Posts Tagged ‘mull’

Sista skörden

april 28, 2017

Har just sett denna film (på SVT Play).. Den är både vacker och angelägen. Den berör frågor som jag engagerat mig i under lång tid. Mullhalt och liv i marken har varit och är en av mina käpphästar, problemet med kortsiktig ekonomi likaså (initierade och ledde Lantbruksakademiens Kommitte för ”Ekonomi – Ekologi” för 20 år sedan). För ett år sedan närde jag ett visst hopp om att få ta upp just den frågan i AAAS (American Association for the Advancement of Science) med en presentation vid deras årliga kongress i februari). Men, trots starka medsökande (K Goulding från Rothamsted och T. Griffins från Tufts University) fick vi inte plats. Konkurrensen var för svår och kanske ämnet var något kontroversiellt i denna globaliserade marknadsvärld. Men visst hade det varit roligt att ta upp frågan i Trump-land.

Så – den här frågan behöver lyftas.

Filmen hade ju global utblick och då är det lätt att hitta problem med det mesta. Men låt mig kommentera några punkter, då från svenska förhållanden.

En huvudpunkt var mull och liv i marken. Man lyfte fram ”konstgödseln” som ett problem. Det är bara det att i de försök som gjorts och göres i våra odlingsområden är konstgödsel positiv både för mull och liv. Det är klart att man kan se ett problem i att utan konstgödsel hade man varit tvingad till större variation i odlingen. Men det innebär också åtskilligt lägre skördar enligt dagens kunskap. Statistiken för ekologisk produktion i Sverige är inte uppmuntrande, bortåt halv skörd för våra viktigaste grödor. Vår utmaning är att kombinera hög skörd med bättre mångfald och mullhushållning. Mycket kan göras i den vägen, med t ex mellangrödor och fånggrödor och modifierade odlingssystem.

Man kan ju fråga sig varför våra viktigaste kunskapscentra om mark och produktion inte fick komma till tals. Det verkar medvetet. Att det var mycket bra folk från olika sidolinjer ska dock inte förnekas.

En annan punkt var minskat näringsvärde i skördeprodukter. Jag har ingen riktig överblick, men det finns undersökningar som visar att åtminstone en del nya vetesorter har ett lägre upptag av mikroelement. Det beror inte på marken eller gödslingen utan på växtens fysiologi. Sortförädlingen borde bättre uppmärksamma den frågan, hur det nu ska gå till att få den prioriterad. Det är viktigt att den lyfts och går till rätt adressat.

”Jordbruksprodukterna är för billiga”. Ja, kanske det. I alla fall är det ett problem med det förhärskande marginaltänkandet. En odling som kostar 200 kr/ha extra är inte konkurrenskraftig, men om skörden är 6000 kg innebär det att det kan kompenseras med en prishöjning från 1,50 till 1,53, en obetydlighet absolut sett. Mycket kan göras både vad gäller odlingssystem och t ex kemikalieanvändning med rätt små insatser. Men det krävs motivation, vilket är svårt i en extrem global marknadsekonomi.. Men inte omöjligt. Det går att föra en win-win diskussion där skördeökningar och kostnadsminskningar i hela odlingssystemet vägs in. Vidare kan både marknaden (t ex märkning för merbetalning) och politiken (t ex bidrag för fånggrödor) spela en roll.

Ett par små felaktiga generaliseringar: ” 60% av kvävegödseln blir förluster till miljön”. Den svenska verkligheten är helt annorlunda. Kvävegödsling som ger skördeökning ökar föga utlakningen, men vid överdosering börjar den öka. Det är därför viktigt med rätt anpassning, precision.

”Vanligt höstvete har grunda rötter”. Vanligt höstvete har faktiskt djupa rötter, som redan på hösten är nere på över metern. Men visst är en bra rotutveckling viktig för mull och ekologisk funktion och det är viktigt jobba för förbättringar, t ex genom utveckling av flerårighet

”Mer och mer kväve för samma skörd”. För svenska förhållanden – vi har nog aldrig haft så högt kväveutnyttjande som nu.

