Posts Tagged ‘fånggrödor’

Kan jordbruk bedrivas industriellt?

december 2, 2017

Frågan väcktes på detta seminarium, som något behandlades i föregående post. Det blev ingen diskussion om detta, men kanske det skulle behövas. Rubrikbytet är en sorts test

1. Seminarium i Alnarp i veckan om växtodling och framtid. Lantbruksakademiens Håstadiusseminarium och årets pristagare Lars Törner. Om framsteg som gjorts vad gäller odling och miljö, om möjligheter för framtiden. När man ser en samlad bild över vad som hänt under några få decennier blir man optimistisk om fortsättningen.
Men det finns utmaningar:
Samhällsexpansionen kräver mark. Mycket påtagligt i Skåne. Det skydd för åkermark som nu finns inskrivet väger inte tungt jämfört med samhällets behov av bostäder mm.
Det är rationellt att utnyttja samma maskiner på flera gårdar. Men besvärliga ogräs finner det också rationellt, en bra spridningsväg. En av de unga jordbrukare som diskuterade utmaningar hade övergått till egna men mindre maskiner som stannar på gården. En annan hade börjat med Conservation Agriculture.
En fundamental fråga väcktes: Kan jordbruk bedrivas industriellt?
Hållbara växtföljder är också en utmaning. Kan mellangrödor vara en hjälp?
Sverige har mycket goda förutsättningar för spannmålsproduktion: Temperatur, fuktighet och långa sommardagar.

2. WWF Eko nr 4: torskfisket i norr – återhämtning tack vare åtgärder, jätteräkan – numera miljöriktig, fosforrening i Kaliningrad.

3. Vår egen, FramtidsOdlings, pågående satsning: Checklista för Odlingsutveckling och Gårdsnära kunskap. Det är på gårdens fält skörden växer till och miljöpåverkan initieras. Det är viktigt att skaffa och utnyttja gårdsnära kunskap. Det kom också fram på seminariet. www.framtidsodling.se

Annonser

Conservation Agriculture

november 11, 2017

Growing a Revolution, det är titeln på David R Montgomerys senaste bok. Och den har ett viktigt budskap, som presenterades på ett seminarium i regi a v Axfoundation för ett tag sen. Det är mycket markförstöring som pågår på vår planet. Det saknas också känsla för att hela vår civilisation bygger på tillräcklig försörjning med mat, och därmed på jordbruket och markenHur ska vi ta vara på marken? Conservation Agriculture har tre principer:

Ha marken grön (eller täckt med växtrester)
Plöj inte och bearbeta så lite som möjligt
Variera med olika grödor.

Samtidigt betonade Montgomery att det hela får anpassas efter mark och klimat. Faktiskt är det i denna riktning vi i FramtidsOdling har arbetat i de 4 år vi funnits till (www.framtidsodling.se ). Och utvecklingen har också gått i den riktningen för alla tre ovannämnda komponenter. Utvecklingen är positiv för svenskt jordbruk. Till och med marknaden har utvecklats i rätt riktning, men mera betoning på miljö/hållbarhet och kontakt producent-konsument (närodlat).

Det är viktigt att gå vidare. Det finns många fördelar med ”grön mark”, att befordra liv och mångfald i marken. Det är dock inte problemfritt, såväl ogräs som växtsjukdomar kan trassla till det. Men arbete pågår med mellangrödor som konkurrerar bort ogräs (t ex Kansas University), biologiska samspel som minskar växtsjukdomar mm. Det finns mycket att arbeta med och ny teknik kommer starkt.
Minska jordbearbetningen, det pågår. Är plogen en marodör, som ökar erosion och förstör marken? Det sägs så, bl a av Montgomery. Det har varit så på många håll och är väl så fortfarande. Men för våra förhållanden är läget inte solklart. I t ex Mellanvästern är vatten knappt och marktemperaturen kan bli skadligt hög. Under våra förhållanden är vattentillgången säkrare och vi ville gärna öka värmen i marken på försommaren. Och vår odlingssäsong är kort. Vi får hitta system för bearbetning som passar här. ”Dogmatiska sanningar” är svåra att hantera och leder inte framåt.

Variation i odlingen är viktig. Och jordbrukarna vill gärna gå i den riktningen, men vilka möjligheter finns att hitta alternativ som är ekonomiskt gångbara? Här kan mellangrödor som ger grön mark erbjuda alternativ, men där är mycket att arbeta vidare med under våra förhållanden med kort odlingssäsong och väder som ställer till det. I år har skörden starkt försinkats på många håll. Sådant händer.
Det är inspirerande med så många möjligheter att arbeta vidare med, inte minst biologiska samspel i odlingen.

Miljövårdsberedningen seminarium

september 29, 2015

Faktiskt en riktigt bra dag.

Varför var den då bra. Sammanfattningsvis drogs följande slutsatser:

Höga skördar och effektiv produktion är bra ur klimatsynpunkt.

Vktigt att arbeta med skördegapet (skillnaden mellan möjlig skörd och praktisk skörd).

