Posts Tagged ‘mångfald’

Vad händer med insekterna?

maj 30, 2017

 

Det gäller inte de spektakulära eller hotade, som ekoxen och makaonfjärilen, utan den stora massan. Maten för fåglar och andra insektsätare. En artikel i Science tar upp frågan. Enligt ett pågående arbete i Tyskland tycks mängden insekter har minskat mycket tydligt det senaste decenniet.  Varför vet man inte. Ett mer enformigt landskap med större obrutna fält? Mindre markutrymme överhuvudtaget när landskapet alltmer bebyggs. Pesticider nämns, särskilt misstänksam är man mot neonikotinoider som kan sprida sig i systemen.

Vissa insekter kan man förstås vara utan, kan man tycka, men en allmän minskning påverkar hela naturen och gör den fattigare. Man vet inte om det är en allmän trend, men är oroad.

Men på Annelövs gård i Skåne är det tvärtom. Bengt Hellerström driver en effektiv konventionell växtodling samtidigt som han värnar livet i landskapet. Skalbaggsåsar, blommor i fältkanter, bon för vildbin och annat. Bengt menar att det inte bara är trevligt, det lönar sig också genom mindre kemisk bekämpning och säkrare skörd.  Detta enligt tidskriften Lantmannen, men det är också så att jag många år varit nästan granne med Bengt och vet vad han håller på med.

Det är så jordbruket måste utvecklas. Det finns mycket att göra som är positivt både för miljö, landskap och produktionsekonomi.  Och ny kunskap och teknik underlättar detta. Men över huvud taget borde den ”kemiska vägen” användas mer restriktivt. Man borde hitta en väg som ändå klarar konkurrenskraften. Egentligen har vi en början i Sverige, låt oss fortsätta med det. Klarar vi oss med låg användning av antibiotika kan vi nog klara en skärpning också vad gäller kemisk bekämpning. Det finns möjligheter.

 

Hållbar intensifiering eller ekologisk extensifiering?.

maj 21, 2017

Tidskriften Science hade Ecosystem Earth som specialsektion den 21 april. Det framkom inget nytt, men man kan sammanfatta:
Utmaningarna är stora. Biodiversiteten är starkt hotad. Vi lever mitt i den värsta ”utrotningsperioden” man känner till. Och trycket bara ökar.
Det behövs mer livsmedel, 70% ökning till 2050. Markresursen är knapp. Vattnet är knappt.

Hållbar intensifiering är nödvändig, men det räcker inte. Minskat svinn och mindre animalier behövs i tillägg, men det räcker inte heller.

Vi måste våga föra upp befolkningsfrågan. Man varnar för tron att den är på väg att lösa sig själv. Trots att utvecklingen på många håll har bromsats har vi totalt sett en ohållbar ökning. Utbildning, särskilt för kvinnor, tillgång till medicinsk rådgivning, preventivmedel etc är oerhört viktigt.

Man tog också upp frågor som ”conservation” (kräver mark), psykologi och miljö (hur motivera människor).

Tyvärr behandlades inte den övergripande frågan om att kortsiktig konkurrens styr jordbruket, vilket gör långsiktighet och varsamhet till en svår fråga.

Så – låt oss fortsätta med att arbeta för hållbar intensifiering:
Anpassning åtgärder.
Växtföljd, odlingssystem och jordbearbetning.
Grön mark för mull och miljö.
Energibesparing. Arbeta för effektiva kretslopp (en liten början finns).

Hållbar intensifiering eller hållbar extensifiering?

Världen behöver mer produktion och bättre miljö och hållbarhet. Det är Hållbar intensifiering. Ekologiskt jordbruk är en hållbar extensifiering, det ger bara ungefär halv produktion för viktiga grödor (Jordbruksstatistiken) i svensk odling och med svenska regler. Har världen råd med det?

Svaret är förstås nej, om vi ser det i stort. När det svenska samhället driver på ”ekologisk omställning” enligt KRAVs regler går det faktiskt tvärs emot global hållbarhet. Det är en diskussion som borde vidgas.

Men ändå skulle världen behöva en bättre ekologisk funktion i jordbruket. Mer fokus på långsiktighet och hållbarhet i vid mening. Men där lägger samhället kravet på kortsiktig konkurrenskraft vilket motverkar den utveckling som behövs.

Det skulle vara viktigare att stötta Hållbar Intensifiering än ”Ekologisk extensifiering”.

