Posts Tagged ‘mull’

Halmenergi kan ge klimatneutralitet i växtodlingen..

november 26, 2009

 Odling av bioenergigrödor konkurrerar med matproduktion och många frågar sig om vi i framtiden har råd att använda jordbruksmark till ren energiproduktion. I dagens överskottsläge syns frågan inte aktuell, men det är ju framtiden vi talar om. Det må emellertid vara hur som helst med det – det finns bioenergi som inte konkurrerar med vanlig jordbruksproduktion: halm och andra restprodukter. Det är viktigt att använda dem fullt ut.

 

Men halmen kan behövas för mullbildning och man måste veta vad man gör. Mullhalten kan behöva underhållas. Det kan man dock göra med fånggrödor. På det viset får man många fördelar på en gång: behövlig markvård tillgodoses, i många fall skördeökningar, inkomster av att sälja halm, om halmen går till bioenergi och man räknar växthusgaser på helheten kan en bra växtodling bli klimatneutral.

 

Bättre ekonomi och bättre miljö.

juni 16, 2009

 Många växtodlare har de möjligheterna. Med full produktion och utan speciella priser eller bidrag.

Och det gäller bl a mullen eller rättare sagt biologisk aktivitet i marken. Men för det behövs det material att arbeta med, skörderester, gröngödsling mellan/fånggrödor eller organisk gödsling.

Gröngödsling kan ibland löna sig även om man tappar en skörd, mellangrödor kan skjutas in i de flesta växtföljder och då förlorar man inget produktionsår.

Men oj, det här blev ju torr predikan.

Men utnyttja marken, låt växterna pumpa in kol, energi och näring.

Så fort det finns en möjlighet.

En bar mark är en förlorad resurs (men visst finns skäl ibland).

Utnyttja ny teknik, ny kunskap.  Räkna på det hela.

Tänk framåt. Det här är också en investering, men det kostar nog inget.

 

Det har varit lite glesare mellan mina inlägg. Men det är inte sommarslöhet, tvärtom. Jag håller på med en sammanfattning av allt vetande jag får tag i vad gäller odling, mullhalt, skörd och anslutande miljöfrågor. Det är som en deckar-undersökning. Fakta till fakta, indicier och samband. Vad händer egentligen? Här är en skillnad: deckaren jobbar med det som hänt, men jag med det som händer.

Hur blir det?  Ja, mullhushållningens case förstärks hela tiden.

Mullhalterna sjunker.

april 23, 2009

 

Har gått igenom försök, igen.

Fråga: hur har utvecklingen i mullhalt  varit vid olika odling? Svaret är entydigt: mullhalterna sjunker vid normal odling (med halmnedplöjning) om de från början är högre än 1% organiskt kol (1,7% mull).

Det är ingen gynnsam utveckling och man borde göra något åt det. Åtgärder finns: fånggrödor/mellangrödor som tillför mer organiskt material, modifierad bearbetning och helst bara vårbearbetning, stallgödsel etc.

Om man har en jord med 1,5% kol (rätt normalt för slättjordbruk) och normal drift med höstplöjning och halmnedbrukning kan 200 kg kol per år sparas i marken med ett par fånggrödor.

Det kostar något i utsäde mm (i vissa områden finns bidrag). Men inom några år ökar bördigheten och skördarna och även utan bidrag ger åtgärden någon vinst.

Vidare har man säkrat bördighetsutvecklingen för framtiden.

Slutligen har man minskat växthusgasutsläpp (mullminskning betyder koldioxidavgång) mer än dubbelt mot vad normal dieselanvändning betyder, minskat kväveutlakning och erosion.

En tredubbel win-win-win.

 

Konkurrenskraft – mullhalt – fånggrödor – nollrutor – precisionsodling – Agrotain

februari 12, 2009

 

 

En samling ledord för vad som varit aktuellt de senaste dagarna.