Viktigt arbeta med utveckling av bra och uthålliga odlingssystem

Effektivisering av olika slag viktigt, från sensorstyrning till effektiv förädling.

Alltså: Hållbar intensifiering, vilket också nämnde

Gårdsnära försök borde utvecklas.

Hela övningen var utvecklingsbetonad. Jag tror knappt ordet ”ekologisk odling” nämndes. Högre produktion och effektivisering var nyckelord., men det är underförstått att detta ska göras på ett ekologiskt sätt i ordets rätta betydelse.

 

Men den allmänna framtidsteckningen var mörk. SLU arbetar med 4 scenaria:

1.En överexploaterad värld (Business as usual. Det är ju det vi har)

2.En värld i balans (för 8 miljarder, vilket redan är överspelat). Sustainable intensification + teknisk och social utveckling.

3.Ändrad maktbalans i världen. Kina och Indien m fl tar över. Vi  i Europa får ev producera mat

  1. En fragmenterad värld. Svaga institutioner. Storföretag (och kanske grupperingar som ISIS,min anm) styr.

Det finns ju bara ett alternativ att jobba för, nr 2, vilket vi ju gör. Men det är trögt. Men antagligen går vi mot 10 miljarder. Och 3, kanske 4 graders temperaturhöjning. Det kan innebära 1 m  högre havsyta. Många miljoner människor (Nildeltat, Asien) måste flytta på sig. Vart? Tidsskala 100-200år.

För Sveriges del:

Varmare. Torrare somrar, blötare höst-vinter.  Men vi är fortfarande begränsade av en lång mörk period.( Vidare finns en möjlig risk att Golfströmmen avtar vilket får mycket stor betydelse, men detta nämndes inte.)

Vi kommer att behöva all vår åkermark.

Jag vill gärna bidra med en mer optimistisk utvecklingsbild. Det får bli ämne för nästa post.

 

 

Äntligen: En sammanställning om fånggrödors bredare verkan

november 21, 2012

Jordbruksverket har låtit ta fram en sammanfattande rapport om fånggrödor, Det praktiska vetande som finns har samlats, och man skriver en hel del om att fånggrödor ökar biologisk aktivitet, är positiva för mullhalt och markstruktur. Mycket väkommet.

Man nämner t o m att kvävegödsling ökar tillväxten och att några ton ts kan produceras på hösten. Helt säkert kommer detta att få ökad betydelse framöver, åtminstone om lokal biogasproduktion utvecklas.

Rapport från SLU kan hittas på Jordbruksverkets hemsidad, Rapport 2012:21.

Fånggrödor och lönsamhet

november 11, 2010

En fint komponerad växtföljd i Skåne:   sockerbetor, korn, höstraps, höstvete, höstvete.  Betor och 3 högavkastande höstgrödor och så korn som en buffert. Den kan väl inte förbättras?

Det finns faktiskt plats för en fånggröda, före betorna, och vi tar rättika som får övervintra. Vårbearbetning före betor fungerar praktiskt bra på flera gårdar.  Med fånggrödebidrag blir det då ett förbättrat resultat på 299 kr/ha i snitt, kväveutlakningen minskar med ca 2 kg, klimatgaser med 500 kg och mullhushållningen förbättras. Det var väl inte helt fel.  Och skulle man inte våga satsa på vårbearbetning sjunker resultatet till ca 150.

Men sen är det ju fullt!  Om inte man tänker till och ersätter en höstvete med vårvete och möblerar om lite grand. Då får man rum med två fånggrödor. Resultatet blir plus 816 kr/ha, utlakningen minskar med 4 kg N och klimatgas med 800.  Men det finns mer. Vi kan välja på att plöja ned halmen och ha en betydande mullhaltsökning eller sälja halm (ca 1500 kg/ha) och ha enlägre men betryggande mullhaltsökning

Men nu går det inte att komma längre.  Om inte — man tänker helt annorlunda. Målet är ju ekonomin i första hand, miljö etc i andra hand. Kanske. Vi slänger ut alla höstgrödor, satsar på betor och 4 vårsäd+ 4 övervintrande fånggrödor.  Ekonomin är 889 kr bättre än utgångsalternativet, vi minskar utlakning med bortåt 9 kg N, växthusgaser med 3500 kg (vi binder koldioxid) och kan i tillägg leverera halm med energivärdet 9000 kwh/ha (ca 3 ton/ha).

Vilket alternativ ska vi välja? Vad finns det för osäkerheter.

Det sista alternativet går inte bra på alla jordar (men det finns ju mer än 1000 kr/ha som buffert att nagga i kanten om det kniper), man får inte vara dogmatisk utan plöja när det känns nödvändigt osv.

Det är möjligt att kostnaderna för fånggrödorna blir högre ibland, men å andra sidan har inte minskade bearbetningskostnader tagits in i kalkylen.

Miljö och hållbarhet har förbättrats i alla alternativ.

Så nog finns det en del att tänka på.  Odlingsperspektiv hjälper till med beräkningar.

