Posts Tagged ‘klimat’

Domedagsklockan, en bok

juni 6, 2017

Boken Domedagsklockan (2013). Stefan Karlsson, Jacob Nordangård, Stefan Radetzki m fl

En bok med kritik av rådande diskussion om särskilt klimatet. Och man är kritisk. Trump skulle gilla den.
Och det är klart: det finns osäkerheter. Men några bakgrundsfakta ifrågasätts inte:

En temperaturökning leder till stora förändringar i vår värld.
Ökad koldioxidhalt ger större uppvärmning, i princip.

Boken kritiserar försiktighetsprincipen – att vi måste begränsa växthusgasutsläpp, och ställer mot detta en annan fråga: ska vi riskera ökad fattigdom och hunger i världen.
Detta ser jag som en nyckelpassus, som avslöjar en stor förenkling i tänkandet. Man ser inte kombinationen begränsning av utsläpp och ny fördelaktig teknikutveckling som solenergi, transportutveckling, odlingsmetoder mm.

I det stora sammanhanget betonar man mänsklighetens förmåga att utveckla och hitta nya vägar. Vi kan förändra utan att försaka, när man har en drivkraft. Det är möjligt att klimatdiskussionen behövs som drivkraft.

Biobränslen kritiseras för att de upptar jordbruksmark. Och jag tror faktiskt att etanolspannmål och , dieselraps är fel väg att gå. Men biprodukter som halm och ”bonusproduktion” av mellangrödor är en helt annan sak. Det kräver ingen markresurs utan kan i rätt system förstärka odlingsmark och miljö.

”Människan ändrar beteende när hon ser det behövs”, ungefär så sägs det i boken. Men när det gäller processer som är så långsamma att det inte märks i dagliga livet är den filosofin otillräcklig. Då behöver man tala om den risk som finns. Och det är ju det man gör, tack och lov. Och hittills har ingen tagit skada av det.

Det finns en bonus i att spara kol och olja i marken – de kan behövas för att avvärja nästa istid.

Annonser

Jordbruk och klimat, II

mars 1, 2017

En komplettering.
Minska 7 mill ton till 6,5 eller 8,4 till 0,4 ?

IPCC definition av jordbrukssektorn är mycket snäv, och faktiskt inte gjord för målinriktad utveckling. Nästan alla effektiviseringsmöjligheter kommer utanför jordbrukssektorn: drivmedel, energianvändning, en betydande del av kvävegödslingen, inlagring av kol i mark, bioenergi.
Kvar finns produktionsbundna faktorer som metan från djur, lustgas från åker. Vidare lustgas fr organiska jordar (opåverkbar schablon.). Något kan göras åt gödselhanteringen, dock.
Ska denna snäva sektor minskas behövs produktionsminskningar. Att öka produktion med oförändrad insats är förstås positivt men ger inga plus i beräkningstabellen.
Men såväl Klimatutredningen som regeringens Lantbruksstrategi säger ju att vi bör öka produktionen!
Men visst finns det hopp – bara man vidgar vyerna.
Med den snäva definitionen kan vi kanske minska dagens 7 mill ton GHG till 6,5 år 2040.
Med den vidare definitionen skulle vi kunna minska dagens 8,4 till 0,4.

Mer om detta: www.framtidsodling.se/jbr-klimat.pdf
Lite dokumenation om idisslare: http://www.framtidsodling.se/idisslare.pdf

Fossila utsläpp anrikas i atmosfären, men inte metan från kor

oktober 1, 2016

2016-09-30 Göte Bertilsson
Om klimatgaser.
Efter veckor med arbete och diskussoner om klimat – några tankar.

