt mest långvariga  svenska fånggrödeförsök i Mellby visar det.

Förbättringar finns att göra. Men vi har problem. Nytänk nödvändigt.

juni 29, 2012

Varför det? Är vi inte bra nog? Att döma av diskussionen är vi för bra, har lite för höga kostnader på marginalen. Frågan är om intäkter på marginalen också räknats in.

Jag har fortsatt att räkna på mullhushållning och ekonomi. Om man får 10 öre per kg halm utöver kostnader för näringsinnehåll och bärgning lönar det sig att sälja halm i 10 år eller så, även med nuvärdesberäkning (4%).

Men man tär på bördigheten och efter 30 år har marken tappat bortåt 10% i skördepotential. Och har en sämre miljöfunktion. Även om nu ekonomi-beräkningen pekar åt det hållet – är det den vägen vi ska gå?  Kan det vara rätt? Det är exploatering. Efter oss – kanske inte syndafloden – gamla synder att rätta till av kommande generationer.

Jag undrar om ekonomivetenskapen kan komma med bättre perspektiv. Det verkar inte ens finnas tanken. Då gav en deckare jag nyss läst en annan bild: Arne Dahl: Hela havet stormar.  Framemot slutet lite filosofi:  ”..det finns ett slags absolut rättvisa. ..Vi känner alla när det inte stämmer,. (det finns en) självklar instinkt att jämna ut orättvisor. Det finns med oss i generna – just nu råkar vi leva i en tid som inte följer människovarats grundlagar. Men varje gång vi roffar åt oss eller svindlar oss till en fördel – det som tidevarvet säger åt oss att göra – varje gång reagerar vår organism instinktivt. Girighetens tidevarv är bara en historisk parentes och eftervärlden kommer att döma oss hårt.”

Allt detta apropå att klå jorden på mullämnen.

Men där har vi faktiskt en positiv möjlighet.  Förbättra mullhushållning, odling och ekonomi på en gång. Fånggrödor, eftergrödor, energiproduktion av andragrödor. Biogas med kretslopp.

 

 

Från kolkälla till kolfälla.

maj 13, 2012

Ett seminarium om globalt jordbruk och klimat. Regi Kungl Skogs- och Lantbruksakademien och SIANI.

Vi kan sammanfatta:

Jordbruket kan göra mycket åt växthusgaserna, både vårt produktionsjordbruk och jordbruket i utvecklingsländer.

Höga skördar är positivt. Kvävegödsling som höjer skörden är positivt.

Skörderester och att hålla marken bevuxen är positivt, anpassad eller reducerad bearbetning likaså.

 

För att något ska hända behövs motivation för jordbrukaren. Det finns vinster att hämta men de är inte särskilt stora (skördeökningar) och de kommer inte de första åren. Hur klarar man den frågan?

Det är nog så att marknaden inte ensam ger tillräckligt incitament till den utveckling som behövs. Vad kan då göras?

Betalning för åtgärder är möjligt i de flesta lägen. Rätt utformat påverkar det inte konkurrenskraften, som ju ska styra i det system vi har.

Bestämmelser, men de är negativa för konkurrenskraften.

Bättre information och rådgivning, alltifrån helhetsbild av forskningsresultat till presentation av ekonomiska konsekvenser.  Det är mycket som lönar sig bättre än man tror.

 

 

Kretslopp, långsiktighet, mull, bördighet, biogas

februari 10, 2012

Några av de frågor som engagerat mig så att bloggen kommit i kläm. Men det är inte riktigt rättvist.

Jag får nämna några andra böcker också. Verkligheten eller filosoferandet är ofta mer spännande än deckare.

Christa Wolfs uppgörelse med sig själv. Att ha trott på kommunismens utopi och hoppats att avarter skulle försvinna i utvecklingen. Bara för att bli besviken, för att inte säga sviken. (Änglarnas stad)

Håkan Anderssons underbara bearbetning av Ansatsernas Bok. Den unga, sjuka C von Esslins bok från början av 1930-talet, där hon från sin utgångspunkt i ett gammalt gods i Ostfriesland med avsmak och skräck ser nazismen växa fram.

