Posts Tagged ‘Framtidsodling’

Miljövårdsberedningen seminarium

september 29, 2015

Faktiskt en riktigt bra dag.

Varför var den då bra. Sammanfattningsvis drogs följande slutsatser:

Höga skördar och effektiv produktion är bra ur klimatsynpunkt.

Vktigt att arbeta med skördegapet (skillnaden mellan möjlig skörd och praktisk skörd).

Viktigt arbeta med utveckling av bra och uthålliga odlingssystem

Effektivisering av olika slag viktigt, från sensorstyrning till effektiv förädling.

Alltså: Hållbar intensifiering, vilket också nämnde

Gårdsnära försök borde utvecklas.

Hela övningen var utvecklingsbetonad. Jag tror knappt ordet ”ekologisk odling” nämndes. Högre produktion och effektivisering var nyckelord., men det är underförstått att detta ska göras på ett ekologiskt sätt i ordets rätta betydelse.

 

Men den allmänna framtidsteckningen var mörk. SLU arbetar med 4 scenaria:

1.En överexploaterad värld (Business as usual. Det är ju det vi har)

2.En värld i balans (för 8 miljarder, vilket redan är överspelat). Sustainable intensification + teknisk och social utveckling.

3.Ändrad maktbalans i världen. Kina och Indien m fl tar över. Vi  i Europa får ev producera mat

  1. En fragmenterad värld. Svaga institutioner. Storföretag (och kanske grupperingar som ISIS,min anm) styr.

Det finns ju bara ett alternativ att jobba för, nr 2, vilket vi ju gör. Men det är trögt. Men antagligen går vi mot 10 miljarder. Och 3, kanske 4 graders temperaturhöjning. Det kan innebära 1 m  högre havsyta. Många miljoner människor (Nildeltat, Asien) måste flytta på sig. Vart? Tidsskala 100-200år.

För Sveriges del:

Varmare. Torrare somrar, blötare höst-vinter.  Men vi är fortfarande begränsade av en lång mörk period.( Vidare finns en möjlig risk att Golfströmmen avtar vilket får mycket stor betydelse, men detta nämndes inte.)

Vi kommer att behöva all vår åkermark.

Jag vill gärna bidra med en mer optimistisk utvecklingsbild. Det får bli ämne för nästa post.

 

 

Annonser

Dagens verklighet och möjlighet

mars 20, 2015

Vi har haft några workshops med jordbrukare om Hållbar intensifiering. Vå får mycket god respons och intressanta kommentarer. Häromdagen i Alnarp  fick vi viss kritik för att vi inte presenterade klara lösningar för framtiden. Visst hade det varit önskvärt men det är ändå ett grundproblem i själva tanken. Framtidens lösningar är att söka sig fram på olika vägar som anpassas till de förhållanden som råder. Det är en väldig utmaning. Forskningen klarar inte det. I en viss fråga, t ex kvävegödsling till vete, har man bara råd med något tiiotal försök i Sverige per år. Hur ska det kunna täcka in lokala omständigheter? Det är jordbrukardriven utveckling som måste till. Och den finns. Vi har mött mycken kunskap och utvecklingsintresse under våra workshops.

Forskning och rådgivning får ge en grund och hjälpa till i processen.

Detaljer om vad vi gör och möter finns på www.framtidsodling.se 

 

Det händer mycket intressant på den allmänna utvecklingsfronten.

Ny Teknik berättar om elbilar som drivs av joniserade vätskor och har fantastiska prestanda.

Det är möjligt att ammoniak kan produceras energieffektivt i små anläggningar, t ex solenergidrivna. Och ammoniaken kan man gödsla med om man nu inte kör bilen på den.

Ny princip för bekämpning: insekticid RNA. Gör växten oanvändbar för angriparen, men annars ”ofarlig”. Måhända, vi får väl se. Science.

En bok om vår förändrade värld, Anthropocene. Visst ändrar människan på  världen, men vi har också möjligheter att både klara det och bota det.  ”..we are not only the cause but also the potential cure of our sick planet”.  Bokanmälan Science: Gaia Vince  – Adventures in the Anthropocene.