Viktiga pooler, som har samband med varandra:
Atmosfären
Biosfären, inkl människan
Hydrosfären, särskilt oceanerna
Marken, den aktiva delen
Och vidare finns fossila depåer. Ett mellanting är ju torv, en ganska färsk depå

Viktiga gaser och ämnen.
Koldioxid. Kol. I ett kolkretslopp vandrar kolatomer i koldioxid från atmosfären till växtmaterial, som bryts ner på olika sätt och huvuddelen blir koldioxid igen. I processen kan vissa pooler öka eller minska, t ex kol i marken. Metan är också en del i denna cirkulation. Vid omsättning under syrebrist bildas metan (CH4) i stället för koldioxid (CO2). Metanet omvandlas så småningom till koldioxid i atmosfären och anrikas inte. Men under den tid (decennier) kolet är metan har det 20 ggr större växthuseffekt än koldioxid. Men metan anrikas inte och metan från bete och foder ökar inte kolmängden.
Fossilt kol däremot är en anrikning. Hela aktiva systemet tillförs mer koldioxid och det påverkar alla aktiva pooler.

Några exempel på flöden och konsekvenser.
En vetegröda ger skörden 8 ton. I tillägg finns i halm och rötter 12 ton. Sammanlagt 20 ton torrsubstans med en kolhalt på ca 40%. Det betyder att vetegrödan innehåller 8 ton kol och det innebär att grödan har tagit upp ca 30 ton koldioxid per hektar. Det rensar väl luften? Men vi får följa vad som händer. Vetet blir bröd och något foder. Kolet som går den vägen (3,2 ton) blir rätt snart koldioxid igen. Det kommer i vår utandningsluft, våra toaletter och avfallspåsar. Vi antar att halmen stannar på marken. Både halm och rötter multnar och rätt snabbt avgår 80% av det kolet som koldioxid. De 12 ton kol som gick denna vägen minskar till 2,4. Dessa är på väg att bli mull och bryts ner långsammare. Kanske 1 ton kol kan bli stabil mull som ett tillskott till marken. Men marken är levande och andas. Ett hektar normal jordbruksmark innehåller ca 50 ton kol i mullen. Det är mat för mikrober och dom andas ut koldioxid. På det viset blir det en minuspost på 600-900 kg kol beroende på mark och brukning. Så nettot för marken kan med dessa siffror bli mellan +400 och +100 kg kol. Det är detta netto som avgör klimatgaseffekten. De större flödena inne i cirkulationen tar ut varandra.
I tillägg har i odlingen använts diesel och gödselmedel mm. Det betyder utsläpp av koldioxid grundat på fossilt kol, ett tillskott till den aktiva koldioxidmängden.

Nu ser vi på gräs och idisslare.
Vi tänker oss först en äng som inte används. Gräs växer upp, tar upp koldioxid, vissnar, dör och multnar och då släpps koldioxid ut igen. Beroende på omständigheterna kan det bli en skillnad som på lång sikt påverkar mullhalten och kolet i marken åt ena eller andra hållet. Det är inte viktigt för detta resonemang. Men vi antar jämvikt.

Alltså- ängen ligger där, gör varken från eller till för klimatet. Koldioxid tas upp och avges igen. Men nu kommer det en ko och äter gräs. Det bör bli mindre gräs som multnar men i stället omsätts det av kon. Och i hennes matsmältning blir en del av kolet metan i stället för koldioxid. Och den delen är 20 ggr värre än koldioxid som växthusgas. Så småningom bryts metanet i atmosfären ner till koldioxid, och det ingår i kretsloppet. Någon anrikning av växthusgas har inte skett, men kon har belastat klimatet genom att föröka växthuseffekten hos en del av det flöde som cirkulerar.

I klimatberäkningen tar man hänsyn till denna tidseffekt, och det är nog rätt att räkna som man gör. Men korna ger ingen ackumulation i motsats till utsläpp av koldioxid från fossila källor.

Man borde kanske tänka till en gång till. Vi ska minska påfyllningen av växthusgaser, det är det viktiga. Och det är fossilkol som står för det. Är det rätt att lägga samma minskningskrav på ett flöde i cirkulationen som metan från idisslare?

Metan från den fossila industrin, särskilt kolbrytning men också naturgas-spill etc är en annan stor källa, och den är ganska ofullständigt kvantifierad. Men den ger ett direkt tillskott till aktiva klimatgaser och bidrar till ackumuleringen.

