Posts Tagged ‘fånggröda’

Hur kan man få in långsiktighet i jordbruket?

oktober 29, 2011

Det är faktiskt inte så mycket som behövs. Bara några år, en växtföljd eller vad det ska kallas skulle göra skillnad. Och det är inte jordbruksmanagern som är slö, det är hela systemet och tidsandan som uppmanar till kortsiktighet. Nu är nu. Det är det viktiga.

Nåväl, det är att kämpa vidare. Finns inget annat alternativ. Och en del rör sig.

Fakta anhopas. Fånggrödor gör bördighetsskillnad och skördeskillnad.  Växtföljd gör avtryck på marken. Både i jordens struktur, stabilitet och till och med färg. Färgen har vi ingen nytta av, men det är intressant att konstatera att odlingen gör  skillnad också där. Jag känner ett tillkortakommande att jag inte har gjort tillgängligt det material som finns. En nyordning på hemsidan är på gång, men det har kommit så mycket annat i vägen.

Men nu kan jag hoppas Greppa Näringen tar ett bättre tag om de här frågorna. Hoppet finns. Vi får se.

Annonser

Bekräftelser, om miljöstyrning, om fånggrödor

mars 20, 2011

De senaste dagarna har jag sysslat med tankar om miljöstyrning. I boken Mat-Klimat-Miljö för jag fram möjligheten av miljöskattrer som återbetalas. Det är det som vidarebearbetats på olika sätt, och vi får se vad som kan bli av det. En av mina drivkrafter är att vi behöver instrument för miljöstyrning i jordbruket. Vi har ju sett att skatter inte går (kväveskatten togs bort), djurskyddsbestämmelserna diskuteras, utsläppsrätter är inte lätt att tillämpa i jordbruket. Kvar finns subventioner och bidrag till åtgärder som fånggrödor. Men de regler och kontroller som är förknippade med det upplevs negativt av jordbrukarna.

 Gunnar Rundgren har skrivit en bok: Trädgården Jorden. Jag har inte läst färdigt och får återkomma till den. Men på sidan 164 skriver han: ”För jordbrukets inkräktande på och förstörelse av  andra ekosystem saknas i stort ekonomiska styrmedel”.

Och det är ju faktiskt så att ekonomin styr åt andra hållet. Att det inte går helt fel utan att miljön faktiskt förbättras beror dels på kvardröjande verkan av olika program inkl kväveskatt, dela på ansvarskännande jordbrukare som försöker se en helhetsbild och på lite längre sikt.

I dagens Land har Greppa Näringen en helsidesannons om fånggrödor. Också detas positiva effekt på mullhalten nämns, och detta är en gammal käpphäst från min sida.

Stötte förresten på en bra sammanfattande redogörelse från Nya Zeeland om mullhalt och vad som påverkar den. Också där tar man upp fånggrödor som en viktig faktor i växtdlingen.

För optimistisk?

oktober 24, 2010

De kommentarer jag fått om boken Mat-klimat- miljö; en Möjlighetsbok   är bara positiva. Dock är någon lite frågande: är den inte för optimistisk? ”Vi klarar skivan..”   – det är sannerligen hurtigt.

Det är klart jag kunde uttryckt mig annorlunda. Det är också klart det finns en del förutsättningar. En är att befolkningen planar ut vid 9-10 miljarder. Det jag talar om är också konkreta biofysiska möjligheter till försörjning och miljöutveckling. Krig, terrorism, politiska misstag och inte minst fundamentalism kan ställa till det.

I dagens tidning finns en liten spalt om all mat vi slänger. Och det finns så mycket annat som kan göras mycket mycket bättre. Om vi tar fram möjligheterna blir de arbetsbara. Vi behöver lyfta fram problem, men frågan är om det inte är ännu viktigare att lyfta fram möjligheter.  Hur ska vi annars få inspiration att gå vidare?