Ny myndighet för Östersjön?

mars 6, 2009

Frågan ska utredas enligt miljöministern. Och det kan nog behövas.

 

Som jag tidigare skrivit i denna blogg har Sverige ett miljömässigt bra jordbruk, jämförelsevis. Och det är inte bara gödslingseffektiviten som är bra, också utflödena är låga. Men det betyder inte att man inte kan bli bättre.

Stallgödsel nämns i dagens pressmeddelande. Och där finns en problematik. Djuren producerar gödsel som marken i en del fall inte behöver, även om dagens regler ser till att en uppgödsling inte fortsätter.

Det är klart att det kan vara bättre för just Östersjön om denna djurproduktion flyttas till Danmark eller Holland. För det blir nog fallet om man bara lägger restriktioner.

 

Ett par andra förslag:

Lägg ordentlig krut på stallgödselbehandling kombinerat med transporter och spridningsteknik. En helhetskalkyl kan ge mer plusposter än man tror. Den mark som tar emot gödsel får en bördighetsuppbyggnad och ökar också kolhalten. Detta bör tas hänsyn till när man ser på transportekologi. Greengard Odlingsperspektiv hjälper till att ta fram en sådan helhetsbild. Biogas kan inkluderas i sammanhanget.

 

Mark som får vara orörd från höst till vår minskar erosion och modererar vattenutflöde. Vidare minskar kväveutflödet. Det bör vara positivt ur många synpunkter. Detta föreslogs på Naturvårdsverkets workshop och är förhoppningsvis under någon form av behandling.

 

En bild av Östersjöns problem (jag hoppas den vore fel) :

En eldsvåda rasar och det är gott om eldfängt material. På ena sidan står man med handsprutor och försöker effektivisera den släckningsinsatsen. På den andra står en grupp och sprutar på olja.

 

I Science 20 febr finns ett Policy Forum med medverkan av svenska forskare och där bl a Östersjöns problem nämns. Man ser det viktigt att reducera både kväve och fosfor. Och bl a nämns den stora påverkan bottenslammets fosfor har för eutrofieringen.

Ekonomi, miljö och långsiktighet.

januari 29, 2009

 

Av förra inlägget tycks framgå en viss motsats mellan dessa mål. Den kan vara så men inte alltid. Till en del går det att förena, och just det är tanken och drivkraften bakom Odlingsperspektiv.

 

Ett exempel som kan gälla för en växtodlingsgård i Mellansverige med spannmål och en oljeväxtgröda.

Vi sätter in fånggrödor där det går, och det är tre år av sex. De får övervintra och bearbetning sker först på våren före sådd. På många jordar går det bra.

Det kostar utsäde och kan betyda en ökad bekämpning, en ökad kostnad på säg 300 kr.

I gengäld blir det mindre bearbetning och där sparar man in kanske 300 kr, så då står balansen på noll,

Fånggrödorna ökar mullhalten på sikt och biologisk aktivitet direkt. Det kan i första skedet ge minst 100-200 kr/ha varje år, på sikt ökar det.

Med dessa siffror har man alltså tjänat 100 – 200 kr/ha på hela odlingen.

Inte särskilt spännande, men ändå något.

Och vad övrigt?

Mullhalten är på uppgång i stället för nedgång. Bättre markstruktur, lättare brukning, större odlingssäkerhet.

Det bör bli mindre risk för fosforutflöde och erosion.

Kvävet hålles kvar i marken och utlakningen minskar.

Det blir mer liv av alla slag  i mark och landskap.

 

Är detta idealiserat?  Inte i snitt. Men i det enskilda fallet beror det på gårdens odling och mark och annat gårdsspecifikt. Och observera att i denna kalkyl ingår inga bidrag. De kan komma till i vissa områden.

 

Mer om mull i marken och skördar.

En dag i Alnarp

september 16, 2008

Fånggrödor/mellangrödor. Seminarium i regi  av Partnerskap Alnarp.

 

Ett 40-tal rådgivare/forskare, up to date redogörelser för läget i Sverige och Danmark. En bra dag.

 

Rajgräs fångar kväve. Rättika och senap har i tillägg andra funktioner. Deras svavelhaltiga ämnen är sanerande på flera växtsjukdomar. Det kan tänkas att det hela kan utvecklas till att man tar en extra skörd för t ex biogasproduktion.

Mellangrödor kommer att ha en viktig funktion i svenskt jordbruk. Men de har en kostnad och etableringen är inte utan problem.

Själv bidrog jag med ”Mellangrödor och bördighet”. En sammanfattande text finns på www.greengard.se/mellan.htm .  Den som vill ha presentationen kan höra av sig så skickar jag den( bertilsson@greengard.se ). Så småningom kommer föredragen på Partnerskap Alnarps hemsida.

 

Det framgick i diskussionen att tänkandet i jordbruket och rådgivningen är i huvudsak kortsiktigt. Min erfarenhet är dock att vid en närmare diskussion många jordbrukare är mycket mottagliga för långsiktiga resonemang.