Posts Tagged ‘Odlingsperspektiv’

Fånggrödor och lönsamhet

november 11, 2010

En fint komponerad växtföljd i Skåne:   sockerbetor, korn, höstraps, höstvete, höstvete.  Betor och 3 högavkastande höstgrödor och så korn som en buffert. Den kan väl inte förbättras?

Det finns faktiskt plats för en fånggröda, före betorna, och vi tar rättika som får övervintra. Vårbearbetning före betor fungerar praktiskt bra på flera gårdar.  Med fånggrödebidrag blir det då ett förbättrat resultat på 299 kr/ha i snitt, kväveutlakningen minskar med ca 2 kg, klimatgaser med 500 kg och mullhushållningen förbättras. Det var väl inte helt fel.  Och skulle man inte våga satsa på vårbearbetning sjunker resultatet till ca 150.

Men sen är det ju fullt!  Om inte man tänker till och ersätter en höstvete med vårvete och möblerar om lite grand. Då får man rum med två fånggrödor. Resultatet blir plus 816 kr/ha, utlakningen minskar med 4 kg N och klimatgas med 800.  Men det finns mer. Vi kan välja på att plöja ned halmen och ha en betydande mullhaltsökning eller sälja halm (ca 1500 kg/ha) och ha enlägre men betryggande mullhaltsökning

Men nu går det inte att komma längre.  Om inte — man tänker helt annorlunda. Målet är ju ekonomin i första hand, miljö etc i andra hand. Kanske. Vi slänger ut alla höstgrödor, satsar på betor och 4 vårsäd+ 4 övervintrande fånggrödor.  Ekonomin är 889 kr bättre än utgångsalternativet, vi minskar utlakning med bortåt 9 kg N, växthusgaser med 3500 kg (vi binder koldioxid) och kan i tillägg leverera halm med energivärdet 9000 kwh/ha (ca 3 ton/ha).

Vilket alternativ ska vi välja? Vad finns det för osäkerheter.

Det sista alternativet går inte bra på alla jordar (men det finns ju mer än 1000 kr/ha som buffert att nagga i kanten om det kniper), man får inte vara dogmatisk utan plöja när det känns nödvändigt osv.

Det är möjligt att kostnaderna för fånggrödorna blir högre ibland, men å andra sidan har inte minskade bearbetningskostnader tagits in i kalkylen.

Miljö och hållbarhet har förbättrats i alla alternativ.

Så nog finns det en del att tänka på.  Odlingsperspektiv hjälper till med beräkningar.

Annonser

Skillnader visar vägen

oktober 20, 2008

Har tillbringat helgen med att komplettera Odlingsperspektiv med en klimatgasberäkning.

Och det gick riktigt bra.

 

Naturligtvis är det så att exakt beräkna för enskilda fall går inte, hur mycket man än mäter och analyserar. Ett exempel på det:

Skörderester och rötter släpper ifrån sig lustgas vid omsättningen. Så den kvävemängd som finns där får man ta hänsyn till.

Var finns bra mätningar på detta? Odlingssystemförsöken i Skåne mäter och analyserar skörderester i vissa led, www.odlingssystem.se . Ett försök finns i Bollerup, ett i Önnestad. Och det visar sig att kvävehalten i skörderester är nästan dubbelt så hög i Önnestad som i Bollerup. Orsaken är säkert att Önnestad har en hög mullhalt som minskar och då frisätts också kväve. Det finns mycket mer kväve i marken under sensommaren i Önnestad och det blir högre halter.

Så kan det variera, och vem kan lägga resurser på omsorgsfulla kartläggningar av sådant i varje enskilt fall? Och skulle det vara vettigt överhuvudtaget?

 

 Så det är nästan bättre med en överslagsberäkningar.

 

Och för att visa vägen framåt är skillnader en bättre vägvisare än absolutdata. Om utlakningen är 25 kg eller 21 känns inte så avgörande. Men att se att ett alternativ minskar utlakningen med 4 kg ger en säkrare signal som också är mera tydlig.

 

Det kanske inte är så bra i en doktorsavhandling – men i praktiken!