Ett par ”små-möjligheter”:

Bättre koll på hur kväve tidigare fungerat på det individuella fältet. Skörd, proteinhalt, kväveinsats? Man har ett facit bakåt i tiden att ännu bättre utnyttja.

Utnyttja solenergin fullt ut. Håll fälten gröna  så mycket som möjligt. Bunden solenergi kommer alltid till nytta på något sätt. Mullhalt, bioenergi, andra produkter.  Det finns invändningar: vi måste bearbeta för ogräsbekämpning och för att mylla halm mm, fånggrödan utvecklas så dåligt osv. Det är relevanta invändningar på kort sikt. Men på de flesta jordar har man lyckats etablera system med reducerad bearbetning eller enbart vårbearbetning och direktsådd åtminstone delvis och till vissa grödor. Det finns betydande möjligheter att komma vidare.  Om fånggrödor: deras uppgift är att ta hand om kväve som blivit över eller frigörs på hösten. Är den mängden låg utvecklas de dåligt men de fyller ändå sin uppgift.

Men man kan gå ett steg till och ta en andragröda för t ex bioenergi på hösten. Då får man gödsla om det behövs.  Ett enkelt sätt att orientera sig om de möjligheterna vore att gödsla en liten ruta av fånggrödan, några kvadratmeter. Hur växer den om det finns tillgängligt kväve?  (Det är kanske bäst att förvissa sig om att en sådan kväveruta inte äventyrar fånggrödestödet).

Detta låter kanske ”småttigt”, men det kan i själva verket betyda en hel del för bioenergiproduktionen från jordbruket. Och det utan att inkräkta på den vanliga produktionen, snarare stärka den.

En andra-gröda för bioenergi i Skåne?

april 15, 2010

Vårbruk i full gång i Skåne. Sent. Men nu är det fint vårväder. Och jordbrukarna jobbar med stor optimism.

Som jag nämnde tidigare jobbar jag med ett projekt i kontakt med jordbruket: Bördighet och bioenergi. Det som slår en är hur bra jordbruket egentligen är i denna trakten av Skåne. Och hur bra jordbrukarna är. Det ska fingertoppskänsla till för att ta de skördar man gör.

Det finns en viss försiktighet. Fånggrödor finns oftast på gårdarna, men sällan på mer än en gröda i växtföljden även om det finns rum för mer. Det får ju vara måtta på miljöarbetet.

Arbetshypotesen för mitt projekt är att det finns möjlighet att både förbättra ekonomin och miljöfunktionen i dagens jordbruk. Det ser ut som att den stämmer. Man är bra – men kan bli ännu bättre.

Samtidigt finns utrymme för betydande bioenergiproduktion med halm och grönmassa. Det kanske är möjligt att vi kan utveckla ett system med en eftergröda för grönmassaproduktion. Vi skördar fånggrödan helt enkelt. Men det fordrar säkert en hel del anpassningar. Erfarenheter från sådana system finns i Danmark, där det gäller foderproduktion. Så finns betblast och om det skulle behövas, möjlighet till grönfoderproduktion som huvudgröda.

Men nog borde snarast försök med höstproduktion av grönfoder inledas.

Ett problem med bioenergi är ju bortförseln av särskilt fosfor. Det borde recirkuleras. I ett lokalt biogassystem går detta utmärkt. Halm kan också användas till biogas, men knappast ensamt utan komplettering med mer lättnedbrytbara material behövs. Kan en harmoni mellan halm och grönmassa åstadkommas?

Halmenergi kan ge klimatneutralitet i växtodlingen..

november 26, 2009

 Odling av bioenergigrödor konkurrerar med matproduktion och många frågar sig om vi i framtiden har råd att använda jordbruksmark till ren energiproduktion. I dagens överskottsläge syns frågan inte aktuell, men det är ju framtiden vi talar om. Det må emellertid vara hur som helst med det – det finns bioenergi som inte konkurrerar med vanlig jordbruksproduktion: halm och andra restprodukter. Det är viktigt att använda dem fullt ut.

