Posts Tagged ‘vetenskap’

Hjälp marknadsekonomin hantera långsiktighet

januari 3, 2019

EN UPPMANING TILL EKONOMIVETENSKAPEN

Kom just hem från en konferens om jordbruksutveckling i Cambridge. Bl a framhölls:
Utvecklingen i världen rusar på. De flesta förbrukningskurvor går uppåt, ofta med en fördubbling på ca 30 år (ett undantag är odlingsbar mark som börjar ta slut). Miljöpåverkan ökar med denna utveckling.

För jordbrukets del finns kunskap och teknik att både effektivisera i odlingen och arbeta mer i samklang med naturen. Problemet är att det inte är kortsiktigt ekonomiskt för odlaren.

Den rådande huvudprincipen är att utvecklingen ska styras av marknadsekonomin, som ses som det effektivaste sättet att fördela resurser. Att den faktiskt är kortsiktig nämns inte.
Men en viktig och efterfrågad  resurs är långsiktig hållbarhet och den kommer inte in i marknadsfunktionen. Nu när flera resurser börjar bli knappa på ett eller annat sätt (odlingsmark, vatten, klimat, fosfor) är hög tid att försöka komplettera marknadsekonomin på denna punkt, Vår kortsiktiga marknadsekonomi är faktiskt en utvecklingshämmare i viktiga fall. Vi kunde behöva en
”Marknadsekonomi med långtidsfokus”

Exempel fosfor.
Läget är att fosforn är en helt nödvändig resurs för vår försörjning, men tillgångarna är ändliga. Vidare är ackumulering i vårt system ett miljöproblem. Båda dessa frågor löses av kretsloppsutveckling. En sådan är nödvändig för framtiden. Men varan från de anläggningar som finns kan inte prismässigt konkurrera med etablerade produkter och det är inte fråga om en ineffektivitet som kan avhjälpas. Det blir dyrare än att använda fossila fyndigheter men är ändå framtiden.
Låt oss i ett räkneexempel anta att kretsloppsprodukten blir dubbelt så dyr:
En vetegröda på 8 ton innehåller ca 25 kg fosfor. Det bortföres ju från åkern och ska ersättas om systemet ska vara hållbart. Dagens fosforpris är ca 20 kr, och den kostar odlaren 500 kr. Dubbelt pris betyder att det kostar 1000 kr. Odlaren skulle förlora i konkurrenskraft och det går alltså inte.
Men vi får gå vidare ett steg. Man kan betala för långsiktigheten genom att betala 500 kr mer för vetet. Priset skulle bli 1,27 kr per kg vete i ställer för 1,20. Om marknadsjämvikterna fungerar skulle bageriet i slutändan behöva höja priset på en limpa med kanske 3 öre. Helt obetydligt i hushållsbudgeten. Denna beräkning visar att kretsloppsfosforn är ett gångbart framtidsalternativ.
Men det kommer inte igång utan en korrigering av den kortsiktiga marknadsekonomin. Man kan ge bidrag till produktionen av kretsloppsprodukten, man kan etablera ett varumärke ”framtidslimpa” vilket ger konsumenten möjlighet att välja denna egenskap.
Det behövs någon form av intervention för att den utveckling som behövs inte stoppas av kortsiktig priskonkurrens. En sådan intervention ska inte ses som en ”marknadsstörning” utan tvärtom som en korrektion av den störning som kortsiktig marknad skulle orsakat.

Exempel odlingssystem.
Mellangrödor och reducerad bearbetning ger många fördelar: mindre kväveutlakning, mindre jorderosion, positivt för mullhalten och därmed klimatet, bättre markstruktur och biologisk mångfald. Dagens medelerosion i EU skulle på 300 år nästan föra halva matjordslagret ut i havet. De långsiktiga fördelarna för samhället är många, men tidshorisonten är generationer. För odlaren är det en kortsiktig ekonomisk uppoffring och en risktagning. Utvecklingen blir trög. Nu finns just fånggrödestöd mot kväveutlakning i vissa områden, så problemet är känt och delvis åtgärdat, men ändå ofullständigt och kringgärdat med olika krav. Att få en långsiktigt positiv utveckling kan kosta något mer än i ovanstående exempel med fosfor, men det är samhällsekonomiskt obetydligtt också på kort sikt och ger vinst på längre sikt. Och det viktigaste: vi förbättrar både markmiljö och natur.

Med denna bakgrund vill jag föreslå följande.
1. Man accepterar från ledande ekonomivetenskapligt håll att kortsiktig marknadsekonomi kan behöva kompletteras för att fungera för långsiktiga system. Och det gäller särskilt marken och tillhörande resurser som är grunden för vårt samhälles fortlevnad.