Det nämndes att vi behöver öka produktionen med den utveckling vi har på planeten, och det är en viktig punkt. En sorts påtvingade högre livsmedelspriser är en politisk omöjlighet. Men som tur är kan man se en väg framåt baserad på följande kunskaper som finns i dag åtminstone för våra odlingsförhållanden:

Höga skördar är positiva för mull och liv i marken.
Fånggrödor och mellangrödor kan starkt förbättra både mullhushållning och mångfald.
En stark utveckling på maskinsidan kan minska markpackning.
Anpassning av insatser: kunskap och teknik utvecklas starkt.
Vi ser inga tecken i dag till minskade mullhalter i svenska odlingsjordar, faktiskt tvärtom.

Annonser

GMO, Science, mull, Odling i Balans

mars 9, 2016

Ja, livet är fullt av intressanta glädjeämnen. GMO? Det är lite utmanande. Tillämpningen ska inte överdrivas och t ex kopplas till bekämpningsmedel. Men det är ett kraftfullt verktyg som ska användas med omdöme. I Science 19 febr finns en notis: ”Plant scientists: GM technology is safe.” ”Ett klart ställningstagande från växtbiologer”. Mycket av den negativa diskussionen grundar sig på en felaktig vetenskaplig rapport som drogs tillbaka. Vetenskap ska ifrågasättas, det ligger i dess natur, men det överdrives i dag. Det lär finnas de som inte tror jorden är rund, så alla är inte överens om den teorin.

Odling i Balans. Ja vad är det? Ett projekt, en förening, en praktisk utvecklingsidé? Ett tjugotal jordbruk strävar efter att kombinera ekonomi och miljö i praktiken, sedan tjugo år. Man blir imponerad när man ser vad som kan göras med den kunskap vi har. I målsättningen ingår att minimera användningen av kemisk bekämpning. För det måste vara ett mål för jordbruket.
Ekologisk odling avstår (nästan) från kemisk bekämpning, men de har så många andra begränsningar att det inte är ett hållbart helhetskoncept utom i begränsad skala. Trots det tävlar handel och samhälle om att driva komsumtionen åt det hållet. I den polariserade diskussionen går allt positivt intresse åt den sektor som producerar kring 5% av produktionen och inte är storskaligt hållbar. (Just detta är inget glädjeämne. Men för enskilda odlare har jag stor respekt och sympati).

Mull. Har tagit upp mycket av min tid och intresse ett tag. Å ena sidan ett stort engagemang för markvård och mull, särskilt internationellt. Å andra sidan svårt att se positiva effekter i många odlingsförsök. Vad är sanning egentligen? Som vanligt är den komplex. Man kanske får se vidare än till enskilda odlingsförsök.

I dag kom alltså både Science och Astronomy i min brevlåda. Vilken fröjd att följa utvecklingsområdena.Men man får också en känsla för vår utsatthet på lång sikt. Jordklotets magnetfält försvagas på lång sikt, och vi är nog på väg en stor försvagning och en omkastning av polerna om tusentals år. Nåväl, man får väl klara sig utan magnetkompasser. Men det innebär också att skyddet mot omgivande strålning minskar. Det kan bli en utmaning att ta tag i. En tröst är att detta har skett många gånger under årmiljonernas lopp och djurvärlden har klarat sig.

Det rör sig.

juli 13, 2015

Ja, inte är det denna blogg, varken vad gäller input eller impact.

Men.  New Horizons närmar sig Pluto. Intressant att se denna värld som ingen sett förut. Fina bilder på http://www.nasa.gov .

Naomi Kleins bok gjorde intryck (se förra posten). Sen dess:

Grundvattnet sjunker på många håll i världen, Ny kartläggning via satellitmätningar. Science.

