Posts Tagged ‘Miljö’

”Ecological intensification” . Bättre odlingssystem med mellangrödor.

december 11, 2017

 

Från International Fertiliser Society, Conference Cambridge

Mellangrödor.
En nyckelfråga för uppbyggnad av bra odlingssystem. ”Ecological intensification”.

En mycket bra genomgång från Frankrike. Justes m fl. Slutsatser
Effektiva för att minska nitratutflöde. Effekt minskar vid sen etablering
Minskar också mängd dränerat vatten, 30 mm under franska förhållanden
Men ser ingen negativ effekt på följande grödor.
Kan klara svinflyt om mindre än 75 kg total N (senap eller rättika).
Multiservice: N-utlakningen, gröngödsling, minskar erosion, mullbildande, kan minska växtskyddsbehov (val av arter viktigt), kan gynna bin, ger en viss recirkulation av näring inkl. svavel.
Minskar också växthusgaser, både koldioxid och lustgas.
Möjliga problem: konkurrens med grödan, gynnar vissa växtsjukdomar (arter!), dålig kortsiktig lönsamhet.
Blandningar av arter är fördelaktigast. Baljväxtinslag ger kväve.

En poster från UK om övervintrande fånggrödor före majs. T. Storr m fl.
En artblanding svarthavre, rättika, senap efter höstvete. Reducerade kväve och också löstligt fosfat i marken under sept-mars. Efter frost i jan ökade dessa halter vilket var positivt för följande majs.
En tanke från min sida: övervintrande mellangrödor som fryser av bör undvikas i lägen med ytavrinning, men kan annars minska fosforutflöde.

Och vidare en allmän kommentar om fång/mellangrödor.
Sverige har ju kortare höstsäsong än Frankrike och England. Men borde vi inte lägga en del resurser på att kartlägga möjligheter?

Annonser

Kan jordbruk bedrivas industriellt?

december 2, 2017

Frågan väcktes på detta seminarium, som något behandlades i föregående post. Det blev ingen diskussion om detta, men kanske det skulle behövas. Rubrikbytet är en sorts test

1. Seminarium i Alnarp i veckan om växtodling och framtid. Lantbruksakademiens Håstadiusseminarium och årets pristagare Lars Törner. Om framsteg som gjorts vad gäller odling och miljö, om möjligheter för framtiden. När man ser en samlad bild över vad som hänt under några få decennier blir man optimistisk om fortsättningen.
Men det finns utmaningar:
Samhällsexpansionen kräver mark. Mycket påtagligt i Skåne. Det skydd för åkermark som nu finns inskrivet väger inte tungt jämfört med samhällets behov av bostäder mm.
Det är rationellt att utnyttja samma maskiner på flera gårdar. Men besvärliga ogräs finner det också rationellt, en bra spridningsväg. En av de unga jordbrukare som diskuterade utmaningar hade övergått till egna men mindre maskiner som stannar på gården. En annan hade börjat med Conservation Agriculture.
En fundamental fråga väcktes: Kan jordbruk bedrivas industriellt?
Hållbara växtföljder är också en utmaning. Kan mellangrödor vara en hjälp?
Sverige har mycket goda förutsättningar för spannmålsproduktion: Temperatur, fuktighet och långa sommardagar.

2. WWF Eko nr 4: torskfisket i norr – återhämtning tack vare åtgärder, jätteräkan – numera miljöriktig, fosforrening i Kaliningrad.

3. Vår egen, FramtidsOdlings, pågående satsning: Checklista för Odlingsutveckling och Gårdsnära kunskap. Det är på gårdens fält skörden växer till och miljöpåverkan initieras. Det är viktigt att skaffa och utnyttja gårdsnära kunskap. Det kom också fram på seminariet. www.framtidsodling.se

Conservation Agriculture

november 11, 2017

Growing a Revolution, det är titeln på David R Montgomerys senaste bok. Och den har ett viktigt budskap, som presenterades på ett seminarium i regi a v Axfoundation för ett tag sen. Det är mycket markförstöring som pågår på vår planet. Det saknas också känsla för att hela vår civilisation bygger på tillräcklig försörjning med mat, och därmed på jordbruket och markenHur ska vi ta vara på marken? Conservation Agriculture har tre principer:

Ha marken grön (eller täckt med växtrester)
Plöj inte och bearbeta så lite som möjligt
Variera med olika grödor.

