Posts Tagged ‘Framtidsfokus’

Dagens verklighet och möjlighet

mars 20, 2015

Vi har haft några workshops med jordbrukare om Hållbar intensifiering. Vå får mycket god respons och intressanta kommentarer. Häromdagen i Alnarp  fick vi viss kritik för att vi inte presenterade klara lösningar för framtiden. Visst hade det varit önskvärt men det är ändå ett grundproblem i själva tanken. Framtidens lösningar är att söka sig fram på olika vägar som anpassas till de förhållanden som råder. Det är en väldig utmaning. Forskningen klarar inte det. I en viss fråga, t ex kvävegödsling till vete, har man bara råd med något tiiotal försök i Sverige per år. Hur ska det kunna täcka in lokala omständigheter? Det är jordbrukardriven utveckling som måste till. Och den finns. Vi har mött mycken kunskap och utvecklingsintresse under våra workshops.

Forskning och rådgivning får ge en grund och hjälpa till i processen.

Detaljer om vad vi gör och möter finns på www.framtidsodling.se 

 

Det händer mycket intressant på den allmänna utvecklingsfronten.

Ny Teknik berättar om elbilar som drivs av joniserade vätskor och har fantastiska prestanda.

Det är möjligt att ammoniak kan produceras energieffektivt i små anläggningar, t ex solenergidrivna. Och ammoniaken kan man gödsla med om man nu inte kör bilen på den.

Ny princip för bekämpning: insekticid RNA. Gör växten oanvändbar för angriparen, men annars ”ofarlig”. Måhända, vi får väl se. Science.

En bok om vår förändrade värld, Anthropocene. Visst ändrar människan på  världen, men vi har också möjligheter att både klara det och bota det.  ”..we are not only the cause but also the potential cure of our sick planet”.  Bokanmälan Science: Gaia Vince  – Adventures in the Anthropocene.

Om ett problem i en annan skala: Vår Vintergata och grannen Andromedagalaxen är på kollisionskurs. Det kan bli svåra förändringar så småningom. Om några miljarder år. Men det gör oss ingenting för långt dessförinnan har solen bränt bort oss, om vi inte lyckas ta oss härifrån.

Annonser

Till opinionsbildare: prioritera bättre.

januari 14, 2015

Bakgrund:

1. En rapport i Science (12 dec) om veterinära mediciner. De tar vägen någonstans och många är riskabla för miljön. En smal bedömning av giftighet och ekonomisk nytta räcker inte för framtiden. Det behövs en mycket bättre helhetssyn. Det svenska systemet framhålls som exempel.

2. En politisk debattartikel (s) om vikten av att EU bättre prioriterar människors välfärd i vid mening. Ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft räcker inte som styrmedel eller mål.

I tillägg finns mina mina tidigare 2-3 inlägg .

Miljörörelsen prioriterar ekologisk produktion som snällare mot naturen. Det tycks vara viktigare att nedvärdera annan produktion än att verkligen tänka på vad som behövs för framtiden.

Tänk om man satte kraften på förändring av våra styrande system så att helheten sattes mer i fokus. Det är styrsystemen som är väsentliga. Det gäller framför allt den övergripande politiken, t ex funktionen hos WTO. Där borde miljöfunktionen stärkas.

Jordbruk som industri och konkurrenskraft

mars 1, 2014

Apropå Anders Borgs uttalanden.

Förra veckan i Land Lantbruk: Svenskt jordbruk som industri har ingen framtid

Denna veckas Land: Livsmedelsimport är bra, det ökar mångfalden och berikar livet.

Visst ska vi ha handelsutbyte, Men vi ska också ha hållbar produktion och djuromsorg. Problem uppstår när detta inte riktigt går ihop. Den mer exploaterande produktionen är alltid mer konkurrenskraftig om annat är lika. Därför räcker inte priskonkurrens som styrmedel. Huvudproblemet är inte att svenskt jordbruk får problem, det är att priskonkurrens inte styr rätt för vårt globala samhälle. Vi har ett fundamentalt systemfel för för utvecklingen av de ekosystem vi lever på.