LRF betonar konkurrenskraft, det märks också på lokalmöten. Och det gör de rätt i. Det kunde  dock vara lite mer mångdimensionellt.

 

En bra fungerande jord ger konkurrenskraft. Men med 8 ton i skörd måste den väl vara bra? Ja, kanske det, men det kunde varit 8,5.  Mullhalt hjälper till, mer organiskt material från t ex fånggrödor hjälper upp mullhalten och för markstrukturen viktig biologisk omsättning. Där finns på alla sätt viktiga plusvärden att hämta.

 

Kvävet är starkt – det måste hållas i strama tyglar. Med nollrutor och precisionsodling gör man det. Men i t ex England finns andra utvecklingsvägar. Man använder mycket urea och där riskerar man betydande kväveförluster som ammoniak. De kan minskas med tillsats av ett kemiskt medel, en ureasinhibitor. Namn på marknaden: Agrotain. Det är klart att det förbättrar läget något, men man kan fundera över själva filosofin. Är det inte bättre att använda den kunskap som finns i att styra mer tillförlitliga kvävekällor så bra som möjligt?

 

Ekonomi, miljö och långsiktighet.

januari 29, 2009

 

Av förra inlägget tycks framgå en viss motsats mellan dessa mål. Den kan vara så men inte alltid. Till en del går det att förena, och just det är tanken och drivkraften bakom Odlingsperspektiv.

 

Ett exempel som kan gälla för en växtodlingsgård i Mellansverige med spannmål och en oljeväxtgröda.

Vi sätter in fånggrödor där det går, och det är tre år av sex. De får övervintra och bearbetning sker först på våren före sådd. På många jordar går det bra.

Det kostar utsäde och kan betyda en ökad bekämpning, en ökad kostnad på säg 300 kr.

I gengäld blir det mindre bearbetning och där sparar man in kanske 300 kr, så då står balansen på noll,

Fånggrödorna ökar mullhalten på sikt och biologisk aktivitet direkt. Det kan i första skedet ge minst 100-200 kr/ha varje år, på sikt ökar det.

Med dessa siffror har man alltså tjänat 100 – 200 kr/ha på hela odlingen.

Inte särskilt spännande, men ändå något.

Och vad övrigt?

Mullhalten är på uppgång i stället för nedgång. Bättre markstruktur, lättare brukning, större odlingssäkerhet.

Det bör bli mindre risk för fosforutflöde och erosion.

Kvävet hålles kvar i marken och utlakningen minskar.

Det blir mer liv av alla slag  i mark och landskap.

 

Är detta idealiserat?  Inte i snitt. Men i det enskilda fallet beror det på gårdens odling och mark och annat gårdsspecifikt. Och observera att i denna kalkyl ingår inga bidrag. De kan komma till i vissa områden.

 

Mer om mull i marken och skördar.

Bördighet och miljö.

december 30, 2008

 

Mycket hänger samman. Just nu jobbar jag med följande länkar i en kedja:

 

Vid låga mullhalter är en ökning positiv för bördigheten.

En ökning av mullhalten kan åstadkommas av fånggrödor, helst övervintrande.

En ökad mullhalt ger större strukturstabilitet i marken.

Fånggrödor ger inte bara råmaterial för mulluppbyggnad, de ger också en biologisk aktivitet som i sig är markstabiliserande och bördighetsuppbyggande.

Mullhalten uppbyggs mycket långsamt (decennier), men den biologiska aktiviteten har effekt mycket snabbare (år).

Mullhaltsuppbyggande åtgärder har därför en positiv verkan på markens struktur på både kort och lång sikt.

En stabilare mark minskar slamningen vid vattenmättnad och minskar fosforutflöde.

En stabilare och bättre aggregerad mark ökar genomsläppligheten och vattenhållande förmågan, vilket minskar både ytavrinning och totalt vattenutflöde.

Mindre totalt vattenutflöde minskar borttransport av både kväve och fosfor.