Samtidigt betonade Montgomery att det hela får anpassas efter mark och klimat. Faktiskt är det i denna riktning vi i FramtidsOdling har arbetat i de 4 år vi funnits till (www.framtidsodling.se ). Och utvecklingen har också gått i den riktningen för alla tre ovannämnda komponenter. Utvecklingen är positiv för svenskt jordbruk. Till och med marknaden har utvecklats i rätt riktning, men mera betoning på miljö/hållbarhet och kontakt producent-konsument (närodlat).

Det är viktigt att gå vidare. Det finns många fördelar med ”grön mark”, att befordra liv och mångfald i marken. Det är dock inte problemfritt, såväl ogräs som växtsjukdomar kan trassla till det. Men arbete pågår med mellangrödor som konkurrerar bort ogräs (t ex Kansas University), biologiska samspel som minskar växtsjukdomar mm. Det finns mycket att arbeta med och ny teknik kommer starkt.
Minska jordbearbetningen, det pågår. Är plogen en marodör, som ökar erosion och förstör marken? Det sägs så, bl a av Montgomery. Det har varit så på många håll och är väl så fortfarande. Men för våra förhållanden är läget inte solklart. I t ex Mellanvästern är vatten knappt och marktemperaturen kan bli skadligt hög. Under våra förhållanden är vattentillgången säkrare och vi ville gärna öka värmen i marken på försommaren. Och vår odlingssäsong är kort. Vi får hitta system för bearbetning som passar här. ”Dogmatiska sanningar” är svåra att hantera och leder inte framåt.

Variation i odlingen är viktig. Och jordbrukarna vill gärna gå i den riktningen, men vilka möjligheter finns att hitta alternativ som är ekonomiskt gångbara? Här kan mellangrödor som ger grön mark erbjuda alternativ, men där är mycket att arbeta vidare med under våra förhållanden med kort odlingssäsong och väder som ställer till det. I år har skörden starkt försinkats på många håll. Sådant händer.
Det är inspirerande med så många möjligheter att arbeta vidare med, inte minst biologiska samspel i odlingen.

Energi och odling

oktober 22, 2017

Det har blivit rätt många träffar på mina tankar vid spisen. Inga kommentarer, men jag gör gärna en själv.
Jordbruket måste energieffektivisera (även om det är viktigare i köket). Och det finns möjligheter.
Vi kan ta halmresursen till exempel. 6 ton vete ger minst 4 ton halm. Totala energin är ca 5 kwh/kg, men låt oss säga att 3 kan utnyttjas, för värme, för eltillverkning, för biogas.
4000 kg ger då 12000 kwh. För en bra gröda med dagens teknik går det år 3000 kwh per hektar. Med känd teknik och bra organisation producerar jordbruket energi både till sig själv och omvärlden.
En fråga är kvävegödseln. Den produceras i dag med fossilgas. Men jag har själv sett en kvävegödselfabrik som gick på el, Glomfjord i Norge på 1980-talet. Den kunde inte konkurrera med gasen. Men det är helt möjligt att göra kvävegödsel med förnybar energi av alla sorter, också av halm. Men det är kanske mer praktiskt att biogas används lokalt, och åtminstone i ett mellanskede ”avräknas” mot ammoniakfabrikens fossilgas.
På sikt kommer fossilfri kvävegödsel
Och vi bör göra vad vi kan för att återvinna kväve, med den viktiga kommentaren: om en återvinningsprocess skulle kosta mer i energi och ge större utsläpp än ammoniakfabriken, vad är då återvinning till för nytta?
Vi måste se på totalbilden för att inte köra fel i farten.