 

Men halmen kan behövas för mullbildning och man måste veta vad man gör. Mullhalten kan behöva underhållas. Det kan man dock göra med fånggrödor. På det viset får man många fördelar på en gång: behövlig markvård tillgodoses, i många fall skördeökningar, inkomster av att sälja halm, om halmen går till bioenergi och man räknar växthusgaser på helheten kan en bra växtodling bli klimatneutral.

 

Metan och klimat. Ännu större problem?

november 24, 2009

Ny forskning tycks visa att vi ska räkna med att metan är 35 gånger värre än koldioxid, inte 21 som vi räknat med tidigare.

Det blir ett ännu sämre läge för de stackars korna. Jag har faktiskt provat några varianter av vegetariska biffar för säkerhets skull. De var riktigt goda.

Men det är inget att skämta om. Om nu detta är riktigt har det nog ännu värre konsekvenser: den globala uppvärmningen frigör mer metan från tundror och sjöbottnar. Och då blir det ännu större återkoppling i denna självdrivande uppvärmning.

Därmed ännu större skäl att bromsa förloppet där vi kan. En möjlighet är att lagra mer kol i jordarna, att öka mullhalten. Och det kostar inget, vi tvärtom tjänar på det. Odla mer fånggrödor, mer reducerad bearbetning och övervintrande fånggrödor.

Att ha marken bar under hösten är ett slöseri med energi, växthusgaser och markbördighet.

Det gällde tidigare. Ännu mer nu med denna information.

 

Östersjön – kanske inte fel jordbruk men för mycket folk?

juni 27, 2009

Vad gäller miljö diskuteras ett antal detaljer om gödsling och brukning. Men det kanske finns mer grundläggande problem enligt rubriken.

Men i vilket fall finns det skäl att också betona helheten. Hur kan vi förbättra dagens jordbrukssystem?

Det finns en uppfattning att jorden är given och att vi knappast kan förändra dess mullhalt och andra funktioner.

Men det är fel.

I det låga mullhaltsområdet blir marken mer lättbrukad och mer produktiv när vi inför mullhaltsbefrämjande åtgärder. Bara delvis beror det på att mullhalten långsamt stiger, viktigare är att den biologiska aktiviteten ganska snabbt stiger vilket främjar både markstruktur, vattenhållande förmåga och näringshushållning.

En övervintrande fånggröda kan åstadkomma följande:

På få års sikt öka skörden med 3-7%.

Minska kväveutlakning 10-15 kg.

Ge bättre markstruktur och infiltration och bromsar erosion vilket allt minskar fosforutflöde.

Ger högre mullhalt vilket binder kol i marken och minskar klimatpåverkan.

Ger en uthålligare odlingsmark.

I princip är det slöseri när mark ligger bar. Den kunde använts för att binda kol och samtidigt ge markförbättring

En sjö av möjligheter.

januari 18, 2009

 

Säkert överdrivet, men det känns uppåt.

Odlingsperspektiv – en ny utvecklingsmöjlighet kan öppna sig.

Precisionsgödsling – progressiv utveckling möjlig.

Mellangrödeutveckling – kanske en början

Odlingssystemförsök – möjligheter till en bra syntes.

 

Även i perspektiv syns min sammanfattning av miljö och ekonomi från förra inlägget arbetsbar.

 

 

T ex för att främja fånggrödor/mellangrödor:

Ett altenativ är att ge bidrag, och det finns ju i dag i flera områden. Men det krävs byråkrati, restriktioner och 5-årskontrakt. Det hämmar.

Ett annat sätt är att ta fram fördelarna de ger jordbruket, särskilt om man ser på lite längre sikt. Vidare att informera marknaden slagkraftigt om miljöfördelar med denna produktion. Både konsumenter och stormarknader ska gärna skämmas lite grand för mer störande billighetsproduktion. Stärk Sigill på båda fronterna.