2. Man utreder det hela bättre och kan kanske skapa en grund för ”marknadsekonomi med långtidsfokus”.

Annonser

Ekonomin och jordbruket

maj 6, 2018

.

 

Har just gått igenom en bra bok:  Modern Mikroekonomi (Andreas Bergh, Niklas Jakobsson).

Underrubrik: Marknad, politik och välfärd.

Boken är bra, välskriven och tydlig.  Men huvudspåret i ekonomivetenskapen är följande:

I marknadsekonomin bildas en jämvikt mellan utbud och efterfrågan som styr priset.

Vid fullständig konkurrens (som med jordbruksprodukter på världsmarknaden) blir jämviktspriset lika med produktionskostnaden (oftast den kortsiktiga).  Då gör producenten ingen vinst.

Det läget är ju ohållbart så därför försöker man komma ifrån det med olika profileringar så man kan sätta egna priser. Det går ju för de flesta industrivaror.

Men inte för jordbrukets stapelvaror.  Det är jordklotets viktigaste produktion. Den påverkar hela vår försörjning och miljö. Och så lämnas den i sticket av ekonomivetenskapen.

Nu finns ju ”stöd”. Och dom är lätta att misstänkliggöra och manipulera efter budgetläget, vilket vi ju ser dagens läge.

Det skulle behövas ett bättre ekonomiskt fundament för hur man skulle kunna hantera försörjning och miljö i vår värld.bok

Det var det – den rena ekononomiboken.Intet nytt under de senaste decennierna i denna fråga. Man konstaterar problemet med fullständig konkurrens, men går bara vidare till hur man undviker den i de flesta branscher.

Boken Hållbar Utveckling (Håkan Gulliksen, Ulf Holmgren). Också aktuell och en bra bok. Men inte heller den tar upp jordbruksproduktionens fundamentala problem. Återkommer kanske till den.

Citat, s 264. ”Den gröna revolutionen, som denna utveckling kallas, har räddat en miljard människor undan svält och antagligen ett antal konflikter som kunde kostat ytterligare liv. Det pris vi fått betala är en viss miljöförstöring.”
s 314. Om Mat och vatten, hälsa och livskvalitet.Samt att avskaffa hunger. ”Det är den globala tillväxten som ska stå för kostnaderna, samtidigt som det finns brister i det ekonomiska systemet – handelsbegränsningar, subventioner och andra snedvridningar av en fri marknad,”
Se stöd som satts in för att hjälpa jordbruket ses alltså som brister.

Framsteg i Science – motståndskraft mot torka.

februari 16, 2009

Sorghum är ett viktigt sädesslag i världens torrare områden. Man har nu kartlagt dess gener och funnit intressanta mönster som man tror kan användas i vidare arbete för torktåliga grödor. Citat från en risgenetiker (Takuji Sasaki, Japan):” Med tanke på den globala uppvärmningen kan den förståelse sorghumgenomet ger oss om hur spannmålsgrödor kan anpassas till högre temperaturer och ljusintensitet och mindre vattentillgång ha ett stort inflytande på jordbrukets utveckling.” (Science Magazine, 30 Jan 2009, sid 573).

Ja, vi behöver all hjälp vi kan få att driva utvecklingen i denna riktning..

Vetenskap och utveckling – vägen fram

augusti 20, 2008

 

Plock ur tidskriften Science juli-aug 2008.

 

4 juli.   USA höjer ambitionen?

Ett s k Policy Forum, undertecknat av ledande forskare/administratörer i USA:

Citat, översatt (s 44): ”USA står inför större utmaningar än någonsin förr, både miljömässiga och ekonomiska, under de närmaste decennierna. Främst bland dem är klimatförändring, förändrat vädermönster, vattentillgång och –kvalitet, minskad biodiversitet.”

Det hela utmynnar i en stark rekommendation att en ”Earth Systems Science Agency” ska etableras.

 

18 juli.  Ris behöver en ny grön revolution.

”Med skenande priser på ris och annan spannmål och lager som håller på att tömmas kan det behövas en andra grön revolution för att undvika livsmedelsbrist” (sid 330). Vad man mest diskuterar är ris som tål att det blir dränkt när det regnar för mycket.

 

1 aug   Klimatflipp?

Borrkärnor från Grönlands inlandsis tyder på att klimatförändringar kan gå fort, 1-3 år. Det är som om något ”flippar över”.

 

8 aug   Gen-möjligheter.

”Blue revolution brings risks and rewards”. Det rör sig om förädling för torkresistens. Man vet hur olika gener styr. En är bra för bra skörd trots korta torkperioder en annan för överlevnad vid långa. Helt olika strategier. Vilken vill vi ha var?

Det intressanta är att det på fullt allvar är möjligt att ställa den frågan.