Cancerläkaren Peter Strang: Livsglädjen och det djupa allvaret. Tankar och människoöden i skuggan av den svåra sjukdomen.

Fascinerande alla, och med många ljusglimtar, inte minst den sist nämnda.

Det kom mig att tänka på min egen bok, Mat Klimat Miljö. Av en helt annan karaktär, men jag är faktiskt fortfarande stolt över den. Den står sig.

Finns ljusglimtar i utvecklingen? Filosoferna hos Christa Wolf tyckte nog inte det. Men det finns en begynnande eftertänksamhet både i politiken, ekonomin och agronomin. (Vad nu – kan man nämna specialiteten agronomi jämställt med politik och ekonomi?  Jo – för den styr det vi lever av. Om magen knorrar väger både politik och ekonomi lätt). Men man får tänka till.

Kretslopp – det räcker inte att lägga näring på marken för att det ska bli kretslopp.  Den ska fungera bra också, annars är det en miljöbelastning.

Kadmium mm. Om vi inte ser någon negativ effekt på 30år kan vi väl vara lugna?  Nej, jag tycker inte det. Om vi inte kan tänka längre än en generation finns anledning till pessimism.

Långsiktighet, mull, bördighet.  Ja, det börjar röra på sig. Den senaste rådgivningstidskriften Arvensis hade flera bra artiklar inom detta område.

Biogas. Det är en väg att göra jordbruket till en energiproducent utan att inkräkta på matproduktionen. Men inte helt nödvändig. Däremot är det nödvändigt att utnyttja fotosyntesen bättre. Inte nödvändigtvis genom nya mirakelgrödor, men bara genom att se till att marken producerar också under höstmånaderna. Biomassa kan bli biogas, men den kan också göra det möjligt att utan problem för marken använda halm mm för energi.

 

Odling i Balans, miljöanpassning

januari 26, 2012

En temadag med Odling i Balans.

Dels blir man imponerad av det ambitiösa arbete som göres. Gödselkörning utan packning, stora investeringar för att hindra ammoniakavgång från gödsellager, sensorprecision vid gödsling.

Dels kan man bli förundrad över hur trögt en del kan vara. Trots all rådgivning tycks man gödsla med fosfor för säkerhets skull, enligt statistik från Greppa Näringen. Och det kostar ju bara pengar. Konstigt.

Man kan också bli förundrad över (igen) hur fantastiska växterna är. Rötterna strävar mot djupet med en hastighet av 5 cm om dagen. Når över 2 m djup för många grödor om inget hindrar. I detta ligger en stor del av bördigheten. Att marken är vänlig på djupet och erbjuder grödan de stora förråd av både vatten och näring som finns där. Det blev också en bekräftelse av att fånggrödor är nyttiga för marken och inte bara fångar kväve utan berikar marken med både mull och biologisk aktivitet.

Det är åtgärder som inte kostar mycket, de kan rentav gå med vinst. Win-Win för både ekonomi och miljö. Trots långsiktighetsparadox.

Hur kan man få in långsiktighet i jordbruket?

oktober 29, 2011

Det är faktiskt inte så mycket som behövs. Bara några år, en växtföljd eller vad det ska kallas skulle göra skillnad. Och det är inte jordbruksmanagern som är slö, det är hela systemet och tidsandan som uppmanar till kortsiktighet. Nu är nu. Det är det viktiga.

Nåväl, det är att kämpa vidare. Finns inget annat alternativ. Och en del rör sig.

Fakta anhopas. Fånggrödor gör bördighetsskillnad och skördeskillnad.  Växtföljd gör avtryck på marken. Både i jordens struktur, stabilitet och till och med färg. Färgen har vi ingen nytta av, men det är intressant att konstatera att odlingen gör  skillnad också där. Jag känner ett tillkortakommande att jag inte har gjort tillgängligt det material som finns. En nyordning på hemsidan är på gång, men det har kommit så mycket annat i vägen.

Men nu kan jag hoppas Greppa Näringen tar ett bättre tag om de här frågorna. Hoppet finns. Vi får se.