Lustgas – en annan betydelsefull växthusgas.
Lustgas är en kväveoxid, N2O. Den är mycket potent, i kg lustgas ger lika mycket växthuseffekt som 300 kg koldioxid. Lustgas är en komponent av kväveomsättning i marken. För normala åkermarker har IPCC i dag ett schablonvärde på att 1% av markens kväveomsättning blir lustgas. Det betyder 1-2 kg per hektar, ingen stor post i kvävebalansen men för klimatberäkningar ska den multipliceras med 300. Det betyder att den är en mycket betydande post i statistiken för jordbrukets klimatpåverkan. Det finns stora variationer mellan marker, år och mätningar, mycket beroende på fuktighet.
Det är inte mycket jordbruket kan göra åt denna komponent, annat än att ha så effektiv kvävehushållning som möjligt.
Lustgas bidrar inte till att öka koldioxidhalten men till att öka växthuseffekten. Det är självklart att den måste arbetas med. Men det ligger en sorts automatik: ju fler människor vi är på planeten dess mer kväve sätts i omlopp. Toalettavfall från en person innehåller ca 4 kg kväve. Lustgas avges både vid matproduktion och avfallsomhändertagande. Det är verkligen en utmaning att minska lustgas medan befolkningen växer.

Jordbruk, kor och klimat

december 5, 2015

I dagens Land: nya klimatmål från EU kan drabba jordbruket hårt. Ska minskningsmålet nås måste mjölk och nötkött påverkas (reduceras) enligt kommentarer i tidningen.

Kanske är det så. Metan från nötkreatur är en betydande klimatgas. Men i alla fall skulle jag vilja granska detaljer. Jag har några frågetecken, och bakgrunden till dem är erfarenheter från växtodlingen. I livscykelberäkningar räknar man noga på energi och utsläpp vid gödseltillverkning och traktorkörning. Men en sak har inte kommit med: att kvävegödsling binder kol i marken, ökar mullhalten. Den kolbindningen motsvarar ungefär klimatgasutsläppen vid tillverkningen. Om detta räknas med påverkas klimatkalkylen betydligt. Och varför skulle det inte med?

Vad gäller kor och andra gräsätande djur: om en gård slutar med kor minskar metanutsläppen. Men vad ska man göra med marken i stället? Om mullhalten är hög och man i stället för vall och bete ökar spannmålsarealen kommer mull att ”odlas bort”. Kolet i marken blir koldioxid. Det kan bli klimatmässigt sämre än nötproduktionen.

Trolig effekt av ändrad markanvändning när vall och bete minskar och mullhalten inte är låg:
Mer potatis, grönsaker o dyl – betydande ökning klimatpåverkan
Spannmål – ökning klimatpåverkan.
Energiskog – betydande minskning
Förbuskning- minskning
Skogsplantering – minskning.

Med odlingssystem med reducerad bearbetning och fånggrödor kan växtodlingens klimatpåverkan starkt reduceras.

Miljövårdsberedningen seminarium

september 29, 2015

Faktiskt en riktigt bra dag.

Varför var den då bra. Sammanfattningsvis drogs följande slutsatser:

Höga skördar och effektiv produktion är bra ur klimatsynpunkt.

Vktigt att arbeta med skördegapet (skillnaden mellan möjlig skörd och praktisk skörd).

Viktigt arbeta med utveckling av bra och uthålliga odlingssystem

Effektivisering av olika slag viktigt, från sensorstyrning till effektiv förädling.

Alltså: Hållbar intensifiering, vilket också nämnde

Gårdsnära försök borde utvecklas.

Hela övningen var utvecklingsbetonad. Jag tror knappt ordet ”ekologisk odling” nämndes. Högre produktion och effektivisering var nyckelord., men det är underförstått att detta ska göras på ett ekologiskt sätt i ordets rätta betydelse.

 

Men den allmänna framtidsteckningen var mörk. SLU arbetar med 4 scenaria:

1.En överexploaterad värld (Business as usual. Det är ju det vi har)

2.En värld i balans (för 8 miljarder, vilket redan är överspelat). Sustainable intensification + teknisk och social utveckling.