Sista skörden

april 28, 2017

Har just sett denna film (på SVT Play).. Den är både vacker och angelägen. Den berör frågor som jag engagerat mig i under lång tid. Mullhalt och liv i marken har varit och är en av mina käpphästar, problemet med kortsiktig ekonomi likaså (initierade och ledde Lantbruksakademiens Kommitte för ”Ekonomi – Ekologi” för 20 år sedan). För ett år sedan närde jag ett visst hopp om att få ta upp just den frågan i AAAS (American Association for the Advancement of Science) med en presentation vid deras årliga kongress i februari). Men, trots starka medsökande (K Goulding från Rothamsted och T. Griffins från Tufts University) fick vi inte plats. Konkurrensen var för svår och kanske ämnet var något kontroversiellt i denna globaliserade marknadsvärld. Men visst hade det varit roligt att ta upp frågan i Trump-land.

Så – den här frågan behöver lyftas.

Filmen hade ju global utblick och då är det lätt att hitta problem med det mesta. Men låt mig kommentera några punkter, då från svenska förhållanden.

En huvudpunkt var mull och liv i marken. Man lyfte fram ”konstgödseln” som ett problem. Det är bara det att i de försök som gjorts och göres i våra odlingsområden är konstgödsel positiv både för mull och liv. Det är klart att man kan se ett problem i att utan konstgödsel hade man varit tvingad till större variation i odlingen. Men det innebär också åtskilligt lägre skördar enligt dagens kunskap. Statistiken för ekologisk produktion i Sverige är inte uppmuntrande, bortåt halv skörd för våra viktigaste grödor. Vår utmaning är att kombinera hög skörd med bättre mångfald och mullhushållning. Mycket kan göras i den vägen, med t ex mellangrödor och fånggrödor och modifierade odlingssystem.

Man kan ju fråga sig varför våra viktigaste kunskapscentra om mark och produktion inte fick komma till tals. Det verkar medvetet. Att det var mycket bra folk från olika sidolinjer ska dock inte förnekas.

En annan punkt var minskat näringsvärde i skördeprodukter. Jag har ingen riktig överblick, men det finns undersökningar som visar att åtminstone en del nya vetesorter har ett lägre upptag av mikroelement. Det beror inte på marken eller gödslingen utan på växtens fysiologi. Sortförädlingen borde bättre uppmärksamma den frågan, hur det nu ska gå till att få den prioriterad. Det är viktigt att den lyfts och går till rätt adressat.

”Jordbruksprodukterna är för billiga”. Ja, kanske det. I alla fall är det ett problem med det förhärskande marginaltänkandet. En odling som kostar 200 kr/ha extra är inte konkurrenskraftig, men om skörden är 6000 kg innebär det att det kan kompenseras med en prishöjning från 1,50 till 1,53, en obetydlighet absolut sett. Mycket kan göras både vad gäller odlingssystem och t ex kemikalieanvändning med rätt små insatser. Men det krävs motivation, vilket är svårt i en extrem global marknadsekonomi.. Men inte omöjligt. Det går att föra en win-win diskussion där skördeökningar och kostnadsminskningar i hela odlingssystemet vägs in. Vidare kan både marknaden (t ex märkning för merbetalning) och politiken (t ex bidrag för fånggrödor) spela en roll.

Ett par små felaktiga generaliseringar: ” 60% av kvävegödseln blir förluster till miljön”. Den svenska verkligheten är helt annorlunda. Kvävegödsling som ger skördeökning ökar föga utlakningen, men vid överdosering börjar den öka. Det är därför viktigt med rätt anpassning, precision.

”Vanligt höstvete har grunda rötter”. Vanligt höstvete har faktiskt djupa rötter, som redan på hösten är nere på över metern. Men visst är en bra rotutveckling viktig för mull och ekologisk funktion och det är viktigt jobba för förbättringar, t ex genom utveckling av flerårighet

”Mer och mer kväve för samma skörd”. För svenska förhållanden – vi har nog aldrig haft så högt kväveutnyttjande som nu.

Det nämndes att vi behöver öka produktionen med den utveckling vi har på planeten, och det är en viktig punkt. En sorts påtvingade högre livsmedelspriser är en politisk omöjlighet. Men som tur är kan man se en väg framåt baserad på följande kunskaper som finns i dag åtminstone för våra odlingsförhållanden:

Höga skördar är positiva för mull och liv i marken.
Fånggrödor och mellangrödor kan starkt förbättra både mullhushållning och mångfald.
En stark utveckling på maskinsidan kan minska markpackning.
Anpassning av insatser: kunskap och teknik utvecklas starkt.
Vi ser inga tecken i dag till minskade mullhalter i svenska odlingsjordar, faktiskt tvärtom.