Himalayas glaciärer minskar. På sikt kan de stora floderna Indus, Ganges, Bramaputra, Yangtsekiang vara i farozonen. De försörjer miljarder människor (TV-reportage)

Godfströmmen – flödet går upp och ner, men tenden är klart nedåt. Man hoppas här på varmare klimat och vinodling mm. Det kanske blir tvärtom. Science.

========

På min dator är det mer optimistiskt.

Vårr FO-samarbete, en härlig grej. www.framtidsodling.se  Vi hade ett seminarium på Borgeby Fältdagar om ungefär Produktion, milijö och mullhalt.

Med eftergrödor, reducerad bearbetning och höga skördar kan vi bibehålla även höga mullhalter och spara kol i marken. Det ger stora möjligheter. Då kan jordbruket producera högklassig energi i överskott och med rätt organisation bli oberoende av fossila energikällor. Och samtidigt full jordbruksproduktion.

En genomräkning av systemet kor plus vall. Om mullhalterna är över medeltalet är det sämre klimatmässigt  att sälja korna och plöja upp vallarna än att behålla korna. Korna är som lågland – både svart och vitt.  Min fråga är: vad göra av en sådan redogörelse/artikel?

En genomgång till, mer fullständig än den som nämns ovan: Vad krävs för ett fullständigt fossilfritt jordbruk? Vilka villkor är viktiga? Vilka möjligheter finns? Jag kommer frm till att det är fullt möjligt att nå det målet redan i dag, under en förutsättning: att man får kvitta t ex producerad biometan mot naturgasen i en ammoniakfabrik. Detta behövs i ett övergångsskede. Det finns intressant utveckling vad gäller tillverkning av ammoniak.. Vad göra av denna redogörelse?

Det finns mer. Det sparas till nästa post.

 

O

Förändringens vind.

juni 15, 2015

En inspiration efter Naomi Kleins bok ”This changes everything”.  Och ”this” det är klimatfrågan. Det ser ju ut som om det s k 2-gradersmålet inte håller utan det kan bli 3-4. Och det är en katastrof som ändrar allt. Men vårt samhälle orkar liksom inte bry sig. Det som betyder något är business. Ska vi klara 2-gradersmålet bör vi inte sätta fart på mer olja, gas och kol. Men det som händer är att energiföretagen gör allt för att utveckla nya fyndigheter. Det är stora problem vi lämnar åt våra barnbarn att lösa eller anpassa sig till.

Och vad gör jag då? Jo, jag försöker få kolet att stanna i jorden, i odlingsjorden och som mull. Alltid något. Vi (företaget FramtidsOdling) ska ha ett seminarium på Borgeby Fältdagar nästa vecka, den 24 juni.

Soil day och ”delayed reward”.

maj 23, 2015

Soil day i Malmö den 20 maj. Prominenta talare, en god  samtalsledare (Peter Sylwan). Ett viktigt budskap: vår civilisation står på matjorden (även när den schaktats bort). Vad är kultur, teknik och ekonomi värt om det inte finns mat för dagen? Under historiens lopp har kulturer gått under när försörjningen sviktat, vilket nämnts för ett par månader sedan i denna blogg. Nytt var att geologen/historikern David Montgomery menade att dagens jordförstöring genom erosion överstiger nybildningen genom vittring. Globalt är vi alltså på ett sluttande plan. Vi måste förbättra markvården. Och visst göres mycket men det räcker inte.

Markbiologen Mary Scoles upphöll sig vid samma tema. Livet i marken är viktigt. Det måste underhållas. Hon introducerade en för mig ny term: ”delayed reward”, fördröjd belöning. En jordbrukare med bra markvård blir belönad, men ofta inte direkt utan efter några år. Det kan inte marknadssystemet hantera. Vi har ett problem.

Rattan Lal, markprofessor från USA, tog mest upp kolhushållningen, som direkt har samband med klimatet. Kol är för billigt för att  ge ekonomisk motivation för kolbindning i mark.