WTO bevakar att det inte blir systemfel i handeln. Det finns antidumpningslagar. Systemet kunde användas för att bättre styra mot global hållbarhet.

 

 

Uthållig intensifiering

juli 23, 2013

 (Sustainable Intensification) i jordbruket, om möjligheter och policies.

 

 

Ett Policy Forum i Science, 5 juli 2013.

 

 

Undertecknat av 17 prominenta namn inom ekologi och jordbruk.

 

 

En mycket kortfattad sammanfattning:

 

1. För att klara framtida försörjning behövs mer jordbruksproduktion. Men det räcker inte ensamt. Det behövs också bättre tillvaratagande, mindre spill, omläggning till mindre resurskrävande matvanor, politik för minskad fattigdom.

 

 

2. Den ökade produktionen måste till största delen komma från ökade skördar på den mark som används. Att nyodla för jordbruk har stora miljökonsekvenser.

 

 

3. Åtgärder för ökad produktion måste vara hållbara och miljömässigt riktiga på sikt.

 

 

4. Även om odlingssystem med lägre skördar kan ge lokala miljöfördelar är det viktigt att se den stora bilden. Lägre produktion kräver kompensation någon annanstans.

 

 

5. Det kan inte vara frågan om ensidiga skördehöjande åtgärder. Det behövs systemtänkande och nytänkande och nyorganisering av produktionen.

 

 

6. Vi måste se till försörjningens kvalitet, och mikroelement nämns som exempel.

 

———————————

 

Några exempel på vad som skulle kunna göras i svenskt jordbruk:

 

 

Näraliggande:

 

Odlingssystem som ger mer liv i marken, mera markskydd och bättre mullhushållning.

 

 

Fånggrödor eller mellangrödor som skördas för energi och samtidigt hjälper till med ovanstående. De kan också frigöra halm för energiändamål.

 

 

Precisionstänkande för olika odlingsåtgärder, anpassat för variationer inom fält. Eventuellt uppdelning av stora fält.

 

 

Fältkanter och marginalytor för biodiversitet.

 

 

På sikt:

 

Extraktion av fosfor från samhällsavfall och ev stallgödsel förbättrar kretslopp.

 

 

Grödor som hämmar ogräs och har hög sjukdomsresistens minskar bekämpning.

 

 

Den tekniska kvävesyntesen ses som en integrerad del av produktionssystemet och inte som en främmande input. Energi- och miljöbedömningar styr utvecklingen.

 

 

 

FramtidsOdling och Vår Tid på Jorden

juni 16, 2013

Vår Tid på Jorden äe en bok av Rockström och Klum. En vacker bok. En bok som på ett bra sätt summerar vetandet i dag. Det känns mycket tillfredsställande att projektet FramtidsOdling som nyss startat har samma mål: att producera det vi behöver och samtidigt bevara vår miljö.

Så – i stort sett kan jag bara instämma i bokens mål och verkligen rekommendera den. Men när vi nu jobbar mot detta mål känns det viktigt att tänka efter.

Ett annat projekt jag är engagerad i är Lantbruksakdemiens arbete om kretslopp, särskilt slam till jordbruket. Att återföra till odlingsmarken slam som innehåller en del av den näring som befolkningen konsumerat måste väl vara en i högsta grad vällovlig åtgärd?

Men om det är så att det blir mindre utsläpp av miljöstörande kväve om vi bränner slammet och ersätter slammets effektiva kväveleverans med mineralgödsel – vad är då at föredra? Det syns mig självklart att en total miljöanalys bör styra utvecklingen,

Ser man i geologiaka tidsskalor är det uppenbart hur skört vårt samhälle egentligen är. Den seanste miljonen år har istider avlöst varrandea med ungefär 100 000 års mellanrum. När man ser den raden framför sig blir man verkligen ödmjuk. Varför skulle den raden stoppa? Verkligheten är att vi lever i en istidsperiod. Men vårt akuta problem är värmning och det är illa nog. Det påverkar mycket mer än vad man kanske tror.. Inte bara vädret sommrar och vintrar utan jordklotets vattentillhångar och livet i haven.