Om ett problem i en annan skala: Vår Vintergata och grannen Andromedagalaxen är på kollisionskurs. Det kan bli svåra förändringar så småningom. Om några miljarder år. Men det gör oss ingenting för långt dessförinnan har solen bränt bort oss, om vi inte lyckas ta oss härifrån.

PLANETARY BOUNDARIES  OCH SUSTAINABLE INTENSIFICATION.

januari 24, 2015

(Inför workshops med skånska jordbrukare i vår)

Man kan se i dag 2 globala diskussionspunkter inom vårt område:

  1. Hur ska vi kunna försörja den ökande befolkningen?

(Hållbar intensifiering)

 

  1. Hur ska vi få bukt med civilisationens miljöeffekter, som redan är för höga?

(Planetens gränser, Planetary boundaries)

Hållbar intensifiering inkluderar miljöproblematiken för jordbruksproduktionen.

Planetens gränser (ny uppdatering sätter fart på diskussionen) har fastnat för konkreta siffror. För kväve anges 35 millioner ton N globalt som nyfixerat kväve (kvävefabriker + biologisk fixering ). Dagens användning är 4 ggr högre! Man blir ju lite fundersam hur det här ska kunna gå ihop.

När man ser på bakgrund och diskussion klarnar bilden något. Det gäller att effektivisera, recirkulera och minska förluster på alla punkter. För det är utflödena som är huvudproblemet, inte själva användningen.

Civilisationen håller på att spränga sina gränser. Och det accelererar. Alla talar om Tillväxt. Det är som att vara i ett fordon som är på väg mot farligt väglöst land men det finns varken ratt, koppling eller broms, möjligtvis gaspedal och den kan man bara öka med. Planetens Gränser är en väckarklocka.

Allt detta är förstås en stor utmaning för jordbruket.

Det är ju inte Planetens gränser som är huvudproblemet, det är ekonomin och konkurrenskraften inom det egna lilla landet.

Ska det behövas pålagor, skatter, detaljregler, kontroller? Utan att det egentligen blir bra.

Eller går produktionseffektivisering och miljöeffektivisering möjligtvis att förena?

Vi är övertygade om det. Vi har mött mycket utvecklingskraft och utvecklingsvilja hos jordbrukarna. Det är bakgrunden till dagens övning.

Ökad produktion, bättre hållbarhet och minskade miljöeffekter kopplat med bättre ekonomi – det är utmaningen.

Några steg:

Utnyttja dagens kunskap

Skaffa mer gårdsegna och helst fältspecifika data (skördar, analyser mm)

Tänk igenom helheten,  finns alternativ att tänka på? Tänk Förbättring!

Räkna på alternativen.

 

Det rör sig, möjligheter och hot

april 2, 2014

Från Ny Teknik.

Gurkodling i öknen.

Genom ett kombinerat system med solenergi, smart utnyttjande av enkla lösningar som med havsvatten fuktade perforerade väggar och avsaltning med solenergi har man lyckats skapa ett självförsörjande odlingssystem baserat på sol och havsvatten.

Effektivare växter med kolnanorör:

Växter kan suga upp kolnanorör och bygga in dem i kloroplasterna. Det gör att de  fångar mer solljus.  Fotosyntesen har i preliminära försök ökat med 30 %.

Från Science

Klimathot

IPCC kommer med än allvarligare klimatutsikter. Många åtgärder är på gång men frågan är om vi hinner.

Golfstömmen leder värme till Nordeuropa. Nu har man upptäckt att den stängdes av under förra mellanistiden för 100 000 år sedan. Bara kortare tider på några hundra år, men i alla fall. Då var klimatet några få grader varmare än nu, vilket man tror är orsaken. Det varmare ytvattnet i Arktis snannar kvar i ytan och därmed bromsas hela cirkulationen. Och man säger, ungeför; ”Det kan leda till lokala klimatförändringar”.  Oj då. Det är vi som är lokala.  Nu kanske detta händer oavsett vad vi gör. Men det är i alla fall oansvarigt att bidra till denna utveckling.