3.Ändrad maktbalans i världen. Kina och Indien m fl tar över. Vi  i Europa får ev producera mat

  1. En fragmenterad värld. Svaga institutioner. Storföretag (och kanske grupperingar som ISIS,min anm) styr.

Det finns ju bara ett alternativ att jobba för, nr 2, vilket vi ju gör. Men det är trögt. Men antagligen går vi mot 10 miljarder. Och 3, kanske 4 graders temperaturhöjning. Det kan innebära 1 m  högre havsyta. Många miljoner människor (Nildeltat, Asien) måste flytta på sig. Vart? Tidsskala 100-200år.

För Sveriges del:

Varmare. Torrare somrar, blötare höst-vinter.  Men vi är fortfarande begränsade av en lång mörk period.( Vidare finns en möjlig risk att Golfströmmen avtar vilket får mycket stor betydelse, men detta nämndes inte.)

Vi kommer att behöva all vår åkermark.

Jag vill gärna bidra med en mer optimistisk utvecklingsbild. Det får bli ämne för nästa post.

 

 

Svensk växtodling kan producera fullt och bli fossilfri och klimatpositiv med den kunskap vi har.

augusti 24, 2015

Om möjlig jordbruksutveckling.

Att en utveckling är möjlig betyder inte att den sker.

Jordbruket arbetar i och styrs av en kortsiktig ekonomi. Det ger betydande begränsningar. Men det skadar inte att diskutera de ”agronomiska” möjligheterna bortsett från denna begränsning. Det kan vara ett sätt att få en modifiering.

Men låt oss börja med de mål eller krav som finns.

Huvudmål för framtiden, fokus växtodling.

Högre produktion. Behoven ökar. Markresursen är nästan fullt utnyttjad. ”Peak farmland” är nog allvarligare är ”Peak Oil”. Visst får vi prioritera om både konsumtion och produktion, men kraven på produktion kommer vi inte ifrån. Kvalitetsfaktorer innefattas i detta.

Hållbar odlingsmark. Mullhalt, erosion, struktur.

Klimatfrågan: lägre utsläpp. Kan vändas till positivt. Rentav fossilfritt.

Utsläpp av kväve och fosfor.minimeras  Det innefattar effektivt fosforkretslopp.

I tillägg bör nämnas biodiversitet och ”kemikaliesäkerhet”.

Kommentar:

Energi är inte med ovan. Den frågan övertrumfas av klimatet. Kretslopp i allmänhet inte heller. Det ser jag faktiskt som underordnat klimat och utsläpp.

Vad vet vi eller tror oss veta?

Höga skördar

Höga skördar är i princip (i våra trakter) positiva för marken (mullhalt, struktur) och troligen indirekt för minskat fosforutflöde. Kvävet kan vara en riskfaktor och måste anpassas och helst kompletteras med ett skyddsnät i form av fånggröda.

Fånggröda, ”eftergröda”,

Fånggrödan ska fånga kväve på hösten. Det kan ibland innebära mycket svag utveckling på grund av kvävebrist, men den fyller ändå sin uppgift. Om man ser ”fånggrödan” som en produktionsgröda kan man kalla den Eftergröda.  Eftergrödan kommer efter huvudgrödan (t ex spannmål) och kan producera växtmassa under tre effektiva månader aug-okt. Med ett visst kvävetillskott kan det bli 3000-5000 kg torrsubstans. Det kan skördas (foder eller biogasråvara), det kan brukas ner (sen höst eller vår) som ”gröngödsling”.  Såväl fånggrödor som eftergrödor bidrar starkt till mullförsörjningen och kan ersätta halmnedbrukning. Halmen frigörs då för energiändamål. Vi kan därmed producera råvara för bioenergi utan att inkräkta på den normala produktionen. I själva verket stärks denna.

Att bevaka: P-utsläpp från övervintrande grödor.

Energiförhållanden.

En normal spannmålsväxtföljd med medelskörd på 6000 kg har normalt en energiinsats på 2500 kwh (diesel+gödsel+allmänt). Det kan skördas ca 3000 kg halm.  Dess praktiska energiinnehåll är ca 2,5 kwh/kg, totalt alltså 7500 kwh. I en välanpassad biogasproduktion ger denna halm 2500 kwh raffinerad biometan. Därmed kan insatsen av fossilenergi betalas tillbaka med likvärdig produkt.

Nettoförbrukningen av fossil energi är noll.  Fossilfritt?

