Posts Tagged ‘klimat’

Kor och klimat

juli 28, 2015

Efter en hel del beräkningar med Odlingsperspektiv fick jag underlag för följande. som blev en insändare i Smålandsposten. Fick gillande åtminstone av grannen Roland.

2015-07-17 Göte Bertilsson

Kor och klimat, inte så svart eller vitt, särskilt inte i Småland

Kor ger ifrån sig metangas, och den har betydande klimatpåverkan. De ingår i ett system där mark producerar det ”gräs” som korna behöver. Vallar med gräs är bra för marken och de kan binda kol och därmed minska klimatpåverkan. Det måste ses tillsammans.

Diskuterar vi fördelar och nackdelar måste vi jämföra med något.  Oavsett hur vi gör med korna finns ju marken kvar. För klimatet är skog, både planterad kulturskog och ren förbuskning bäst. Men skulle vi alltid välja det finns det inget rum för oss själva. Energiskog är också bra, så länge som andra försörjer världen. Men då får ju andra de utsläpp vi slapp och det är till föga nytta globalt.

Hur blir det egentligen om en mjölkgård i Småland säljer korna, plöjer upp vallar och odlar spannmål i stället?

Vallar är bra för mark och mull, det vet nog de flesta. Mull – det är kol i marken. Om vi slutar med vall börjar marken släppa ut kol (som koldioxid) i stället för att ansamla. Och dessa utsläpp av koldioxid från marken ökar ju högre mullhalten är. Vid höga mullhalter kan det orsaka större klimatskada än metanet från korna.

Vid mullhalter högre än genomsnittet i Sverige (2,7% kol) är det bättre klimatmässigt att fortsätta producera mjölk än att plöja upp vallarna och odla spannmål.  

Ett tryck för att minska koantalet av klimatskäl kan slå i motsatt riktning på många jordar, särskilt i mellanbygder där mullhalten ofta är högre. Samtidigt finns det där stora värden för landskapsmiljön. Det finns all anledning att uppmuntra den typen av produktion.

Däremot finns det alla skäl att reagera mot många typer av intensivuppfödning av djur. Det har  dagarna blivit grönt ljus för import av antibiotikakött från USA. En katastrof. Direktiven för WTO borde ses över.

På sikt bör vi få fram hållbara kombinationer av vegetabilieproduktion och bioenergi. Det går redan med dagens kunskap, men det måste byggas struktur för detta. Och klimatfrågan är akut.

Göte Bertilsson

Åryd

(Agr Dr, Ledamot av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien)

0470 774410

Det rör sig.

juli 13, 2015

Ja, inte är det denna blogg, varken vad gäller input eller impact.

Men.  New Horizons närmar sig Pluto. Intressant att se denna värld som ingen sett förut. Fina bilder på http://www.nasa.gov .

Naomi Kleins bok gjorde intryck (se förra posten). Sen dess:

Grundvattnet sjunker på många håll i världen, Ny kartläggning via satellitmätningar. Science.

Himalayas glaciärer minskar. På sikt kan de stora floderna Indus, Ganges, Bramaputra, Yangtsekiang vara i farozonen. De försörjer miljarder människor (TV-reportage)

Godfströmmen – flödet går upp och ner, men tenden är klart nedåt. Man hoppas här på varmare klimat och vinodling mm. Det kanske blir tvärtom. Science.

========

På min dator är det mer optimistiskt.

Vårr FO-samarbete, en härlig grej. www.framtidsodling.se  Vi hade ett seminarium på Borgeby Fältdagar om ungefär Produktion, milijö och mullhalt.

Med eftergrödor, reducerad bearbetning och höga skördar kan vi bibehålla även höga mullhalter och spara kol i marken. Det ger stora möjligheter. Då kan jordbruket producera högklassig energi i överskott och med rätt organisation bli oberoende av fossila energikällor. Och samtidigt full jordbruksproduktion.

En genomräkning av systemet kor plus vall. Om mullhalterna är över medeltalet är det sämre klimatmässigt  att sälja korna och plöja upp vallarna än att behålla korna. Korna är som lågland – både svart och vitt.  Min fråga är: vad göra av en sådan redogörelse/artikel?