 

Progressivt skånskt jordbruk med miljötänk, slam, ammoniakutsläpp mm

februari 18, 2014

En blogpaus, för arbete och reflektion. Men på det igen.

Vi har haft 5 workshops med skånskt lantbruk. Tema Hållbar Intensifiering. En mycket positiv upplevelse, både för oss (FramtidsOdling) och för deltagarna att döma av de omdömen vi fått.

Skånsk växtodling är progressiv, har miljötänk och stark utvecklingsvilja. En naturkraft att ta vara på.

Detta trots den kortsiktiga styrning som samhället utövar i praktiken. Det hjälper inte att snacket är annorlunda.

Som kontrast till detta:

Naturvårdsverket föreslår att somliga jordbrukare ska mutas med gratis växtnäring i form av slam medan de andra jordbrukarna ska betala samhällets utvecklingskostnader för att bli av med sitt skit, genom en fosforskatt.

Har vi verkligen de makthavare vi förtjänar?

Det är märkligt att jordbruket ska brottas med att minska fosforutflödet med 40 ton (summa Sverige) medan det ska synas som ett mål att få ut 3000 ton dåligt fungerande och ofta inte särskilt optimalt hanterad fosfor i svenskt jordbruk. I tillägg finns ju föroreningarna.

Ett nytt ammoniakproblem? En artikel i den ansedda vetenskapliga tidskriften Science för fram att ammoniak i luften ökar halten lungskadliga partiklar. Och, säger man, ammoniak kommer främst från jordbruket, dels från mineralgödsel och dels från animaliesektorn. I USA har man glatt sig åt den den ökade exporten av jordbruksprodukter, som dragit in flera miljarder. Men räknar man på medicinska kostnader av de skadliga partiklarna blir det ungefär samma belopp.

Vad var det hela då för nytta till frågar man sig.

I Sverige har vi knappast någon ammouniakavgång från mineralgödsel på grund av de gödseltyper och spridningsförfaranden som är vanliga här. Och animaliesektorn har ammoniakprogram.

Gott så, men åter till slammet. En betydande del av slammets kväve avgår som ammoniak, om inte nedplöjning sker så gott som omedelbart efter spridning (men innan dess har vi hanteringskedjan). Och detta nämns inte i den utredning som gjorts, trots att underlag finns och har presenterats. Märkligt och faktiskt illavarslande.

En nedslående text i dagens Sydsvenska. En undersökning har visat att nästan hälften av människorna i Europa och USA tror på följande felaktigheter:

Människor levde samtidigt som dinosaurierna.

Vanliga tomater innehåller inga gener, bara de genmodifierade.

Växter har inget DNA.

Nästan alla mikroorganismer är skadliga för människor.

Atomen är mindre än elektronen.

Och med detta underlag ska världen styras.

På FramtidsOdlings hemsida ligger nu ett informationsblad:  Kvävestyrning – läge och nya arbetsfronter. Tillgängligt som PDF. Vidare finns där uppgifter om de workshops vi haft.

Konkurrenskraft, miljö och framtid.

november 22, 2013

Lantbruksakademien hade häromdagen ett seminarium om jordbrukets konkurrenskraft.

Ett ungefärligt citat från diskussionen; ”När det är spotpriset på världsmarknaden som är norm är det omöjligt att konkurrera med miljö och andra mjuka värden.” Det blev inte emotsagt även om flera inlägg tog upp möjligheten att bättre informera och sälja in svenska mervärden.

Ett inlägg berörde de offensiva satsningarna på ökad produktion i andra länder. ”Sustainable Intensification” vart tog det vägen i Sverige?

Jo- det känns ju bra att kunna konstatera att det är just det vi håller på med i FramtidsOdling just ju. Se nedan.