Energi och mat – köket kan förbruka mer än odlingen

oktober 19, 2017

Tankar vid spisen.
Stekte lite överbliven kokt potatis till kvällsmat. Kom att fundera på energi. Spisplattan gick ca 5 minuter. Det var kanske 200 g potatis . Stekningen kostade 5/60 tim *1,5 kw = 0,125 kwh.
Hur mycket gick det åt i jordbruket? 30 ton potatis per hektar. Men har använt ca 120 kg kväve (10 kwh/kg) och kanske 150 liter diesel, (också ca 10 kwh/kg ). Summan av det blir 2700 kwh. En del annat kommer till, vi säger 3000kwh. Vi fick 30 000 kg, och potatisen vid åkerkanten kostade alltså 0,1 kwh per kg. För att få fram potatisen jag stekte (200 g) användes alltså 0,02 kwh.
Så jag gjorde av med 0,125 kwh i köket och jordbruket 0,02 för att få fram min stekta potatis.  6 gånger mer i köket.
På morgonen äter en av oss gröt. Ungefär 100 gram havregryn. Ett grovt antagande: för det behövs 150 g havre.
Spisplattan går kanske 4 min och det förbrukar 0,1 kwh. I kronor ca 20 öre.
När man skördat 6000 kg havre har man satt in 120 kg kväve och 60 liter diesel och lite annat, säg 2400 kwh, alltså 0,4 kwh/kg. För de 150 gram havre som krävdes för gröten behövde jordbruket 0,06 kwh. Alltså blir det 0,1 kwh i köket och 0,06 på åkern. Nästan dubbelt så mycket i köket.
Här jämfördes bara tillagningen i köket med odlingen på åkern. Det gick åt mest energi i köket.
De flesta skulle nog tro att det är tvärtom.

Ett konkret förslag om slam.

juli 18, 2017

Aktörerna i slambranschen jobbar seriöst med att få ut slammet på ett bra sätt inom de ramar som finns. Men ramarna är för generösa och leder lätt till onödigt ökade förluster av kväve och fosfor. Samtidigt finns det mer diskuterade problemet med ”föroreningar” av olika slag. Vidare den ökande övertygelsen att vi behöver bättre kretsloppslösningar för i synnerhet fosfor.
Det finns ny teknik på gång. Men en utveckling tar tid även om den går bra. Vad göra med slammet under tiden? Det har deponerats i gruvhål, men den nödlösningen känns inte bra.
Förslaget (ev tidsbegränsat till ca 10 år):
Man får sprida en årsgiva slam ( 1 ton torrsubstans/ha) på våren för nedbrukning så snabbt som möjligt. En fånggröda ska etableras på hösten. Fältets fosforbalans ska kollas, inget onödig fosfortillförsel ska ske.
Detta blir förstås dyrare och svårare. Men man har fått säkrare miljö och bättre kretsloppsverkan. Samt bättre incitament att utveckla bättre system. Och man slipper tänka på gruvhål.

Vad händer med insekterna?

maj 30, 2017

 

Det gäller inte de spektakulära eller hotade, som ekoxen och makaonfjärilen, utan den stora massan. Maten för fåglar och andra insektsätare. En artikel i Science tar upp frågan. Enligt ett pågående arbete i Tyskland tycks mängden insekter har minskat mycket tydligt det senaste decenniet.  Varför vet man inte. Ett mer enformigt landskap med större obrutna fält? Mindre markutrymme överhuvudtaget när landskapet alltmer bebyggs. Pesticider nämns, särskilt misstänksam är man mot neonikotinoider som kan sprida sig i systemen.

Vissa insekter kan man förstås vara utan, kan man tycka, men en allmän minskning påverkar hela naturen och gör den fattigare. Man vet inte om det är en allmän trend, men är oroad.