Vi får också en nettobindning av växthusgaser, ett klimatpositivt system, åtminstone några decennier tills marken antagit ett nytt jämviktsläge..

Att bevaka: ammoniakavgång från biogödsel.

 

Reducerad bearbetning.

Under stark utveckling. Är positiv för mark, utsläpp, klimat.

 

Precisionsodling.

Under stark utveckling på olika fronter. En viktig trend som påverkar alla mål.

 

Utförligare diskussion av några frågor.

Kostnader.

Denna fråga ses ibland som en stor begränsning för utvecklingen, t ex av kretsloppsfosfor. Men man bör inte tillämpa kortsiktig konkurrensekonomi på framtidsutvecklingar.

För fosfor tillämpar vi nu i stort sett en ersättningsprincip. Vi tillför vad som förts bort. 6 ton vete innehåller 18 kg P, värt i dag ca 360 kr, 0,03 kr per kg vete. Prisintervallet för vete kan variera mellan 1,50 och 2 kr/kg. Spelar det någon avgörande roll för jordbruksekonomin om fosforpriset fördubblas? Knappast, men det betyder oerhört mycket för tillgången på reserver eller möjligheten att utveckla kretslopp.

För kväve har vi praktiska exempel från skatterna, som inte påverkat särskilt mycket. Vad gör ett fördubblat kvävepris? 6 ton vete innehåller 120 kg kväve, värt 1200 kr. 0,20 kr per kg. Det känns mer än för fosforn, men är inte helt avgörande. Om man får ett utbyte av 25 kg skörd per kg N får man 40-50 kr för satsade 20 vid ett fördubblat kvävepris. Det är fortfarande god utdelning men man får en större försiktighet, en viss men inte avgörande skördeminskning.

För perspektiv: Bensinen i USA kostar dubbelt mot i Sverige. Självklart ser amerikanen en katastrof om man skulle fördubbla priset.  Har vi en sådan katastrof?

 

Kväve, ammoniak.

Kväve är en motor i produktionen, det märker inte minst ekologiskt jordbruk som gör allt för att få in tillåtet kväve i systemet.

Kväve kan sägas vara virtuell mark. Mineralgödselkväve beräknas stå för hälften av den globala växtproduktionen.

Kvävetillverkningen använder i dag 2% av världens energiförbrukning och ger betydande växthusgasutsläpp. Dock kan man säga att rätt kväveanvändning inte är en konsumtion, det är en investering som avkastar 6 ggr mer i fångad solenergi. Så för att spara energi är just kvävetillverkningen det sista man skulle ge sig på. Vidare är det så att rätt anpassad kvävegödsling ökar mullhalten och därmed binder kol. I svenska försök kan det kvantifieras till ett kg kol per kg kväve. Det neutraliserar utsläppen vid tillverkningen. Detta brukar dock inte komma in i miljöanalyser.

Detta är en tankekedja. En annan:

Om det är så att vi av klimatskäl ska stänga ner användningen av fossil energi, vad händer då med kvävet och jordbruket?

För att tillverka ammoniak behövs bara energi, vatten och luft. Att det är naturgas i dag beror på att det är effektivt och billigt. Jag har själv sett en ammoniakfabrik som drevs med el (Glomfjord, Norge på 1980-talet). Energin kom från Svartisens jökelälv.  Det finns många jökelälvar i världen.

Ett svar gavs tidigare här: vi gödslar en vetegröda och använder halmen för att ge energi för bl a det kväve som användes.  Det medger full normal produktion av 6 ton kärnskörd och ett uthålligt läge med fånggrödor och reducerad bearbetning. Utan kvävegödsel skulle vi fått 3-4 ton vete. Det är en rätt försiktig räkning, förbättringsmöjligheter finns.

Det finns också andra möjligheter till fossilfri kvävegödsel. Eldrift, som gick på 1980-talet går fortfarande. Dyrare? Kanske det. Men inte värre än att det fungerar. Och kvävegödsel ska inte vara alltför billig.