En genomgång till, mer fullständig än den som nämns ovan: Vad krävs för ett fullständigt fossilfritt jordbruk? Vilka villkor är viktiga? Vilka möjligheter finns? Jag kommer frm till att det är fullt möjligt att nå det målet redan i dag, under en förutsättning: att man får kvitta t ex producerad biometan mot naturgasen i en ammoniakfabrik. Detta behövs i ett övergångsskede. Det finns intressant utveckling vad gäller tillverkning av ammoniak.. Vad göra av denna redogörelse?

Det finns mer. Det sparas till nästa post.

 

O

Förändringens vind.

juni 15, 2015

En inspiration efter Naomi Kleins bok ”This changes everything”.  Och ”this” det är klimatfrågan. Det ser ju ut som om det s k 2-gradersmålet inte håller utan det kan bli 3-4. Och det är en katastrof som ändrar allt. Men vårt samhälle orkar liksom inte bry sig. Det som betyder något är business. Ska vi klara 2-gradersmålet bör vi inte sätta fart på mer olja, gas och kol. Men det som händer är att energiföretagen gör allt för att utveckla nya fyndigheter. Det är stora problem vi lämnar åt våra barnbarn att lösa eller anpassa sig till.

Och vad gör jag då? Jo, jag försöker få kolet att stanna i jorden, i odlingsjorden och som mull. Alltid något. Vi (företaget FramtidsOdling) ska ha ett seminarium på Borgeby Fältdagar nästa vecka, den 24 juni.

Det rör sig, möjligheter och hot

april 2, 2014

Från Ny Teknik.

Gurkodling i öknen.

Genom ett kombinerat system med solenergi, smart utnyttjande av enkla lösningar som med havsvatten fuktade perforerade väggar och avsaltning med solenergi har man lyckats skapa ett självförsörjande odlingssystem baserat på sol och havsvatten.

Effektivare växter med kolnanorör:

Växter kan suga upp kolnanorör och bygga in dem i kloroplasterna. Det gör att de  fångar mer solljus.  Fotosyntesen har i preliminära försök ökat med 30 %.

Från Science

Klimathot

IPCC kommer med än allvarligare klimatutsikter. Många åtgärder är på gång men frågan är om vi hinner.

Golfstömmen leder värme till Nordeuropa. Nu har man upptäckt att den stängdes av under förra mellanistiden för 100 000 år sedan. Bara kortare tider på några hundra år, men i alla fall. Då var klimatet några få grader varmare än nu, vilket man tror är orsaken. Det varmare ytvattnet i Arktis snannar kvar i ytan och därmed bromsas hela cirkulationen. Och man säger, ungeför; ”Det kan leda till lokala klimatförändringar”.  Oj då. Det är vi som är lokala.  Nu kanske detta händer oavsett vad vi gör. Men det är i alla fall oansvarigt att bidra till denna utveckling.

 

Thanks WordPress – now it works again.

januari 3, 2013

Har varit ute och fixat stängsel mm hela dagen. 4 hästar på väg, varav 2 ettåringar.  Faktiskt är det bete på marken även om inte det är huvudsaken,  för det viktigaste är areal att springa på. 8 grader varmt den 3 januari.

Ett spännande år börjar. Framtidsodling som koncept och företag.

Man kan fundera över hur diskussionen går.

Klimatet. Somliga diskuterar hett att det inte är säkert att våra utsläpp påverkar. Naturen överträffar allt vi kan göra. Så låt oss bara gå på. Andra (95% av dem som kan frågan) menar att vi har stor påverkan och måste minska utsläpp. För mig finns det en solklar väg:  arbeta för energieffektivisering (inkl besparing)  och processförbättringar (inte minst i jordbruket).

Uthållig intensifiering.  Somliga ser ett rött skynke i ordet intensifiering. Det är industrijordbruk och det ska vi inte ha. Småskaligt och ekologiskt gäller. Vi kan minska spill och fördela bättre så räcker produktionen. Också här ser jag en solklar väg:  Både – och  behövs. Vi ska förbättra vad vi kan inom ramen för god ekonomi. Det är Framtidsodling.