Men på Annelövs gård i Skåne är det tvärtom. Bengt Hellerström driver en effektiv konventionell växtodling samtidigt som han värnar livet i landskapet. Skalbaggsåsar, blommor i fältkanter, bon för vildbin och annat. Bengt menar att det inte bara är trevligt, det lönar sig också genom mindre kemisk bekämpning och säkrare skörd.  Detta enligt tidskriften Lantmannen, men det är också så att jag många år varit nästan granne med Bengt och vet vad han håller på med.

Det är så jordbruket måste utvecklas. Det finns mycket att göra som är positivt både för miljö, landskap och produktionsekonomi.  Och ny kunskap och teknik underlättar detta. Men över huvud taget borde den ”kemiska vägen” användas mer restriktivt. Man borde hitta en väg som ändå klarar konkurrenskraften. Egentligen har vi en början i Sverige, låt oss fortsätta med det. Klarar vi oss med låg användning av antibiotika kan vi nog klara en skärpning också vad gäller kemisk bekämpning. Det finns möjligheter.

 

Hållbar intensifiering eller ekologisk extensifiering?.

maj 21, 2017

Tidskriften Science hade Ecosystem Earth som specialsektion den 21 april. Det framkom inget nytt, men man kan sammanfatta:
Utmaningarna är stora. Biodiversiteten är starkt hotad. Vi lever mitt i den värsta ”utrotningsperioden” man känner till. Och trycket bara ökar.
Det behövs mer livsmedel, 70% ökning till 2050. Markresursen är knapp. Vattnet är knappt.

Hållbar intensifiering är nödvändig, men det räcker inte. Minskat svinn och mindre animalier behövs i tillägg, men det räcker inte heller.

Vi måste våga föra upp befolkningsfrågan. Man varnar för tron att den är på väg att lösa sig själv. Trots att utvecklingen på många håll har bromsats har vi totalt sett en ohållbar ökning. Utbildning, särskilt för kvinnor, tillgång till medicinsk rådgivning, preventivmedel etc är oerhört viktigt.

Man tog också upp frågor som ”conservation” (kräver mark), psykologi och miljö (hur motivera människor).

Tyvärr behandlades inte den övergripande frågan om att kortsiktig konkurrens styr jordbruket, vilket gör långsiktighet och varsamhet till en svår fråga.

Så – låt oss fortsätta med att arbeta för hållbar intensifiering:
Anpassning åtgärder.
Växtföljd, odlingssystem och jordbearbetning.
Grön mark för mull och miljö.
Energibesparing. Arbeta för effektiva kretslopp (en liten början finns).

Hållbar intensifiering eller hållbar extensifiering?

Världen behöver mer produktion och bättre miljö och hållbarhet. Det är Hållbar intensifiering. Ekologiskt jordbruk är en hållbar extensifiering, det ger bara ungefär halv produktion för viktiga grödor (Jordbruksstatistiken) i svensk odling och med svenska regler. Har världen råd med det?

Svaret är förstås nej, om vi ser det i stort. När det svenska samhället driver på ”ekologisk omställning” enligt KRAVs regler går det faktiskt tvärs emot global hållbarhet. Det är en diskussion som borde vidgas.

Men ändå skulle världen behöva en bättre ekologisk funktion i jordbruket. Mer fokus på långsiktighet och hållbarhet i vid mening. Men där lägger samhället kravet på kortsiktig konkurrenskraft vilket motverkar den utveckling som behövs.

Det skulle vara viktigare att stötta Hållbar Intensifiering än ”Ekologisk extensifiering”.

Fossila utsläpp anrikas i atmosfären, men inte metan från kor

oktober 1, 2016

2016-09-30 Göte Bertilsson
Om klimatgaser.
Efter veckor med arbete och diskussoner om klimat – några tankar.