I Science 1 nov finns ett arbete om Nordamerikas präriejordar och hur du har förändrats när de uppodlades. Man har kartlagt mikrobsamhällen och funnit en stor nedgång i mångfald. Detta behandlas också i ett Perspective, skrivet av Mary C. Scholes, Sydafrika (ledamot av vår svenska Lantbruksakademi) med medarbetare. Det finns en underrubrik: ”Modern agriculture diminishes the diversity of soil biota, thereby reducing long-term soil fertility”. Emellertid har hon en mycket insiktsfull slutkläm: ” ..it is not possible to feed the current and future world population with a dogmatically organic approach to global agriculture, nor would such an approach avert climate change, spare diversity or purify the rivers, given the large additional area it would require…”

Hon forsätter med att trycka på att vi måste utnyttja våra kunskaper om markkemi och gödsling, om bioteknologi och biologi för att skapa jordbrukssystem som är både hållbara, miljöriktiga och effektiva.

Vad det känns bra att det är just med det målet vi jobbar.

Vi har nu haft två workshops om Hållbar Intensifiering. Mycket stimulerande. Vi kan konstatera att de jordbrukare vi mött är mycket progressiva och utvecklingsinriktade, men också intresserade både teoretiskt och praktiskt, av hållbarhet och biologisk mångfald. Det har vi dokumenterat i frågeformulär.

Om odlingsutveckling

november 15, 2013

Skördeutveckling och Odlingsutveckling.

De senaste veckorna har jag bl a gått igenom en del böcker i miljöekonomi, med ambition att täcka de senaste åren. En egen summering om vad de säger:

Vi har finita ekologiska resurser (mark, absorbtionskapacitet, vatten mm), redan ansträngda.

Alla nationer strävar efter tillväxt men det är orimligt i längden.

Naturen, biologisk mångfald, trängs undan.

Vi måste prioritera annorlunda.

Botemedel? Inga som är praktiskt tillämpbara på vår jordbrukssituation eller vårt samhälle kunde ekonomivetenskapen ta fram. Möjligvis betalning för miljötjänster.

Vad behöver och värderar vårt samhälle?

Rent vatten, både hav och sötvatten.

Landskap, inte minst kulturlandskap, och biologisk mångfald. Fåglar, fjärilar mm. Jaktbart vilt.

Låg klimatpåverkan.

Och så behöver man förstås försörjas så billigt som möjligt. Och globalt måste vi öka produktion men minska åtminstone dess relativa miljöpåverkan.

I synnerhet de två första punkterna får mycket hög värdering av allmänheten. Så hög att motsvarande jordbruksmark kan ligga lägre. Man anser det värt flera hundra kronor per år och person att kunna se trevliga landskap och ha rena vatten.

Det var en betydande agronomisk kunskapsmassa samlad i dag, Men all vår diskussion präglades av frågan: hur producera så mycket och underförstått billigt som möjligt. Och det är ju faktiskt så vårt samhälle styr. Priskonkurrens gäller (inom vissa ramar). Jordbrukets ekonomi nämndes i ett par sammanhang, men i jordbrukets situation pressas priser så vinsten hamnar annanstans.

Vi diskuterade bl a:

Hur öka skördarna (mycket relevant).

Hur förbättra marken, dränering, mullhushållning, markprofilen, växtnäring (mycket relevant).

Men vi underordnade oss helt det rådande paradigmet: kortsiktig priskonkurrens. Och det är förståeligt för det är jordbrukets situation. (Vi får större och större fält, det blir mer och mer storskaligt schablonmässigt, vi har svårt att ta långsiktiga hänsyn, vår kemi-arsenal är sämre än konkurrenternas, kanske, och det är allt detta vi måsta anpassa oss till).

Men vi skulle också kunna sätta oss över detta, och frågan är om inte ”vi agronomer” borde göra detta ibland. Vem annars gör det, på ett vettigt sätt?

Vad skulle kunna göras och vad skulle det kosta att gå både det lokala och det globala samhället tillmötes och så väl som möjligt kombinera detta med hög och rationell produktion?

Ja, visst är Odling i Balans en bit på väg, kanske så långt man kan komma inom den ram som finns. Men kan den vidgas?