Dessa tre nyckelpresentatörer tog var för sig upp problemet med marknadens kortsiktighet. Hur ta långsiktiga hänsyn i en värld som styrs kortsiktigt? Men ingen hade någon lösning utom att få jordbrukarna att själva ta dessa hänsyn. Men i själva verket är det ingen lösning vilket dagens svenska läge visar. Man tog hänsyn (Den svenska modellen) men förlorade i konkurrenskraft. Och just nu är det kortsiktig konkurrenskraft som är huvudintresset för alla aktörer.

Det syns faktiskt som om FramtidsOdlings tanke, att arbeta med och befrämja win-win situationer där både miljö/hållbarhet och konkurrenskraft främjas är en av de få hållbara vägarna. Sedan tror jag det är viktigt att få dessa frågor upp (ned?)  till politiker/ekonom -nivå.

Dagens läge

maj 18, 2015

Finns det något vackrare än björkars skira grönska med en blå sjö i bakgrunden? Jo, man kan möjligen lägga till en regnbåge mitt i alltihop, vilket var fallet i går.  Man känner sig priviligierad. Vilket man ju är på alla möjliga sätt.

Grödorna utvecklas raskt och detta är en tid att ta vara på. Att se, att dokumentera, att fundera på utvecklingen. Mycket går åt rätt håll .Ny jordbearbetningsteknik, ny kunskap om betydelsen av fånggrödor/eftergrödor, intresse för utveckling.

Onsd den 20 maj är det Soil Day. Rädda våra jordar. En internationell samling i Malmö, Palladium. Få se vad det kan ge. Vi har ju gjort vårt bidrag med workshops, vilket vi hoppas fortsätta med i en eller annan form. Faktiskt är det praktiska jordbruket mycket bättre än dess styrsystem, ekonomisk kortsiktig  konkurrenskraft. Detta med kortsiktighet brukar inte nämnas, men det är i alla fall så det fungerar. Tack och lov  är jordbrukare lyhörda för markvård och långsiktighet. Vad vi kan göra är att se till att det blir lönsamt också på kort sikt.

 

 

Från halm till Mao

augusti 20, 2012

Efter ett långt uppehåll är det svårt att komma igång igen. Varför just i dag? Det är ju så mycket att ta fram så det går knappt att lyfta fram något enskilt. Jag får börja med att lista.

Landskapet börjar bli skördat. Det ser ut som om halmen oftast bärgas och tas bort. Om konsekvenser se föregående inlägg. Det är viktigt att ta reda på vad det innebär.

Mullberäkningsprogram finns både i Tyskland (Humusbilanzierung) och England (RothC m fl). Med bägge får man betydande effekt på mullhalten av halm. I Tyskland snarast en uppvärdering.  Och det känns tillfredsställande att konstatera att såväl tänkandet som siffrorna går i den riktning jag använt i Odlingsperspektiv.

Att vårda mullhalt och bördighet behöver inte innebära kostnader eller avstående från inkomster, om man tar hänsyn till positiva möjligheter.

Det tycks mig finnas rum för extra rådgivningsinsatser på två plan:

1. Gå längre i individuell fältanpassning av åtgärder. Det finns färdiga gårdsdata att sätta in i sammanhang, man kan med enkla och billiga medel skaffa mer kunskap (gödslingsmistor, nollrutor).

2. Optimering av odlingssystemet som helhet, både kortsikt och långsikt.

Den stora frågan är om något sådant kan åstadkommas.

Om motivation och incitament;

Enligt dagens jordbrukstidningar ser varken svin- eller mjölkproducenter någon fördel av den svenska modellen. Ekonomiskt är den alltså ett negativt incitament, men kanske möjligen djurhälsa drar något åt det positiva hållet.  Det är reglerna som ger styrning. Det gör en del men är på inget sätt idealiskt. Enskilda personer och möjligen små grupper kan agera idealistiskt men knappast stora grupper i samhället. De behöver reella incitament.