Viktiga pooler, som har samband med varandra:
Atmosfären
Biosfären, inkl människan
Hydrosfären, särskilt oceanerna
Marken, den aktiva delen
Och vidare finns fossila depåer. Ett mellanting är ju torv, en ganska färsk depå

Viktiga gaser och ämnen.
Koldioxid. Kol. I ett kolkretslopp vandrar kolatomer i koldioxid från atmosfären till växtmaterial, som bryts ner på olika sätt och huvuddelen blir koldioxid igen. I processen kan vissa pooler öka eller minska, t ex kol i marken. Metan är också en del i denna cirkulation. Vid omsättning under syrebrist bildas metan (CH4) i stället för koldioxid (CO2). Metanet omvandlas så småningom till koldioxid i atmosfären och anrikas inte. Men under den tid (decennier) kolet är metan har det 20 ggr större växthuseffekt än koldioxid. Men metan anrikas inte och metan från bete och foder ökar inte kolmängden.
Fossilt kol däremot är en anrikning. Hela aktiva systemet tillförs mer koldioxid och det påverkar alla aktiva pooler.

Några exempel på flöden och konsekvenser.
En vetegröda ger skörden 8 ton. I tillägg finns i halm och rötter 12 ton. Sammanlagt 20 ton torrsubstans med en kolhalt på ca 40%. Det betyder att vetegrödan innehåller 8 ton kol och det innebär att grödan har tagit upp ca 30 ton koldioxid per hektar. Det rensar väl luften? Men vi får följa vad som händer. Vetet blir bröd och något foder. Kolet som går den vägen (3,2 ton) blir rätt snart koldioxid igen. Det kommer i vår utandningsluft, våra toaletter och avfallspåsar. Vi antar att halmen stannar på marken. Både halm och rötter multnar och rätt snabbt avgår 80% av det kolet som koldioxid. De 12 ton kol som gick denna vägen minskar till 2,4. Dessa är på väg att bli mull och bryts ner långsammare. Kanske 1 ton kol kan bli stabil mull som ett tillskott till marken. Men marken är levande och andas. Ett hektar normal jordbruksmark innehåller ca 50 ton kol i mullen. Det är mat för mikrober och dom andas ut koldioxid. På det viset blir det en minuspost på 600-900 kg kol beroende på mark och brukning. Så nettot för marken kan med dessa siffror bli mellan +400 och +100 kg kol. Det är detta netto som avgör klimatgaseffekten. De större flödena inne i cirkulationen tar ut varandra.
I tillägg har i odlingen använts diesel och gödselmedel mm. Det betyder utsläpp av koldioxid grundat på fossilt kol, ett tillskott till den aktiva koldioxidmängden.

Nu ser vi på gräs och idisslare.
Vi tänker oss först en äng som inte används. Gräs växer upp, tar upp koldioxid, vissnar, dör och multnar och då släpps koldioxid ut igen. Beroende på omständigheterna kan det bli en skillnad som på lång sikt påverkar mullhalten och kolet i marken åt ena eller andra hållet. Det är inte viktigt för detta resonemang. Men vi antar jämvikt.

Alltså- ängen ligger där, gör varken från eller till för klimatet. Koldioxid tas upp och avges igen. Men nu kommer det en ko och äter gräs. Det bör bli mindre gräs som multnar men i stället omsätts det av kon. Och i hennes matsmältning blir en del av kolet metan i stället för koldioxid. Och den delen är 20 ggr värre än koldioxid som växthusgas. Så småningom bryts metanet i atmosfären ner till koldioxid, och det ingår i kretsloppet. Någon anrikning av växthusgas har inte skett, men kon har belastat klimatet genom att föröka växthuseffekten hos en del av det flöde som cirkulerar.

I klimatberäkningen tar man hänsyn till denna tidseffekt, och det är nog rätt att räkna som man gör. Men korna ger ingen ackumulation i motsats till utsläpp av koldioxid från fossila källor.

Man borde kanske tänka till en gång till. Vi ska minska påfyllningen av växthusgaser, det är det viktiga. Och det är fossilkol som står för det. Är det rätt att lägga samma minskningskrav på ett flöde i cirkulationen som metan från idisslare?