Mycket sker på solenergifronten. Allt effektivare och billigare solceller. Med dagens siffror får jag det till att solenergi i Sverige skulle kunna ge el motsvarande kanske 5 kg N per kvadratmeter som ammoniak per år. Om en 100-hektars gård har en yta solpaneler motsvarande gårdsplanen kan man leverera el som motsvarar energin för kvävegödseln. Och vad kan man inte göra i sydligare nejder? Och utvecklingen fortgår.

Det finns också utvecklingar av ny ammoniakteknologi. Minst 2 olika alternativ som siktar på mer energieffektiva och enkla metoder som kan göras mer småskaliga.

Som en kontrast till dessa tekniska utsvävningar måste nämnas att biologisk kvävefixering kommer att spela större roll.

En sammanfattning om fossilfri kväveförsörjning.

1.

Kompensationsprincip. Nödvändig i ett övergångsskede.

Fossilproducerat kväve används, men kompenseras av biometan eller el från jordbruket. Principen används ju för el och kolutsläppskvoter. Kräver systemuppbyggnad för biogas eller lokala energiverk. Restprodukter i kretslopp.

Inkräktar inte på normal jordbruksproduktion, vilken snarare främjas, liksom flera miljömål. Ger koluppbyggnad i marken.

2.

Ammoniakfabriker baserade på biogas eller el från olika icke fossila energikällor..

Möjligt, men en trög tung industriomställning internationellt

3.

En ny lokal ammoniakindustri byggd på nya principer kan växa fram.

 

 

 

 

Kor och klimat

juli 28, 2015

Efter en hel del beräkningar med Odlingsperspektiv fick jag underlag för följande. som blev en insändare i Smålandsposten. Fick gillande åtminstone av grannen Roland.

2015-07-17 Göte Bertilsson

Kor och klimat, inte så svart eller vitt, särskilt inte i Småland

Kor ger ifrån sig metangas, och den har betydande klimatpåverkan. De ingår i ett system där mark producerar det ”gräs” som korna behöver. Vallar med gräs är bra för marken och de kan binda kol och därmed minska klimatpåverkan. Det måste ses tillsammans.

Diskuterar vi fördelar och nackdelar måste vi jämföra med något.  Oavsett hur vi gör med korna finns ju marken kvar. För klimatet är skog, både planterad kulturskog och ren förbuskning bäst. Men skulle vi alltid välja det finns det inget rum för oss själva. Energiskog är också bra, så länge som andra försörjer världen. Men då får ju andra de utsläpp vi slapp och det är till föga nytta globalt.

Hur blir det egentligen om en mjölkgård i Småland säljer korna, plöjer upp vallar och odlar spannmål i stället?

Vallar är bra för mark och mull, det vet nog de flesta. Mull – det är kol i marken. Om vi slutar med vall börjar marken släppa ut kol (som koldioxid) i stället för att ansamla. Och dessa utsläpp av koldioxid från marken ökar ju högre mullhalten är. Vid höga mullhalter kan det orsaka större klimatskada än metanet från korna.

Vid mullhalter högre än genomsnittet i Sverige (2,7% kol) är det bättre klimatmässigt att fortsätta producera mjölk än att plöja upp vallarna och odla spannmål.  

Ett tryck för att minska koantalet av klimatskäl kan slå i motsatt riktning på många jordar, särskilt i mellanbygder där mullhalten ofta är högre. Samtidigt finns det där stora värden för landskapsmiljön. Det finns all anledning att uppmuntra den typen av produktion.

Däremot finns det alla skäl att reagera mot många typer av intensivuppfödning av djur. Det har  dagarna blivit grönt ljus för import av antibiotikakött från USA. En katastrof. Direktiven för WTO borde ses över.

På sikt bör vi få fram hållbara kombinationer av vegetabilieproduktion och bioenergi. Det går redan med dagens kunskap, men det måste byggas struktur för detta. Och klimatfrågan är akut.

Göte Bertilsson

Åryd

(Agr Dr, Ledamot av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien)

0470 774410

Det rör sig.

juli 13, 2015

Ja, inte är det denna blogg, varken vad gäller input eller impact.

Men.  New Horizons närmar sig Pluto. Intressant att se denna värld som ingen sett förut. Fina bilder på http://www.nasa.gov .