Fånggrödan minskar nitratmängden i markprofilen och därmed utlakningen

Alla dessa led samverkan till att mullhaltshöjande åtgärder minskar utflödet av näringsämnen.

 

 

Frågetecken och motargument.

 

Ökad mullhalt kan ge större kväveutflöde. — Ja, men hur man bär sig åt blir det ändå en betydande minskning av kväveutflödet totalt.

 

En gröda över vintern kan släppa ifrån sig fosfor. — Ja. Men det finns mätningar i försök som inte visade det. Men bör undersökas bättre. Möjlig kompromiss: nedbruka grunt sen höst.

 

Det hela blir för dyrt och besvärligt. — Räkna på det! Och vad kostar en fortgående förlust i bördighet?

 

Fånggrödor leder till högre bekämpning. — Kanske. Till en del kanske värt det. Till en del kan det undvikas genom val av grödor och metoder.

 

 

Och så finns en annan aspekt : Om klimatgaser.

Att binda kol i marken minskar klimatgaser. Om 200 kg kol/år bindes motsvarar det 720 kg koldioxidekvivalenter, samma som kommer från 240 l olja.

Dikväveoxid? Varierande uppgifter. Kan vara en fördel, åtminstone med en övervintrande fånggröda.

Men detta kan inte hålla på länge. — Nej, men kanske 30-50 år. Och det kan vara betydelsefulla år.

Att plöja – eller bara så?

december 6, 2008

 

Dagen har ägnats åt att plöja – i rapporter på papper och på nät. Och det blev ett resultat: sammanfattning av nordiska försök med fånggrödor och bearbetning.

 

Man brukar fråga sig: kan det tänkas att det går bra utan att plöja? Men frågan är om man inte skulle vända på resonemanget. Ett svar kan vara: Det kan gå bra att höstplöja och bruka som vanligt ibland, men oftast ger någon form av reducerad bearbetning bättre skörd.

 

Detta är ingen ny fråga. Jag kommer ihåg från tiden på Ultuna på 1960-talet att jag läste en bok ”Plowmans folly”, Plöjarens dårskap. Den gav en något att tänka på.

 

Och så är det fånggrödor eller mellangrödor. De är inte bara kvävesamlare som minskar utlakning, de är också en viktig bit för markbördigheten. Försök börjar visa att de är positiva för mullhalten, och också att de på kortare sikt förbättrar markens struktur och är bra för både mark och miljö.

 

Bägge åtgärderna sparar energi och växthusgaser och de förstärker varandra. Men det är också klart att de ska inordnas på ett sätt som passar den individuella gården och jorden.

 

Poesi kan också ha anknytning till ämnet http://www-mv.slu.se/jb/publikationer/inscannade%20rapporter/rapport86.pdf

 Och gå till sidan 4.

Mull

november 29, 2008

 

Ja, jag håller på att gräva i mull. Om hur den påverkar skörd och odling och omvänt, hur mullen påverkas av olika åtgärder. Och vad kommer fram? Kort bl a:

 

Fånggrödor ger mer mull, och inom ett par år fördelar i struktur och skörd.

 

Vårplöjning är bättre för mull- och kvävehushållning än höstplöjning.

 

Detta är något som kan utnyttjas mycket mer än i dag och ger fördelar på många plan.

 

Något mer bakgrund (ännu mer):

Mullen är seg och beständig. Medelåldern på mullen i våra marker är flera hundra år. Men delar av den är ung och omsätts under loppet av något år. Mull har setts som en garant för bördighet, och det ligger något i det, men riktigt enkelt är det inte.

 

Men många av våra marker skulle bli bördigare med mera mull. Och då får man tillföra mer råmaterial, dvs växtmaterial (halm, andra skörderester eller gröngödsling) eller organisk gödsel. Bra skördar är positiva för mullen.  Man kan också påverka genom att minska nedbrytningen av mull, bearbeta och plöja mindre och senare.