Sydafrika mm

oktober 18, 2012

Två laddade veckor i Sydafrika. Ledord biodiversitet, biodiversitet, vattenknapphet, arbetsbrist. Kanske vin bör läggas till – och Protea. Och landskap. Så det var vin, blommor och (faktiskt) sång. Och mycket intryck och bakgrund om detta fina och kämpande land.

MM – det är världen. Man kommer hem och drabbas av Science (21 sept 2012) ” A measurable planetary boundary for the Biosphere.  Det gäller Net Primary Production, NPP, kolflödena i biosfären. De kan mätas och beräknas med hjälp av satellitdata. Och det är NPP vi lever av.  Och läget är att   mänskligheten  redan har lagt beslag på större delen av det som är tillgängligt. Vi kan slå i taket om några decennier.

Kan vi öka NPP? I jordbruket med mer vatten och gödsling. Men vatten är knappt och det sätter en gräns. Mindre animalier och effektivare både produktion och konsumtion kommer att behövas. Men så vill man ju ha bioenergi. Och mer mark behövs till städer, vägar och golfbanor.

Men visst är der roligt med utmaningar.

Mångfald i jordbruket

september 4, 2012

Logården i Västergötland. Hushållningssällskapets gård där man bl a jämför olika odlingssystem: konventionellt, integrerat och ekologiskt. Det är ingen lätt jord att arbeta med vilket märks på resultaten. Några huvudintryck.

Konventionellt gav hyggliga skördar, kring 6 ton vete.

Integrerat betydde här mycket plogfritt, och det var svårt på den här jorden. Veteskördarna var ganska hyggliga, i början högre än konventionellt.  Stor variation.

Ekologiskt gav ungefär halv skörd.

Man har också utveckling och demonstration av mångfald, olika blommande växter som såtts i en remsa för att ge föda åt insekter och fåglar. Vidare orörda ”beetle banks”, ungefär en dåligt plöjd rygg, där växtrester och jord ger skydd åt skalbaggar mm. Man har kvantifierat effekter på skörden av sådana åtgärder. De kanske inte passar överallt, det är också besvärligt innan det finns teknik och marknad för detta  (fröer mm), men det är absolut något för jordbruket att fundera över.  Åkeröknar är ingen bra helhetsutveckling.

Markvård, integrerade åtgärder och mångfald ger ekonomi.

juli 16, 2009

 Fylla på denna blogg i semestertider – är det lönt?

Men det har kommit så mycket intressant information de senaste dagarna så det går inte att låta bli. Med dagens post kom Arvensis och Jordbruksaktuellt.

Jag börjar med Arvensis.

Dör finns mycket om hur man ska ”toppa ekonomin”. Och det är inget fel i det. Det är information som en jordbruksmanager behöver. Jämför gärna med föregående inlägg för två veckor sedan. Men det finns en notis: ”700 försök visar vägen i plogfri odling”. Det är svenska försök 1986-2008. Och modifierad bearbetning går bra. Det är definitivt något att överväga om man nu inte redan är inne på det.  Och så finns det en artikel: ”Plus i plånboken med integrerad odling”. En artikel av Christer Nilsson där har redogör för de positiva erfarenheter som finns från odlingssystemförsöket på Alnarp. Efter några år är det positivt på alla fronter, både produktion, resurseffektivitet, miljö och ekonomi. Jämför gärna igen med mitt föregående inlägg. 

Och så till Jordbruksaktuellt:  Jag fastnar för en artikel ”Lönsamhet och mångfald – hand i hand”. Det är om en framåt och toppeffektiv jordbrukare i England som satsar på små billiga åtgärder som hjälper bl a fåglar. Det är ett program som drives av BASF.

Räkna på helheten och på lite längre sikt. Då finns det hopp för en bra jordbruksutveckling.

Mångfald, biodiversitet.

januari 24, 2009

 

I många områden är jordbruket helt dominerande i landskapet. Jordbrukaren styr den biologiska mångfalden.

Tänker han på det? Jag tror det är sällan. I alla fall blir det helt underordnat praktiska hänsyn (kanske ofta inte helt rationella) om att ”hinder” ska bort. Det finns också en kultur om att det ska vara ”snyggt och fint” och kontrollerat i åkerkanter.

Men det kommer mer och mer rapporter som visar att åkerkanter är betydande oaser för liv av olika slag, från insekter till fåglar. Och vad nytta gör det?