Vi har alla skäl att minska vår påverkan. Vi har alla skäl att utöka vårt kunnande så att när det behövs vi kan möta en ny istid med  verkningsfulla medel.

 

 

20 ton socker, – orealistiskt? Möjligt? Önskvärt?

mars 28, 2013

Ett seminarium på Alnarp. Till ära för Dave Servin, som blir persionär (formellt) efter många framgångsrika år som koordinator för Partnerskap Alnarp, ett samarbete mellan SLU och näringsliv. Och det blev ett framtidsseminarium.

Rober Olsson om sockerbetor. Åren 1960-1995 läg skördarna kring 7-8 ton socker.  Från 1995 till 2012 har de ökat med i snitt 165 kg per år . I Tyskland har man tagit en försöksskörd på 24 ton. Så 20 ton kanske inte är omöjligt.

Christer Nilsson, också pernsionär från Alnarp. Drev odlingssystemförsök som nu fortsätter i regi av SLU. Christer tog bl a upp konskevenserna av högre skördar. Om inte sockerbehovet ökar kan sydvästra Skåne i stort sett fylla behovet om man får 20 ton. Vad ska de marginaliserade jordarna producera?

Han berörde också ett större problem. I t ex Polen finns massor med små jordbruksenheter som inte är ”konkurrenskraftiga”. Vad kan göras? Om en massa bönder friställs – vad ska de jobba med? Öka arbetslösheten? Läget är detsamma i flera östeuropeiska länder.

Men konkurrensen driver fram ökad effektivitet, obönhörligt. Eller?  Kanske man skulle sluta beskatta arbete (arbetsgivaravgifter). I stället subventionera eller hjälpa fram ?

Frågan har varit uppe i tidigare inlägg.. Prova tag Försörjning.

Thanks WordPress – now it works again.

januari 3, 2013

Har varit ute och fixat stängsel mm hela dagen. 4 hästar på väg, varav 2 ettåringar.  Faktiskt är det bete på marken även om inte det är huvudsaken,  för det viktigaste är areal att springa på. 8 grader varmt den 3 januari.

Ett spännande år börjar. Framtidsodling som koncept och företag.

Man kan fundera över hur diskussionen går.

Klimatet. Somliga diskuterar hett att det inte är säkert att våra utsläpp påverkar. Naturen överträffar allt vi kan göra. Så låt oss bara gå på. Andra (95% av dem som kan frågan) menar att vi har stor påverkan och måste minska utsläpp. För mig finns det en solklar väg:  arbeta för energieffektivisering (inkl besparing)  och processförbättringar (inte minst i jordbruket).

Uthållig intensifiering.  Somliga ser ett rött skynke i ordet intensifiering. Det är industrijordbruk och det ska vi inte ha. Småskaligt och ekologiskt gäller. Vi kan minska spill och fördela bättre så räcker produktionen. Också här ser jag en solklar väg:  Både – och  behövs. Vi ska förbättra vad vi kan inom ramen för god ekonomi. Det är Framtidsodling.

 

Sustainable Intensification, Uthållig intensifiering

december 27, 2012

Den 27 jan. Hemma igen efter julhelg hos son-familjen i Trondheim. Fina dagar fyllda med – ja – mycket barnbarn. Härliga personer på 6 och 8 år.

Dags att summera året – eller kanske mer. Några huvudpunkter.

Uthållig intensifiering. En nödlösning namngiven av en Royal Commission i England? För vad ska vi göra när mer produktion behövs (eftersom konsumtionen bara ökar), när markresursen börjar ta slut, när vattenresursen blir allt knappare, när såväl klimat som vatten och biodiversitet är hotade?  Kvar finns att öka produktionen på den mark som odlas men på ett miljöriktigt sätt.  Eller är det mer än en nödlösning, det kanske är framtiden.  I alla fall säkert en del av framtiden. En annan del är bättre hushållning och kanske ändrat konsumtionsmönster.

