Posts Tagged ‘Science’

Vad händer med insekterna?

maj 30, 2017

 

Det gäller inte de spektakulära eller hotade, som ekoxen och makaonfjärilen, utan den stora massan. Maten för fåglar och andra insektsätare. En artikel i Science tar upp frågan. Enligt ett pågående arbete i Tyskland tycks mängden insekter har minskat mycket tydligt det senaste decenniet.  Varför vet man inte. Ett mer enformigt landskap med större obrutna fält? Mindre markutrymme överhuvudtaget när landskapet alltmer bebyggs. Pesticider nämns, särskilt misstänksam är man mot neonikotinoider som kan sprida sig i systemen.

Vissa insekter kan man förstås vara utan, kan man tycka, men en allmän minskning påverkar hela naturen och gör den fattigare. Man vet inte om det är en allmän trend, men är oroad.

Men på Annelövs gård i Skåne är det tvärtom. Bengt Hellerström driver en effektiv konventionell växtodling samtidigt som han värnar livet i landskapet. Skalbaggsåsar, blommor i fältkanter, bon för vildbin och annat. Bengt menar att det inte bara är trevligt, det lönar sig också genom mindre kemisk bekämpning och säkrare skörd.  Detta enligt tidskriften Lantmannen, men det är också så att jag många år varit nästan granne med Bengt och vet vad han håller på med.

Det är så jordbruket måste utvecklas. Det finns mycket att göra som är positivt både för miljö, landskap och produktionsekonomi.  Och ny kunskap och teknik underlättar detta. Men över huvud taget borde den ”kemiska vägen” användas mer restriktivt. Man borde hitta en väg som ändå klarar konkurrenskraften. Egentligen har vi en början i Sverige, låt oss fortsätta med det. Klarar vi oss med låg användning av antibiotika kan vi nog klara en skärpning också vad gäller kemisk bekämpning. Det finns möjligheter.

 

Annonser

Hållbar intensifiering eller ekologisk extensifiering?.

maj 21, 2017

Tidskriften Science hade Ecosystem Earth som specialsektion den 21 april. Det framkom inget nytt, men man kan sammanfatta:
Utmaningarna är stora. Biodiversiteten är starkt hotad. Vi lever mitt i den värsta ”utrotningsperioden” man känner till. Och trycket bara ökar.
Det behövs mer livsmedel, 70% ökning till 2050. Markresursen är knapp. Vattnet är knappt.

Hållbar intensifiering är nödvändig, men det räcker inte. Minskat svinn och mindre animalier behövs i tillägg, men det räcker inte heller.

Vi måste våga föra upp befolkningsfrågan. Man varnar för tron att den är på väg att lösa sig själv. Trots att utvecklingen på många håll har bromsats har vi totalt sett en ohållbar ökning. Utbildning, särskilt för kvinnor, tillgång till medicinsk rådgivning, preventivmedel etc är oerhört viktigt.

Man tog också upp frågor som ”conservation” (kräver mark), psykologi och miljö (hur motivera människor).

Tyvärr behandlades inte den övergripande frågan om att kortsiktig konkurrens styr jordbruket, vilket gör långsiktighet och varsamhet till en svår fråga.

Så – låt oss fortsätta med att arbeta för hållbar intensifiering:
Anpassning åtgärder.
Växtföljd, odlingssystem och jordbearbetning.
Grön mark för mull och miljö.
Energibesparing. Arbeta för effektiva kretslopp (en liten början finns).

Hållbar intensifiering eller hållbar extensifiering?

Världen behöver mer produktion och bättre miljö och hållbarhet. Det är Hållbar intensifiering. Ekologiskt jordbruk är en hållbar extensifiering, det ger bara ungefär halv produktion för viktiga grödor (Jordbruksstatistiken) i svensk odling och med svenska regler. Har världen råd med det?

Svaret är förstås nej, om vi ser det i stort. När det svenska samhället driver på ”ekologisk omställning” enligt KRAVs regler går det faktiskt tvärs emot global hållbarhet. Det är en diskussion som borde vidgas.

Men ändå skulle världen behöva en bättre ekologisk funktion i jordbruket. Mer fokus på långsiktighet och hållbarhet i vid mening. Men där lägger samhället kravet på kortsiktig konkurrenskraft vilket motverkar den utveckling som behövs.