Kväve. Gäller både vattenmiljö och klimat. Som antytt i mitt diagram med Jordbruksverkets utbytessamband, om miljökostnader inkluderas i optimiberäkningen skulle vi hamna på rekommendationen 150 i stället för 180. Det skulle betyda 271 kg lägre skörd och 164 kr lägre netto. Vi skulle minska utlakning med ca 9 kg N (kostnad 18 kr/kg N (mycket låg) och samtidigt reducera klimatgaser med 240 kg. Det är ungefär hela utsläppet från traktorkörningen).

Men det är klart att i praktiken är det viktigare med precisionsanpassning.

Jordbruket kan behöva kanske 300 kr/ha för att åstadkomma detta.

Fosfor. Nog verkade det som om en en onödig försäkringsgödsling nästan var regel. Tänk till.

Växtföljd och mullhushållning. I diskussionen verkade växtföljd mest besvärligt. Å andra sidan finns ett massivt underlag till stöd för växtföljdstänkande och variation, men det är klart det fordrar att man kalkylerar på lite längre sikt.

Detta med långsiktighet är ett problem. Jag fick inga direkta mothugg, men inget instämmande heller. Jag tror nog vi är överens om att ett långsiktigt tänkande behövs för mark och odling. Men i dag är det bara kortsiktiga kostnader för detta som märks, därför en tveksamhet.

Eus tregrödorsregel är väl ett försök att motverka detta. Jag tror det är viktigt ta fram och diskutera denna problematik.

För en investering som dränering eller maskiner tänker man på ett annat sätt. Växtföljd och mullhushållning är på sätt och vis en investering.

Bördighet. Ja, men det kan kosta kortsiktigt. Därför inte full entusiasm. Men för både matjord och alv, vattenmiljö och biologisk mångfald är fånggrödor/höstgrödor positiva. Vi talar mest om rajgräs (problem) och oljeväxter. Men det finns många andra kandidater, cikoria, havre, varför inte sydeuropeiska sorter som säkert utvintrar?.

Utvidgat fånggrödeprogram, mer flexibelt och med sikte också på bördighet skulle behövas.

Stora fält. Utvecklingen tycks oemotståndlig? Ändå vet vi väl att för grödor som behöver insekts- pollinering är det inte bra. Och visst blir landskapet tråkigare. Och allt naturliv sitter trängre. Systemet blir ömtåligare. Åtgärder kan inte markanpassas lika bra.

Kan inte vår teknik med GPS, Controlled Traffic mm anpassas till en inbyggd mångfald? T ex strips som omväxlar. Mer ”skyddskanter” eller beetle banks som ger liv i landskapet. Jakt och natur kan nog säljas. Obligatorisk precisionsteknik på ojämna fält, inte bara för kväve.

Om samhället satte in kanske 1000 kr/ha för att mildra den kortsiktiga marknadens skadeverkningar skulle vi få ett helt annat landskap. Och kanske också vatten. Det går inte att bara öka marknadstrycket och sedan klaga på jordbruket. För all utveckling behövs incitament. I dag finns ekonomiska incitament bara för det kortsiktiga. Till och med ett växtföljdstänkande på 4-5 år är problematiskt.

Men vi har möjligheter som vi kan bättre föra fram och utveckla.

En bok: Hur bör vi handla?

juli 24, 2013

Bokens underrubrik: Filosofiska tankar om rättvisemärkt, vegetariskt och ekologiskt.

Författare: Bengt Brülde och Joakim Sandberg, Thales förlag.

Det är i första hand filosofiska diskussioner om tre huvudpunkter, fattigdomen, djurhållningen och naturmiljön. Hur bör vi tänka och agera? Vilka ”skyldigheter”  har vi? Djuren – är de till för att utnyttjas eller ska de ses som likvärdiga med människan? Har grisen några rättigheter?  Miljön – har den ett egenvärde eller ska den värderas efter mänsklig nytta?

Vem ska agera? Individen (jag själv), företagen, samhället?