Naomi Kleins bok gjorde intryck (se förra posten). Sen dess:

Grundvattnet sjunker på många håll i världen, Ny kartläggning via satellitmätningar. Science.

Himalayas glaciärer minskar. På sikt kan de stora floderna Indus, Ganges, Bramaputra, Yangtsekiang vara i farozonen. De försörjer miljarder människor (TV-reportage)

Godfströmmen – flödet går upp och ner, men tenden är klart nedåt. Man hoppas här på varmare klimat och vinodling mm. Det kanske blir tvärtom. Science.

========

På min dator är det mer optimistiskt.

Vårr FO-samarbete, en härlig grej. www.framtidsodling.se  Vi hade ett seminarium på Borgeby Fältdagar om ungefär Produktion, milijö och mullhalt.

Med eftergrödor, reducerad bearbetning och höga skördar kan vi bibehålla även höga mullhalter och spara kol i marken. Det ger stora möjligheter. Då kan jordbruket producera högklassig energi i överskott och med rätt organisation bli oberoende av fossila energikällor. Och samtidigt full jordbruksproduktion.

En genomräkning av systemet kor plus vall. Om mullhalterna är över medeltalet är det sämre klimatmässigt  att sälja korna och plöja upp vallarna än att behålla korna. Korna är som lågland – både svart och vitt.  Min fråga är: vad göra av en sådan redogörelse/artikel?

En genomgång till, mer fullständig än den som nämns ovan: Vad krävs för ett fullständigt fossilfritt jordbruk? Vilka villkor är viktiga? Vilka möjligheter finns? Jag kommer frm till att det är fullt möjligt att nå det målet redan i dag, under en förutsättning: att man får kvitta t ex producerad biometan mot naturgasen i en ammoniakfabrik. Detta behövs i ett övergångsskede. Det finns intressant utveckling vad gäller tillverkning av ammoniak.. Vad göra av denna redogörelse?

Det finns mer. Det sparas till nästa post.

 

O

Förändringens vind.

juni 15, 2015

En inspiration efter Naomi Kleins bok ”This changes everything”.  Och ”this” det är klimatfrågan. Det ser ju ut som om det s k 2-gradersmålet inte håller utan det kan bli 3-4. Och det är en katastrof som ändrar allt. Men vårt samhälle orkar liksom inte bry sig. Det som betyder något är business. Ska vi klara 2-gradersmålet bör vi inte sätta fart på mer olja, gas och kol. Men det som händer är att energiföretagen gör allt för att utveckla nya fyndigheter. Det är stora problem vi lämnar åt våra barnbarn att lösa eller anpassa sig till.

Och vad gör jag då? Jo, jag försöker få kolet att stanna i jorden, i odlingsjorden och som mull. Alltid något. Vi (företaget FramtidsOdling) ska ha ett seminarium på Borgeby Fältdagar nästa vecka, den 24 juni.

Det rör sig, möjligheter och hot

april 2, 2014

Från Ny Teknik.

Gurkodling i öknen.

Genom ett kombinerat system med solenergi, smart utnyttjande av enkla lösningar som med havsvatten fuktade perforerade väggar och avsaltning med solenergi har man lyckats skapa ett självförsörjande odlingssystem baserat på sol och havsvatten.

Effektivare växter med kolnanorör:

Växter kan suga upp kolnanorör och bygga in dem i kloroplasterna. Det gör att de  fångar mer solljus.  Fotosyntesen har i preliminära försök ökat med 30 %.

Från Science

Klimathot

IPCC kommer med än allvarligare klimatutsikter. Många åtgärder är på gång men frågan är om vi hinner.

Golfstömmen leder värme till Nordeuropa. Nu har man upptäckt att den stängdes av under förra mellanistiden för 100 000 år sedan. Bara kortare tider på några hundra år, men i alla fall. Då var klimatet några få grader varmare än nu, vilket man tror är orsaken. Det varmare ytvattnet i Arktis snannar kvar i ytan och därmed bromsas hela cirkulationen. Och man säger, ungeför; ”Det kan leda till lokala klimatförändringar”.  Oj då. Det är vi som är lokala.  Nu kanske detta händer oavsett vad vi gör. Men det är i alla fall oansvarigt att bidra till denna utveckling.