Pollinering är en påtaglig nytta för en del grödor.

Skalbaggar förflyttar sig hundratalet meter och bidrar till den biologiska balansen i åkermarken.

Fåglar har sin givna betydelse.

Och framför allt – mångfald är en försäkring för framtiden.

Vi ska inte glömma landskapsbilden. Eller jakten.

 

Jordbruket kan göra mycket till mycket små kostnader. Åkerkanterna kan göras mera mångfaldsvänliga. Precisionsstyrning och stora maskiner kan utnyttjas till att ta vara på mångfaldsmöjligheter.

Tänk till – fältet är mycket fritt!

 

Det hela och detaljerna.

januari 9, 2009

 

Naturvårdsverket har en workshop nästa vecka där man vill försöka krama fram ideer för hur man ska kunna minska utsläppen till Östersjön. Och det kan behövas för det är verkligen stora åtaganden som gjorts i Baltic Sea Action Plan.

 

Det gäller förstås utsläpp av kväve och fosfor. Men jag hoppas att man kan utvidga till en större helhet. Vi har kommit så pass långt i att ”rätta till fel” att det inte finns några enkla lösningar att lägga till. Men det finns möjligheter att förbättra helhetsfunktionen hos marken. En mark med bättre strukturstabilitet och med större skydd i markytan (skörderester, fånggrödor) ger mindre erosion och ”slamning” som frigör fosfor. Samtidigt fås lägre utsläpp av  växthusgaser och bättre biologisk mångfald.  Fånggrödor kan behövas i flera områden, inte bara de som ligger närmast  kuster och stora vattendrag där just kvävet är viktigt.

Gå gärna tillbaka till mitt inlägg den 30 dec.

 

Överhuvudtaget är segmentering och specialisering ett problem, både när det gäller myndigheter och forskning. Olika enheter jobbar med varsin fråga.  Det är så mycket som hänger ihop, men de som egentligen ska se till helheten, ekonomerna, har inte möjlighet att ta med den heller. De har fått specialiserade beställningar.

 

En blomma till Greppa Näringen som vågar sig på att integrera det hela i Bördighetsmodulen.

Fånggrödor är också bra för biologisk mångfald

december 30, 2008

Egentligen var jag rätt glad över gårdagens länkar i en orsakskedja för mindre utflöde av näring från åkermark.

Och jag hade tänkt tillägga bara en sak i dag: mångfald. När det finns växtlighet på en mark, och därmed i en mark, är förutsättningarna för liv av olika slag mycket bättre än om marken är kal. Det gäller vilt, fåglar och smådjur, insekter, mikrober mm. Övervintrande grödor är nyttiga i landskapet.

 

Men när jag nu läser gårdagens punkter känns det på sin plats att försöka förenkla texten. Här är ett försök.

 

När marken har låg mullhalt blir det bättre skördar om man ökar den.

Ett bra sätt att öka den är att så en fånggröda som för växa över vintern.

En högre mullhalt gör marken motståndskraftigare mot slamning när det är blött.

Fånggrödor verkar på flera sätt. De ger organiskt material som kan bilda mull när det nedbryts av olika organismer i marken. Detta rikare liv i marken gör den direkt stabilare och bättre.

Att öka mullhalten tar lång tid (decennier) men nedbrytningsprocessen går snabbare (år).

Åtgärder för att öka mullhalten har därför en positiv verkan på både kort och lång sikt.

När marken är stabilare mot slamning minskar utflödet av fosfor.

En stabilare mark har bättre struktur, den suger lättare upp vatten och håller mera vatten, och det minskar både avrinning på ytan och den totala avrinningen.

En mindre avrinning minskar förlusterna av både fosfor och kväve.

Fånggrödan minskar mängden nitrat i marken och därmed kväveutlakningen.

 

Alla dessa led samverkar: åtgärder för att öka mullhalten minskar utflödet av näringsämnen.

 

Biogas I Tyskland – en utveckling med baksida?

december 19, 2008

Biogasutveckling har i Tyskland ett stort samhälleligt stöd, och utvecklingen har gått mycket bra. Så bra att det förändrat landskapet i vissa regioner. ”Där det förut varit varierande och omväxlande odling är det nu majs överallt.”

Är det en sådan utveckling vi vill ha?

Svenska villkor för biogas är helt annorlunda, men det är viktigt att man inte styr utvecklingen fel med välmenande planer.

Stallgödsel ses som en bra källa till biogas, men dess energiinnehåll är lågt i förhållande till fodergrödorna själva.