Det är intressanta diskussioner om de filosofiska tankar som finns. Författarna kommer fram till till en sorts dygd-etik, vi ska ta hänsyn till djur och miljö samt förstås lidande medmänniskor var de än finns. Enbart egoistiskt handlande eller vinstmaximimering håller inte.

Jag hade hoppats på någon diskussion om långsiktighet. Den finns inte, men uthållighet nämns i alla fall.

En sak stör, liksom i den bok jag tog upp för några dagar sedan om globaliseringens problem: man tar för givet att ekologisk produktion räddar klimat och miljö. Det nämns som i stort sett självklart i båda böckerna. Ändå finns en diskussion om att bioenergiproduktion på åker tar areal i anspråk och kan höja matpriser. Att ekologisk drift ger lägre produktion (för nordeuropeiska förhållanden ca halv produktion) tänker man inte på eller vill inte gå in på.

”More crop per drop” är en slogan för global vattenhushållning.  Ekologisk produktion hjälper inte där, tvärtom.

Högre skördar från vår landresurs är ett annat önskemål för framtiden. Det passar inte ekologisk produktion.

Mindre klimatpåverkan? Ekoproduktion ger lägre utsläpp per odlat hektar, men det är ju inte viktigt ur global klimatsynpunkt. Där gäller det i stället att få låga utsläpp per producerad enhet mat, och i denna helhetsbild  hävdar sig inte ekoproduktion. 

Men – alternativet till fundamentalistisk ekoproduktion är balanserad och integrerad produktion som producerar effektivt för samhället och samtidigt tillgodoser miljöaspekter och uthållighet. Det är ingen tulipanaros, den finns, men behöver utvecklas. FramtidsOdling.

 

 

 

 

 

Global nedräkning, en bok

juli 19, 2013

Författare Harald Schumann och Christiane Greve.

En kritisk genomgång av det globala samhället, utvecklingens drivkrafter, fel och möjligheter. Mycket utrymma ägnas finanssektorn och de egendomliga incitament som gäller. Risktagande belönas stort om det går bra, går det dåligt händer inget alls eller rentav en viss belöning. ”Det var en frisk satsning”.  Ansamling rikedom hos några få, en välståndsminskning hos stora grupper. Det kan inte fortsätta.

Och klimatfrågan. Åtfgärder behövs. Det globala samhället har svårt hantera frågan verkningsfullt. Dock finns en del tendenser som ger hopp. En medvetenhet som sprider sig också bland höga beslutsfattare.

Jordbruket diskuteras närmast som ett klimatproblem. Och visst, när utvecklingen styrs av kortsiktig marginalekonomi kan det bli så. Man frramhåller i stället småskaligt ekologiskt jordbruk. Som stötteperalarev citeras Badgley m fl: ”Organic agriculture and global food supply”, en rapport från 2006. Problemet med den är att man bar ett smalt och orepresntativt urral av försök och bara ser på skördar, inte på produktion..

——

Framtiden är förstås FramtidsOdling. Att fullt ut utnyttja möjligheterna till bra och mljöirktig produktion och hållbarhet hos produktionssystemen.

 

 

 

 

 

Framtidsodling i Kumla

mars 12, 2013

Ett 15-tal kunniga odlare. Kritiska och konstruktiva. En mycket givande eftermiddag. Hur ska vi göra för att kunna få hjälp av denna kraft. Det gäller erfarenheter av odlingsteknik, jordbearbetning mm. Det gäller att få fram dessa erfarenheter, sprida och diskutera.

Det finns ju ERFA-grupper för vissa specifika frågor. Självklart viktigt men det finns mycket mer.

Vi får hjälpas åt att tänka till.

Ett tema för eftermiddagen var Hållbar Intensifiering, den globala diskussionen och vad som kan göras i Sverige. Sedan vär det frågan om veteförsök. I Mellansvenska försök nås ofta 10-11 ton/ha. Inte stor skillnad mot Sydsverige. Men varför blir statistikens medelskördar så låga?  Vidare mullhushållning och beräkningar på odlingssystem.