Det skulle vara viktigare att stötta Hållbar Intensifiering än ”Ekologisk extensifiering”.

GMO, Science, mull, Odling i Balans

mars 9, 2016

Ja, livet är fullt av intressanta glädjeämnen. GMO? Det är lite utmanande. Tillämpningen ska inte överdrivas och t ex kopplas till bekämpningsmedel. Men det är ett kraftfullt verktyg som ska användas med omdöme. I Science 19 febr finns en notis: ”Plant scientists: GM technology is safe.” ”Ett klart ställningstagande från växtbiologer”. Mycket av den negativa diskussionen grundar sig på en felaktig vetenskaplig rapport som drogs tillbaka. Vetenskap ska ifrågasättas, det ligger i dess natur, men det överdrives i dag. Det lär finnas de som inte tror jorden är rund, så alla är inte överens om den teorin.

Odling i Balans. Ja vad är det? Ett projekt, en förening, en praktisk utvecklingsidé? Ett tjugotal jordbruk strävar efter att kombinera ekonomi och miljö i praktiken, sedan tjugo år. Man blir imponerad när man ser vad som kan göras med den kunskap vi har. I målsättningen ingår att minimera användningen av kemisk bekämpning. För det måste vara ett mål för jordbruket.
Ekologisk odling avstår (nästan) från kemisk bekämpning, men de har så många andra begränsningar att det inte är ett hållbart helhetskoncept utom i begränsad skala. Trots det tävlar handel och samhälle om att driva komsumtionen åt det hållet. I den polariserade diskussionen går allt positivt intresse åt den sektor som producerar kring 5% av produktionen och inte är storskaligt hållbar. (Just detta är inget glädjeämne. Men för enskilda odlare har jag stor respekt och sympati).

Mull. Har tagit upp mycket av min tid och intresse ett tag. Å ena sidan ett stort engagemang för markvård och mull, särskilt internationellt. Å andra sidan svårt att se positiva effekter i många odlingsförsök. Vad är sanning egentligen? Som vanligt är den komplex. Man kanske får se vidare än till enskilda odlingsförsök.

I dag kom alltså både Science och Astronomy i min brevlåda. Vilken fröjd att följa utvecklingsområdena.Men man får också en känsla för vår utsatthet på lång sikt. Jordklotets magnetfält försvagas på lång sikt, och vi är nog på väg en stor försvagning och en omkastning av polerna om tusentals år. Nåväl, man får väl klara sig utan magnetkompasser. Men det innebär också att skyddet mot omgivande strålning minskar. Det kan bli en utmaning att ta tag i. En tröst är att detta har skett många gånger under årmiljonernas lopp och djurvärlden har klarat sig.

Om det lilla och det stora.

april 4, 2015

Småland – mitt stora hemlandskap, numera. Varför heter det så? I utkanten av 1600-talets Sverige fanns ett antal små länder, Värend, Möre, Tjust osv. De små länderna blev Småland.

Men egentligen tänkte jag mera på Science, numret 6 mars. Ägnas till stor del åt Relativitetsteorin 100 år.En fascinerande sammanfattning. Den är fast etablerad. Utan de korrektioner som den anvisar hade inte vårt GPS fungerat. Vi hade haft sämre möjligheter för precisionsjordbruk. Tala om spin-off! Men man jobbar fortfarande på att verifiera och finslipa. Det finns konkurrerande matematik för extremfall. Och några gravitationsvågor har man inte hittat – ännu. Men stora projekt jobbar med det.

För kort tid sedan, storleksordning 20 millioner år, kollapsade ett dubbelstjärnsystem i vad man tror var en våldsam dubbel explosion. Vad man ser nu är en ensam stjärna på väg bort från vår vintergata med hastigheten 1200 km/sek.

Man har i Etiopien hittat en nära 3 millioner år gammal skelettdel från en hominid, tidig människa. Utvecklingen tog tid. Men den finns ju. Vi får jobba med den.

Kycklingen har förändrat världen. Det finns nu 20 miljarder kycklingar, 3 för varje männniska. Det är mer än alla andra husdjur tillsammans. Och dess betydelse för världens försörjning ökar.

Vi har 200 miljarder celler som dör varje dag. De måste rensas ut. Antikroppar gör jobbet.

