Posts Tagged ‘slam’

Ett konkret förslag om slam.

juli 18, 2017

Aktörerna i slambranschen jobbar seriöst med att få ut slammet på ett bra sätt inom de ramar som finns. Men ramarna är för generösa och leder lätt till onödigt ökade förluster av kväve och fosfor. Samtidigt finns det mer diskuterade problemet med ”föroreningar” av olika slag. Vidare den ökande övertygelsen att vi behöver bättre kretsloppslösningar för i synnerhet fosfor.
Det finns ny teknik på gång. Men en utveckling tar tid även om den går bra. Vad göra med slammet under tiden? Det har deponerats i gruvhål, men den nödlösningen känns inte bra.
Förslaget (ev tidsbegränsat till ca 10 år):
Man får sprida en årsgiva slam ( 1 ton torrsubstans/ha) på våren för nedbrukning så snabbt som möjligt. En fånggröda ska etableras på hösten. Fältets fosforbalans ska kollas, inget onödig fosfortillförsel ska ske.
Detta blir förstås dyrare och svårare. Men man har fått säkrare miljö och bättre kretsloppsverkan. Samt bättre incitament att utveckla bättre system. Och man slipper tänka på gruvhål.

Slam och långsiktighet

oktober 17, 2011

Slamdiskussionen rör sig om kretslopp av näringsämnen contra tillförsel av oönskade ämnen som kadmium och ”miljögifter”. Plus och minus. Hur väga samman det?

Ska man kunna väga får man kvantifiera. Fosforn är slammets viktigaste beståndsdel. Den kan vi ta tillvara på olika sätt. Sprida slammet på  åkermarken är kanske 60-70% effektivt jämfört med mineralgödsel. Järnfällt slam, som är det vanliga, fungerar inte fullt ut. Men vi kan plocka ut fosforn ut slammet på  olika sätt och få en ren och fullt effektiv fosforprodukt.  Och så finns det kväve i slam. Det kan synas bra, men det kan diskuteras. Det blir stora kväveförluster och ineffektiv verkan av kvävet i slam. Försöken säger 30% effektivitet. Och de andra 70? 10% av dom kan finnas i markens humus och det är positivt. Men 60% blir nog förluster till luft och vatten, åtminstone om slammet används som brukligt i dag. Och det är ju inte särskilt positivt. Jag tycker faktiskt kvävet i slam är negativt. en miljöbelastning.

Och den andra sidan? Försöken säger också att kadmium och kvicksilver som finns i slammet ackumuleras i marken. Vi har jämförelsevis rent slam. Det går så långsamt att man behöver decennier för att mäta ökningen. Men den finns. Om vi drar ut tidslinjen: för vår generation spelar det ingen roll, knappast för våra barn, kanske för barnbarnen och ganska säkert för ännu senare generationer.  Hur ska vi hantera det?

Långsiktighet är svårt i dagens värld. Min syn på detta är att vi måste uppmuntra utveckling av de bättre tekniker med fosforextraktion som nu är på gång. Och då kan vi inte reservationslöst godkänna slam till åkermark.