Detta, och vad det kan innebära i bl a svenskt jordbruk, kan vi kalla FramtidsOdling. Förhoppningsvis hörs mer om detta nästa år.

Kretslopp. Det har varit intensivt i min sfär snart 2 år och kommer att utmynna i ett slutseminarium vid Lantbruksakademien  den 27 febr. Kretslopp behövs för framtiden men är inget självändamål. De ska vara gynnsamma, åtminstoner på lång sikt. Det är svåra avvägningar och det finns ingen absolut sanning. Men kanske man åtmnstone kan hitta ett system för att bedöma alternativ.

International Fertiliser Society: Meeting Challenges through Innovation

december 9, 2012

Conference Cambridge Dec 2012.

Vad är utmaningarna?

De växande världsbehoven. Knapphet på mark och vatten. Ekologiska gränser slår i taket.

Vi måste producera mer med mindre ekologisk påverkan. Hållbar intensifiering.(Läser i dagens tidning att efterfrågan på ekologisk mat har mattats. ”Men med mera klimatdiskussion bör den öka igen”.  Det visar hur svårt det är med information. Att producera mindre per areal ger mera utsläpp totalt. Ekologisk produktion är ingen klimatfrälsare, ofta tvärtom. Men det bör kanske tilläggas att den konventionella odlingen på många håll skulle avsevärt förbättras).

Vad finns då för innovationer?

Högre och säkrare skördar.  I England finns ett stort projekt Wheat 20-20 (20 ton/ha år 2020). En fördubbling. En kombination av förädling och odlingsutveckling.

Bättre anpassning av insatser och minskade utsläpp. Möjligheter till effektivare fosforgödsling, bl a radmyllning som är ganska vanligt i Sverige. Kanske bladgödsling som komplement både för fosfor, kalium och magnesium.

Fång/mellangrödor. De minskar inte bara kväveutlakning, de ger också bättre mullhushållning och liv i marken. De har också en växtföljdseffekt, som en avbrottsgröda.

Ett stort problem som ägnades stor uppmärksamhet: Stallgödsel.  Egentligen borde djuren omfördelas och kombineras med växtodlingen. Men vi har ju en ekonomisk verklighet som hindrar detta. Två andra fronter bearbetas intensivt: bättre metoder för effektiv stallgödselanvändning på gården samt tekniska metoder att göra handelsvaror av stallgödsel så den kan flyttas från gården (separering, behandling). Men problemet är inte lättlöst.

Stallgödselkväve har i bästa fall en långsiktig agronomisk effekt av 55% (injektering av flytgödsel) jämfört med mineralgödsel, normalt är det åtskilligt lägre. Så förlusterna till miljön är stora.

 

En jättestor fråga som något framskymtade i olika sammanhang:  Agronomiskt kan vi göra mycket för att minska förluster och få större miljövänlighet.  Men jordbruket styrs av en ekonomisk verklighet som hindrar detta.

Denna fantastiska tid

december 2, 2012

Nej det är inte ironiskt, Aldrig har väl goda krafter haft större utrymme än nu. Aldrig har uppmärksamheten på orättvisor och fel varit större. Aldrig har möjligheten till kunskap och kommunikation varit större. Aldrig har världens samlade resurser varit större (?).  Aldrig har friheten varit större, även om en stor del av mänskligheten hämmas av fattigdom och/eller tyranniskt styre

Vi får alla ta vara på möjligheterna och påverka i rätt riktning där vi kan.

Några punkter att fundera på (en början):

Alla (de flesta) talar om tillväxt. Det behövs för finanssektorns självspelande hjul.

Men tillväxt nationellt sett kan vara ett nollsummespel i det stora hela. Vill vi att Sveriges ekonomi ska växa på  t ex Indiens bekostnad?

Verklig tillväxt är nya resurser, tex att mer solenergi bindes av grödor, skog eller teknik. Eller att resurser används mer effektivt, men det är inte säkert det avspeglas i BNP.

Långsiktigheten. Allt styr mot kortsiktighet i dag.

Despotism. Makthavare som gör sig oavsättliga skulle utrotas.