Att leva i en demokrati ökar tilliten till demokratiska system. Man har sett dess fördelar för utveckling och stabilitet även om det kan verka rörigt ibland. Men när demokratin är färsk är tilliten mindre. Vilket vi ju ser (Arabiska våren, gamla Öst). Ingen riktigt optimistisk bild.

 

Att möta globala utmaningar

januari 13, 2015

 

Det nummer av Science jag just fick i min hand  (19 dec), innehåller ett par tankar om jordbruket och framtiden. De är lösryckta ur sitt sammanhang, men de beskriver synen på den utmaning vi står inför.

1. Meeting global challenges: discovery and innovation through convergence.

Presidential address, Philip A Sharp, American Association for Advancement of Science

Ungefärlig översättning av mig:

”Världen kommer att ändras åtskilligt fram till seklets mitt, men hur är inte fullt klart. Inom våra barns och barnbarns livstid kommer jorden att ha ungefär 9 miljarder invånare , och var och en har en åkeryta av 130 ggr 130 meter för sin försörjning.

2. Tidskriften Science har en liten avdelning för nya böcker och filmer inom området. Här recenseras filmen Interstellar, en science fiction film. Man menar att filmen bygger på vetenskapen i grunden, även om det finns utvikningar som i dag är ren fantasi.

Recensionen avslutas så här (igen med egen översättning):

”Trots den allvarliga bakgrunden (sammanbrott av vår civilisation) är filmens budskap i grunden en tro på vetenskap och uppfinningsrikedom. Allteftersom jordbruket blir alltmer otillräckligt och resursknapphet blir en realitet i vår egen värld kan jag inte annat än hoppas att filmens huvudperson har rätt när han säger:  Vi kommer att finna en väg – det har vi alltid gjort.”

Framsteg i Science – motståndskraft mot torka.

februari 16, 2009

Sorghum är ett viktigt sädesslag i världens torrare områden. Man har nu kartlagt dess gener och funnit intressanta mönster som man tror kan användas i vidare arbete för torktåliga grödor. Citat från en risgenetiker (Takuji Sasaki, Japan):” Med tanke på den globala uppvärmningen kan den förståelse sorghumgenomet ger oss om hur spannmålsgrödor kan anpassas till högre temperaturer och ljusintensitet och mindre vattentillgång ha ett stort inflytande på jordbrukets utveckling.” (Science Magazine, 30 Jan 2009, sid 573).

Ja, vi behöver all hjälp vi kan få att driva utvecklingen i denna riktning..

Ekologisk produktion och Science.

januari 13, 2009

 

Jo, det blev en insändare. Får se om det blir plats för den. Mitt budskap är detsamma som vad Kenneth Cassman (professor i Agronomy, Nebraska) säger i en kommentar till studien från Michigan State University (Organiskt jordbruk kan föda världen):

”Mot bakgrund av att det behövs 60% mer mat i världen 2050 och att det måste produceras med mindre areal och mindre bevattning behövs en ”ecological intensification” av växtodlingen. Betoningen måste vara på odlingssystem som fyller krav på produktion, miljö osv, och inte på ursprunget eller typen av olika insatsmedel.”  (förkortad och ungefärlig översättning) . Mer kommentarer och citat.

 

Så – låt oss lyfta fram Framtidsfokus (använd etiketten till höger).

 

Från dagens Science (2 Jan), en del intressanta tänkvärdheter:

 

Ett sätt att bekämpa malaria: sprid en parasit (Wolbachia) som förkortar myggans liv. Dels minskar myggornas aktivitet, men framför allt deras resistensbyggande förmåga så de blir lättare att bekämpa.

 

Försaltade jordar är ett problem. Men det finns ett fodergräs (Panicum turgidum) som klarar salthalt men ändå ger bra foder. Därmed skapas möjligheter att bygga upp ett system för att utnyttja problemjordar.

 

En beräkning har gjorts: bilar och lastbilar tar 0,0045 liter bränsle per transporterat kilo per 100 km. Så om man bantar 20 kg och brukar åka 1000 mil om året sparas 9 liter. En ny bantningsmotivation?

För USA har man räknat ut att 3-4 miljarder liter kan sparas genom bantning.

 

Mammutarna dog ut. Kanske på grund av en meteorsvärm för 12900 år sedan. Små mineralspår (mikrodiamanter) i ett bestämt jordlager på flera håll i världen tyder på det. Forskarna är inte ense, men i alla fall – det ger en tankeställare om vår utsatthet.