 

Den stora mullhalten tar lång tid att påverka. Men de yngre delarna av den kan påverkas inom några få år. Och det kan vara positivt för många jordar. Danska försök visar på det. Några års nedplöjning av fånggrödan rajgräs har gett bättre struktur på marken och skördeökningar. Dessutom minskar utlakning och klimatgaser.

 

Win-win på flera plan, men det finns några tveksamheter också för en del jordar.

 

Kolrelationer – biobränsle eller mull i marken? Vad är bäst?.

november 19, 2008

Mull i marken är kol i marken.

En vanlig åkerjord innehåller kring 60 ton kol i matjordslagret. För 3 miljoner hektar blir det 180 miljoner ton kol. För att jämföra: svensk biltrafik totalt använder bränsle som innehåller ca 6 milj ton kol varje år.

 

För att spara koldioxidutsläpp vill vi nu ersätta fossila bränslen med bl a bioenergi. Bioenergi kommer från växtmassa, och den har ett alternativt användningsområde: den kan bli mull i marken.

 

Vad betyder dessa alternativ för klimatfrågan?

 

Vi räknar på ett ton växtmassa, torrsubstans. Vi använder den som bioenergi, och den kan ge ca 15 MJ per kilo. Vi får 15000 MJ som kan ersätta ca 380 l olja och därmed minska koldioxidutsläpp med ca 1100 kg CO2.

 

Om vi i stället låter växtmassan (som innehåller drygt 400 kg kol) återgå till marken kommer den att förmultna där. Men ca en femtedel blir  kvar som stabil mull., alltså 80 kg kol. Det betyder att vi bundit ca 300 kg koldioxid.

 

Det är åtskilligt bättre att gå bioenergivägen. Men det är klart att det finns avbränningar, Det kostar att skörda, lagra och transportera, Och eventuellt ska det processas. Om summan av detta är mer än 70% av energiinnehållet från början vore det effektivare att plöja ned det i marken.

 

Men det finns ytterligare överväganden. Om markens mullhalt är låg producerar den effektivare om mullhalten ökas. Här ligger plusposter att ta hänsyn till.

 

I det enskilda fallet, gården och fältet, går det att hitta avpassade lösningar för bästa kombination.

Klimatdebatt, solcellsbil och markfrågor

september 30, 2008

Aktuellt i kunskapsdebatten.

 

”Klimatprofessorn” Christian Azar säger enligt Sydsvenskan att enskildas klimatsparande är föga meningsfullt. Det har för liten effekt. Det behövs stora institutionella satsningar i nya energi-, bostads- och transportsystem.

Det är naturligtvis inte fel, men kanske inte helt rätt heller. Man behöver nog jobba på båda fronterna.

Beträffande jordbruket så har kvävet inte bara en klimatpåverkan (via lustgasbildningen). Det har en mycket vidare effekt på ekosystemen. Liksom fosforn.

 

Tidskriften Science 12 sept.

 

En soldriven bil kör jorden runt..

Denna goda nyhet finns under rubriken Newsmakers, sid 1427. En ung schweizare ligger bakom. ”Jag vill öka medvetenheten om att vi kan stoppa den globala uppvärmningen och bli oberoende av fossila bränslen med den teknologi vi har i dag.”. Bilen har en trailer där solcellerna ligger. Den kan gå i 88 km/tim.

Men visst vill man veta mer om hur man gör när det regnar.

 

Marken och mullen.

Två artiklar: Understanding Soil Time och Uncertain Future for Soil Carbon.

Den första betonar långsiktigheten i flera markprocesser. Man betonar också den stora effekten av mänsklig påverkan:  Långsiktig erosion har ökat 30-falt globalt. Många jordar i Afrika har utarmats på växtnäring.  Å andra sidan utflöde av kväve och fosfor på andra håll.

 

Den andra gäller kolet i marken, mullen. Den fokuserar på naturmarker och landskap. Man betonar att kolet i marken spelar stor roll för framtida halter av koldioxid i atmosfären.