 

Korv, biochar (biokol) och kretslopp.

december 19, 2012

Fick lust till en korv. Eld i kaminen, då grillar jag där. Om jag lägger den i en stanniolform sköter det sig själv. Men det blev mer fart än vad jag hade räknat med och när jag tittade till det brann hela korven. Kolsvart. Jag fick släcka.

Men faktiskt, man kunde skala av kolet och sen var den riktigt fin. Fast lite mindre. Bränn men ha det kvar.

Jag kom att tänka på biochar, biokol. Man gör en sorts delförbränning (fel ord, jag vet: pyrolys) av biomassa, en del brännbara gaser tas tillvara och så blir det en rest, biokol. Ger man det till marken stannar kolet där under lång tid. Den koldioxid som varit grunden till biomassan undandras då för kolet stannar i marken. På så vis kan man lagra kol i marken och minska klimatgaser.

Men jag har en undring: man står där med säg ett kilo biokol. Man skulle kunna bränna det i en energianläggning och då borde man kunna spara uttag av ett kilo fossilt kol och då sparar man utsläpp. Man kan lägga det på marken och då sparar man också utsläpp. Är det stor skillnad? Somliga säger det, också forskare och professorer men jag är inte helt övertygad.

Biokol i marken ska göra stor nytta. Det har stor yta (fast inte så stor som leror), det håller vatten och ger bättre struktur (men hur mycket ska man lägga?). Och det innehåller näring men det talar man inte så mycket om. Men den fosfor och kalium som fanns i biomassan bör finnas i biokolet.

Undermedel gör mig skeptisk, kanske för skeptisk.

Man kanske skulle göra biokol av t ex slam. Då skulle man få en kombinationsprodukt med fosfor och kalium till jordbruket. Metallerna finns kvar förstås, tyvärr.

Ett stort miljöproblem är alla organiska ämnen (mediciner, hormoner, den palett av kemiska ämnen vi har i vårt samhälle) som passerar reningsverken och går ut till vattendragen.

Det har gjorts lovande försök att rena bort åtminstone en del av dem med aktivt kol. Aktivt kol låter dyrt. Kanske biokol är aktivt?

Då kan man tänka sig en fin kombination: biokol tillsättes i reningsverket, det absorberar skadliga ämnen och hamnar i slammet. Slammet bränns, kolet hjälper till och ger energi, alla organiska ämnen försvinner, askan extraheras och man får rent fosforgödselmedel. Särskilt bra blir det om biokolet gjorts av slam vid ett annat reningsverk där man inte kan bränna slam. Biokol lär kunna göras mera småskaligt, man får en mer transportabel produkt och tar hand om fosforn från det verket också.

Om någon nappar på tanken, vänligen referera till denna blogg.

Perspektiv på ”Global Warming”, växthuseffekten.

november 5, 2012

Det diskuteras och hoppas på ett mål för växthuseffekten: inte mer än 2 graders ökning till 2020 jämfört med pre-industriella värden.

Det betyder kanske 1 grad på 100 år, om vi räknar mycket lågt.

Vi vet att den geologiska historien vittnar om tidigare globala klimatförändringar. För 55 miljoner år sedan inträffade något som förkortas PETM (Paleocen Eocen Thermal Maximum). Jordens temperatur höjdes med ca 5 grader. Man är ganska säker på att det berodde på utbredd vulkanism och stora utsläpp av koldioxid när Atlanten alltmer öppnade sig. Det var dramatiskt men kort, bara 200 000 år. Det ledde till stora förändringar för livet på jorden. Men sedan normaliserad temperaturen igen.

Förändringen skedde under en period på 10 000 – 20 000 år. Om vi säger 10 000 betyder det en temperaturhöjning på 0,05 grader per hundra år.

Tidigare skedde ännu mer dramatiska saker, i geologisk tidsskala. För 250 miljoner år sedan, när Permtiden övergick i Trias och dinosauriernas förfäder levde, ökade temperaturen i omgångar med ca 15 grader. Haven vid ekvatorn fick över 40 graders temperatur. Markytor säkert åtskilligt högre. Mycket liv dog ut. Orsaken tror man är intensiv och långvarig vulkanism i Sibirien, i områden med kol-lager vilket gav mycket koldioxid. Temperaturen tycks ha ökat med någon grad på tiotusentals år (mycket grov uppskattning). Det skulle betyda 0,01 grader per 100 år. Värmeperioden varade, med variationer, i 4 miljoner år.