 

Korallernas minskade kalkbindning har fått siffror. Den ökade koldioxiden ger dem problem.

På gång enligt Science.

januari 7, 2009

 

Postgången tar sin tid så dagens nummer är från den 19 dec. Några nyheter med anknytning till bloggens intresseområde:

”Årets genombrott” har korats. Det blev ”omprogrammering av celler”. Genom att införa ny arvsmassa kan man få cellen att utvecklas annorlunda. T ex har defekta celler i bukspottkörteln regenererats och fåtts att producera insulin igen. Det finns tillämpningar inom många områden för denna grundvetenskap.

 

Som nummer 6 på listan kom en ny katalysator för att splittra vatten i väte och syre. Tekniken kan leda till bättre möjligheter för energiutjämning för t ex vindkraft och solkraft.

 

Som intressanta områden att bevaka nämns växtgenetik och havens försurning.

Kunskapen om växternas genuppsättning växer lavinartat och det kommer att ge avtryck i den utveckling som kommer.

Havens försurning är ett allvarligt problem som kan störa både livet i havet och hela jämvikten (det går inte vara en kalkstensuppbyggande korall i ett surt hav). Orsaken är koldioxidutsläpp. Koldioxid är kolsyra och försurar. Men problemet är inte lika tydligt som smältande polarisar och hotade isbjörnar.

Det finns dubbel anledning att minska på utsläpp av koldioxid.

Kriser, optimism och ekonomi.

december 24, 2008

 

Dagen för julafton. Vetenskapsmagasinet i TV2 påannonseras så här i tidningens programtablå: ”Finanskris, livsmedelkris, klimatkris. 2008 har varit krisernas år. Men nu är vändningen kanske på väg. Nobelpristagaren Paul Krugman är en av de experter som uttrycker hopp om framtiden i årets sista Vetenskapsmagasin. Vi kan ta oss i kragen om vi vill.”

Som ni kanske förstår är jag av samma åsikt.

Några konkreta punkter från programmet:

 

Maten är inte vilken vara som helst. Den behövs nästan varje dag.

Polarhaven tycks redan nu läcka mycket metan. Och halterna i atmosfären börjar stiga.

Stora solkraftverk börjar komma igång.

Vi behöver ett småskaligt jordbruk.

Vi behöver satsning längs ett flertal olika linjer när det gäller jordbruk och mat.

Inte bara Krugman utan också andra ekonomer var optimistiska om att ekonomer nu kan tänka i nya banor och komma med lösningar för framtiden.

 

Man kan sätta frågetecken för några av teserna ovan.

Men jag kom bara att tänka på en artikel i Science 20 juni 2008 (sid 1605, Samuel Bowles), som egentligen väcker tvivel om själva grunden till mycket av ekonomivetenskapen, (ungefär) att det är självintresse som styr handlandet och att detta leder till den bästa jämvikten i samhället. Men det har visat sig både i direkta observationer och i experimentella undersökningar att individens handlande också styrs av den sociala situationen, av altruism. Detta har stor betydelse för vad som verkligen sker.

Om GM-grödor.

oktober 3, 2008

 

I Sverige har den första genmodifierade potatisen (för enbart industriändamål) skördats, och det har varit lite diskussion om det.

 

I Science 19 sept är ett par artiklar om utvecklingen på andra håll.

 

I Kina odlas insektsresistent bomull (Bt-bomull) på 3,7 miljoner hektar. Enligt artikeln har detta betytt mycket för fattiga småbönder som nu får bättre skördar. I tillägg har denna bomull lett till lägre insektsangrepp också på övriga grödor.

 

Australien består av flera delstater. Några har tillåtit genmodifierade grödor, andra inte. Men nu släpps      förbudet i den stora Western Australia och det är på gång i Victoria. Man kommer att arbeta med bl a följande projekt:

Tork- och saltresistens hos vete

Korn med beta-glukan, som har medicinska effekter

Gräs som ger mindre metan (växthuseffekt) som foder till idisslare.

 

Själv har jag inte hejat högt på utvecklingen av grödor med herbicidresistens eller grödor med inbyggda insekticider. Men det finns mycket intressanta utvecklingar på gång inom den avancerade växtförädlingen, och världen behöver detta.