Metan från den fossila industrin, särskilt kolbrytning men också naturgas-spill etc är en annan stor källa, och den är ganska ofullständigt kvantifierad. Men den ger ett direkt tillskott till aktiva klimatgaser och bidrar till ackumuleringen.

Lustgas – en annan betydelsefull växthusgas.
Lustgas är en kväveoxid, N2O. Den är mycket potent, i kg lustgas ger lika mycket växthuseffekt som 300 kg koldioxid. Lustgas är en komponent av kväveomsättning i marken. För normala åkermarker har IPCC i dag ett schablonvärde på att 1% av markens kväveomsättning blir lustgas. Det betyder 1-2 kg per hektar, ingen stor post i kvävebalansen men för klimatberäkningar ska den multipliceras med 300. Det betyder att den är en mycket betydande post i statistiken för jordbrukets klimatpåverkan. Det finns stora variationer mellan marker, år och mätningar, mycket beroende på fuktighet.
Det är inte mycket jordbruket kan göra åt denna komponent, annat än att ha så effektiv kvävehushållning som möjligt.
Lustgas bidrar inte till att öka koldioxidhalten men till att öka växthuseffekten. Det är självklart att den måste arbetas med. Men det ligger en sorts automatik: ju fler människor vi är på planeten dess mer kväve sätts i omlopp. Toalettavfall från en person innehåller ca 4 kg kväve. Lustgas avges både vid matproduktion och avfallsomhändertagande. Det är verkligen en utmaning att minska lustgas medan befolkningen växer.

GMO, Science, mull, Odling i Balans

mars 9, 2016

Ja, livet är fullt av intressanta glädjeämnen. GMO? Det är lite utmanande. Tillämpningen ska inte överdrivas och t ex kopplas till bekämpningsmedel. Men det är ett kraftfullt verktyg som ska användas med omdöme. I Science 19 febr finns en notis: ”Plant scientists: GM technology is safe.” ”Ett klart ställningstagande från växtbiologer”. Mycket av den negativa diskussionen grundar sig på en felaktig vetenskaplig rapport som drogs tillbaka. Vetenskap ska ifrågasättas, det ligger i dess natur, men det överdrives i dag. Det lär finnas de som inte tror jorden är rund, så alla är inte överens om den teorin.

Odling i Balans. Ja vad är det? Ett projekt, en förening, en praktisk utvecklingsidé? Ett tjugotal jordbruk strävar efter att kombinera ekonomi och miljö i praktiken, sedan tjugo år. Man blir imponerad när man ser vad som kan göras med den kunskap vi har. I målsättningen ingår att minimera användningen av kemisk bekämpning. För det måste vara ett mål för jordbruket.
Ekologisk odling avstår (nästan) från kemisk bekämpning, men de har så många andra begränsningar att det inte är ett hållbart helhetskoncept utom i begränsad skala. Trots det tävlar handel och samhälle om att driva komsumtionen åt det hållet. I den polariserade diskussionen går allt positivt intresse åt den sektor som producerar kring 5% av produktionen och inte är storskaligt hållbar. (Just detta är inget glädjeämne. Men för enskilda odlare har jag stor respekt och sympati).

Mull. Har tagit upp mycket av min tid och intresse ett tag. Å ena sidan ett stort engagemang för markvård och mull, särskilt internationellt. Å andra sidan svårt att se positiva effekter i många odlingsförsök. Vad är sanning egentligen? Som vanligt är den komplex. Man kanske får se vidare än till enskilda odlingsförsök.

I dag kom alltså både Science och Astronomy i min brevlåda. Vilken fröjd att följa utvecklingsområdena.Men man får också en känsla för vår utsatthet på lång sikt. Jordklotets magnetfält försvagas på lång sikt, och vi är nog på väg en stor försvagning och en omkastning av polerna om tusentals år. Nåväl, man får väl klara sig utan magnetkompasser. Men det innebär också att skyddet mot omgivande strålning minskar. Det kan bli en utmaning att ta tag i. En tröst är att detta har skett många gånger under årmiljonernas lopp och djurvärlden har klarat sig.