Posts Tagged ‘vetenskap’

Ekonomin och jordbruket

maj 6, 2018

.

 

Har just gått igenom en bra bok:  Modern Mikroekonomi (Andreas Bergh, Niklas Jakobsson).

Underrubrik: Marknad, politik och välfärd.

Boken är bra, välskriven och tydlig.  Men huvudspåret i ekonomivetenskapen är följande:

I marknadsekonomin bildas en jämvikt mellan utbud och efterfrågan som styr priset.

Vid fullständig konkurrens (som med jordbruksprodukter på världsmarknaden) blir jämviktspriset lika med produktionskostnaden (oftast den kortsiktiga).  Då gör producenten ingen vinst.

Det läget är ju ohållbart så därför försöker man komma ifrån det med olika profileringar så man kan sätta egna priser. Det går ju för de flesta industrivaror.

Men inte för jordbrukets stapelvaror.  Det är jordklotets viktigaste produktion. Den påverkar hela vår försörjning och miljö. Och så lämnas den i sticket av ekonomivetenskapen.

Nu finns ju ”stöd”. Och dom är lätta att misstänkliggöra och manipulera efter budgetläget, vilket vi ju ser dagens läge.

Det skulle behövas ett bättre ekonomiskt fundament för hur man skulle kunna hantera försörjning och miljö i vår värld.bok

Det var det – den rena ekononomiboken.Intet nytt under de senaste decennierna i denna fråga. Man konstaterar problemet med fullständig konkurrens, men går bara vidare till hur man undviker den i de flesta branscher.

Boken Hållbar Utveckling (Håkan Gulliksen, Ulf Holmgren). Också aktuell och en bra bok. Men inte heller den tar upp jordbruksproduktionens fundamentala problem. Återkommer kanske till den.

Citat, s 264. ”Den gröna revolutionen, som denna utveckling kallas, har räddat en miljard människor undan svält och antagligen ett antal konflikter som kunde kostat ytterligare liv. Det pris vi fått betala är en viss miljöförstöring.”
s 314. Om Mat och vatten, hälsa och livskvalitet.Samt att avskaffa hunger. ”Det är den globala tillväxten som ska stå för kostnaderna, samtidigt som det finns brister i det ekonomiska systemet – handelsbegränsningar, subventioner och andra snedvridningar av en fri marknad,”
Se stöd som satts in för att hjälpa jordbruket ses alltså som brister.

Annonser

Framsteg i Science – motståndskraft mot torka.

februari 16, 2009

Sorghum är ett viktigt sädesslag i världens torrare områden. Man har nu kartlagt dess gener och funnit intressanta mönster som man tror kan användas i vidare arbete för torktåliga grödor. Citat från en risgenetiker (Takuji Sasaki, Japan):” Med tanke på den globala uppvärmningen kan den förståelse sorghumgenomet ger oss om hur spannmålsgrödor kan anpassas till högre temperaturer och ljusintensitet och mindre vattentillgång ha ett stort inflytande på jordbrukets utveckling.” (Science Magazine, 30 Jan 2009, sid 573).

Ja, vi behöver all hjälp vi kan få att driva utvecklingen i denna riktning..

Vetenskap och utveckling – vägen fram

augusti 20, 2008

 

Plock ur tidskriften Science juli-aug 2008.

 

4 juli.   USA höjer ambitionen?

Ett s k Policy Forum, undertecknat av ledande forskare/administratörer i USA:

Citat, översatt (s 44): ”USA står inför större utmaningar än någonsin förr, både miljömässiga och ekonomiska, under de närmaste decennierna. Främst bland dem är klimatförändring, förändrat vädermönster, vattentillgång och –kvalitet, minskad biodiversitet.”

Det hela utmynnar i en stark rekommendation att en ”Earth Systems Science Agency” ska etableras.

 

18 juli.  Ris behöver en ny grön revolution.

”Med skenande priser på ris och annan spannmål och lager som håller på att tömmas kan det behövas en andra grön revolution för att undvika livsmedelsbrist” (sid 330). Vad man mest diskuterar är ris som tål att det blir dränkt när det regnar för mycket.

 

1 aug   Klimatflipp?

Borrkärnor från Grönlands inlandsis tyder på att klimatförändringar kan gå fort, 1-3 år. Det är som om något ”flippar över”.

 

8 aug   Gen-möjligheter.

”Blue revolution brings risks and rewards”. Det rör sig om förädling för torkresistens. Man vet hur olika gener styr. En är bra för bra skörd trots korta torkperioder en annan för överlevnad vid långa. Helt olika strategier. Vilken vill vi ha var?

Det intressanta är att det på fullt allvar är möjligt att ställa den frågan.