Det som pågår nu är mycket intensivare än den intensiva PETM.

Vi tycks leva mitt i en revolution utan att märka det.  Eller gör vi det?

(Bakgrund i olika nummer av Science)

Vi kan mycket – men finns motivation?

maj 29, 2012

Gårdagens TV, Vetenskapens värld.  Bl a om de bruna molnen som hotar bl a Himalaya.  De består av sot och andra föroreningar från förbränning, inte minst från jordbruk och skog. De ändrar klimatet som påspädning till den allmänna trenden. Men vadå? Eldat har man väl alltid gjort. Ja, men vi blir fler och fler och då blir påverkan större. En stor uppgift för regeringarna sades det i programmet.

Jo, det finns alternativ, både för hushållet och jord- och skogsbruk. Men hur få intresse för det, motivation?

Här har vi en knäckfråga särskilt för jordbruket. Miljarder beslutsfattare ska agera. Då är det nästan nödvändigt med en nära drivkraft, t ex något ekonomiskt incitament.  Inte ens för upplysta svenskar räcker det med allmänna miljöresonemang.

Ett tillägg någon timme senare.  Livet är inte bara resonemang.

Slån, körsbär, äpplen, plommon, hägg, syren, hagtorn, gullregn,  kastanj, rhododendron, robinia laddar upp…….

Flera sångare, näktergalar, koltrastar, göken, svalor i stallet men jag undrar om vi fick godkänt i inspektionen ..

Man kan bli överväldigad.

I morgon ska jag till Uppsala.  Kretsloppsteknik på fronten.

Från kolkälla till kolfälla.

maj 13, 2012

Ett seminarium om globalt jordbruk och klimat. Regi Kungl Skogs- och Lantbruksakademien och SIANI.

Vi kan sammanfatta:

Jordbruket kan göra mycket åt växthusgaserna, både vårt produktionsjordbruk och jordbruket i utvecklingsländer.

Höga skördar är positivt. Kvävegödsling som höjer skörden är positivt.

Skörderester och att hålla marken bevuxen är positivt, anpassad eller reducerad bearbetning likaså.

 

För att något ska hända behövs motivation för jordbrukaren. Det finns vinster att hämta men de är inte särskilt stora (skördeökningar) och de kommer inte de första åren. Hur klarar man den frågan?

Det är nog så att marknaden inte ensam ger tillräckligt incitament till den utveckling som behövs. Vad kan då göras?

Betalning för åtgärder är möjligt i de flesta lägen. Rätt utformat påverkar det inte konkurrenskraften, som ju ska styra i det system vi har.

Bestämmelser, men de är negativa för konkurrenskraften.

Bättre information och rådgivning, alltifrån helhetsbild av forskningsresultat till presentation av ekonomiska konsekvenser.  Det är mycket som lönar sig bättre än man tror.

 

 

Svindlande perspektiv

november 5, 2010

Ur Science 15 okt.  A. Lacis m fl.  Atmospheric CO2: Principal Control Knob governing Earth´s Temperature. P 356.

Utan koldioxid i atmosfären skulle vi ha en frusen värld. Inte bara en lokal istid utan en global medeltemperatur på -21 grader och i stort sett istäckta oceaner.

Men nu har vi sedan ett par miljoner år ett system där faktiskt istid i våra trakter är normalt, men så kommer en mellanistid på några tiotusentals år, och vi är i en sådan. Det har varit ett 20-tal sådana istidscykler.  Normal koldioxidhalt för detta system är 180 till 300 ppm. Men nu är halten 390 och fortsatt ökande.

Trots att koldioxiden avvärjer en global nedfrysning är dagens utveckling oroande. Och det vet vi ju om och jobbar med.

En något udda tanke: vi kan behöva spara kolkällor för att kunna använda dem i en framtid där vi måste kämpa mot nedfrysning.