En skakande bok om incitament eller deras motsats: Mao och den stora svälten. Maos program Det stora språnget för industriell och jordbruksmässig utveckling kostade 45 miljoner människoliv i onödan, varav flera miljoner av direkt eller indirekt tortyr. Våld fick ersätta incitament. Inget av dessa toppstyrda program lyckades utan de åstadkom bara förstörelse. Och omätligt lidande.

Hur kan man få in långsiktighet i jordbruket?

oktober 29, 2011

Det är faktiskt inte så mycket som behövs. Bara några år, en växtföljd eller vad det ska kallas skulle göra skillnad. Och det är inte jordbruksmanagern som är slö, det är hela systemet och tidsandan som uppmanar till kortsiktighet. Nu är nu. Det är det viktiga.

Nåväl, det är att kämpa vidare. Finns inget annat alternativ. Och en del rör sig.

Fakta anhopas. Fånggrödor gör bördighetsskillnad och skördeskillnad.  Växtföljd gör avtryck på marken. Både i jordens struktur, stabilitet och till och med färg. Färgen har vi ingen nytta av, men det är intressant att konstatera att odlingen gör  skillnad också där. Jag känner ett tillkortakommande att jag inte har gjort tillgängligt det material som finns. En nyordning på hemsidan är på gång, men det har kommit så mycket annat i vägen.

Men nu kan jag hoppas Greppa Näringen tar ett bättre tag om de här frågorna. Hoppet finns. Vi får se.

Halmenergi kan ge klimatneutralitet i växtodlingen..

november 26, 2009

 Odling av bioenergigrödor konkurrerar med matproduktion och många frågar sig om vi i framtiden har råd att använda jordbruksmark till ren energiproduktion. I dagens överskottsläge syns frågan inte aktuell, men det är ju framtiden vi talar om. Det må emellertid vara hur som helst med det – det finns bioenergi som inte konkurrerar med vanlig jordbruksproduktion: halm och andra restprodukter. Det är viktigt att använda dem fullt ut.

 

Men halmen kan behövas för mullbildning och man måste veta vad man gör. Mullhalten kan behöva underhållas. Det kan man dock göra med fånggrödor. På det viset får man många fördelar på en gång: behövlig markvård tillgodoses, i många fall skördeökningar, inkomster av att sälja halm, om halmen går till bioenergi och man räknar växthusgaser på helheten kan en bra växtodling bli klimatneutral.

 

Bättre ekonomi och bättre miljö.

juni 16, 2009

 Många växtodlare har de möjligheterna. Med full produktion och utan speciella priser eller bidrag.

Och det gäller bl a mullen eller rättare sagt biologisk aktivitet i marken. Men för det behövs det material att arbeta med, skörderester, gröngödsling mellan/fånggrödor eller organisk gödsling.

Gröngödsling kan ibland löna sig även om man tappar en skörd, mellangrödor kan skjutas in i de flesta växtföljder och då förlorar man inget produktionsår.

Men oj, det här blev ju torr predikan.

Men utnyttja marken, låt växterna pumpa in kol, energi och näring.

Så fort det finns en möjlighet.

En bar mark är en förlorad resurs (men visst finns skäl ibland).

Utnyttja ny teknik, ny kunskap.  Räkna på det hela.

Tänk framåt. Det här är också en investering, men det kostar nog inget.

 

Det har varit lite glesare mellan mina inlägg. Men det är inte sommarslöhet, tvärtom. Jag håller på med en sammanfattning av allt vetande jag får tag i vad gäller odling, mullhalt, skörd och anslutande miljöfrågor. Det är som en deckar-undersökning. Fakta till fakta, indicier och samband. Vad händer egentligen? Här är en skillnad: deckaren jobbar med det som hänt, men jag med det som händer.

Hur blir det?  Ja, mullhushållningens case förstärks hela tiden.