Men allmänna insatser på många områden behövs. Kan Sigill stärkas med budgetmedel?

 

I USA handlas nu med koldioxidkontrakt knutna till jordbruket ( www.agragate.com ). Conservation agriculture (no till eller strip till) i Mellanwestern värderas binda 0,6 ton koldioxid per acre, och priset är på ca $4 per ton. Översatt skulle det betyda ca 50 kr per ha. Inga stora summor, men ändå. Och priset kan stiga på koldioxidbörsen.

 

Men jordbruk ska inte drivas av kortsiktig priskonkurrens. Det styr fel.

 

Det hela och detaljerna.

januari 9, 2009

 

Naturvårdsverket har en workshop nästa vecka där man vill försöka krama fram ideer för hur man ska kunna minska utsläppen till Östersjön. Och det kan behövas för det är verkligen stora åtaganden som gjorts i Baltic Sea Action Plan.

 

Det gäller förstås utsläpp av kväve och fosfor. Men jag hoppas att man kan utvidga till en större helhet. Vi har kommit så pass långt i att ”rätta till fel” att det inte finns några enkla lösningar att lägga till. Men det finns möjligheter att förbättra helhetsfunktionen hos marken. En mark med bättre strukturstabilitet och med större skydd i markytan (skörderester, fånggrödor) ger mindre erosion och ”slamning” som frigör fosfor. Samtidigt fås lägre utsläpp av  växthusgaser och bättre biologisk mångfald.  Fånggrödor kan behövas i flera områden, inte bara de som ligger närmast  kuster och stora vattendrag där just kvävet är viktigt.

Gå gärna tillbaka till mitt inlägg den 30 dec.

 

Överhuvudtaget är segmentering och specialisering ett problem, både när det gäller myndigheter och forskning. Olika enheter jobbar med varsin fråga.  Det är så mycket som hänger ihop, men de som egentligen ska se till helheten, ekonomerna, har inte möjlighet att ta med den heller. De har fått specialiserade beställningar.

 

En blomma till Greppa Näringen som vågar sig på att integrera det hela i Bördighetsmodulen.

Fånggrödor är också bra för biologisk mångfald

december 30, 2008

Egentligen var jag rätt glad över gårdagens länkar i en orsakskedja för mindre utflöde av näring från åkermark.

Och jag hade tänkt tillägga bara en sak i dag: mångfald. När det finns växtlighet på en mark, och därmed i en mark, är förutsättningarna för liv av olika slag mycket bättre än om marken är kal. Det gäller vilt, fåglar och smådjur, insekter, mikrober mm. Övervintrande grödor är nyttiga i landskapet.

 

Men när jag nu läser gårdagens punkter känns det på sin plats att försöka förenkla texten. Här är ett försök.

 

När marken har låg mullhalt blir det bättre skördar om man ökar den.

Ett bra sätt att öka den är att så en fånggröda som för växa över vintern.

En högre mullhalt gör marken motståndskraftigare mot slamning när det är blött.

Fånggrödor verkar på flera sätt. De ger organiskt material som kan bilda mull när det nedbryts av olika organismer i marken. Detta rikare liv i marken gör den direkt stabilare och bättre.

Att öka mullhalten tar lång tid (decennier) men nedbrytningsprocessen går snabbare (år).

Åtgärder för att öka mullhalten har därför en positiv verkan på både kort och lång sikt.

När marken är stabilare mot slamning minskar utflödet av fosfor.

En stabilare mark har bättre struktur, den suger lättare upp vatten och håller mera vatten, och det minskar både avrinning på ytan och den totala avrinningen.

En mindre avrinning minskar förlusterna av både fosfor och kväve.

Fånggrödan minskar mängden nitrat i marken och därmed kväveutlakningen.

 

Alla dessa led samverkar: åtgärder för att öka mullhalten minskar utflödet av näringsämnen.