Posts Tagged ‘Win-win’

Thanks WordPress – now it works again.

januari 3, 2013

Har varit ute och fixat stängsel mm hela dagen. 4 hästar på väg, varav 2 ettåringar.  Faktiskt är det bete på marken även om inte det är huvudsaken,  för det viktigaste är areal att springa på. 8 grader varmt den 3 januari.

Ett spännande år börjar. Framtidsodling som koncept och företag.

Man kan fundera över hur diskussionen går.

Klimatet. Somliga diskuterar hett att det inte är säkert att våra utsläpp påverkar. Naturen överträffar allt vi kan göra. Så låt oss bara gå på. Andra (95% av dem som kan frågan) menar att vi har stor påverkan och måste minska utsläpp. För mig finns det en solklar väg:  arbeta för energieffektivisering (inkl besparing)  och processförbättringar (inte minst i jordbruket).

Uthållig intensifiering.  Somliga ser ett rött skynke i ordet intensifiering. Det är industrijordbruk och det ska vi inte ha. Småskaligt och ekologiskt gäller. Vi kan minska spill och fördela bättre så räcker produktionen. Också här ser jag en solklar väg:  Både – och  behövs. Vi ska förbättra vad vi kan inom ramen för god ekonomi. Det är Framtidsodling.

 

Höga skördar, miljö, hierarkisk suboptimering

augusti 28, 2012

En något frustrerande dag, i det lilla. Tittade i går på en sajt för att göra/modifiera hemsidor. Kom en bit. Skulle fortsätta i dag, men fastnade i lager på lager av Users och Passwords som jag bara blandade ihop. Efter 2 timmars jobb hade jag inte ens kommit in. Grumsade över systemet. Men så visade det sig att det vara mitt fel. Jag hade missat att öppna rätt mailbox där information fanns. Ja – Ja.

Men så kommer en kompensation. När man är ute och reser eller går kan man göra fynd, hitta saker eller stämningar som berikar. När man filosoferar är det likadant. Man kan göra fynd, men så får man se om de håller vid närmare betraktande. Dagens fynd är två.

1. När vi hjälper jordbruket till höga och säkra skördar hjälper vi också miljön och uthålligheten. Det finns dock vissa villkor, men dom kan tas hänsyn till.  Win – Win att betona.

2. Hierarkisk optimering är problematisk. Vad menar jag med det? Ett exempel: vi vill ha bra forskning som gör nytta så mycket som möjligt (övergripande samhällsmål). Där finns flera steg i processen.

Forskaren ska göra ett bra och kreativt jobb.

Institutionen ska få bra statistik att visa upp.

Publicerande tidskrifter ska klara sin ekonomi.

Dom som läser tidskrifterna ska få tillräcklig information för at använda forskningen.

Dom som har nytta av forskningsresultaten ska få reda på dem.

Det ska utnyttjas i praktiken.

 

Hur är det i de olika stegen?

Forskaren ska konkurrera om anslag. Hämmar kreativitet.

Institutionen vill ha många vetenskapliga artiklar publicerade. Det går bäst om dom är ”smala”.

Tidskrifterna vill ge så litet utrymme som möjligt och bestämmer format. Mycket information kommer inte med, framför allt inte övergripande diskussioner som för frågan framåt.

Dom som skulle kunna använda informationen har svårt att få den. Vem jobbar med det?

Vad innebär det i praktiken? Det är kanske inte så dumt att ta kontakt med forskaren direkt, om han nu finns kvar i systemet.

 

Var och en optimerar sitt men ingen har ansvar för det övergripande målet. Man ska inte tro att bara för att varje steg optimerar för sig blir slutresultatet optimalt. Win-loose?

Det borde finna en logisk eller matematisk teori om det här. Det gör det nog.

 

Odling i Balans, miljöanpassning

januari 26, 2012

En temadag med Odling i Balans.

Dels blir man imponerad av det ambitiösa arbete som göres. Gödselkörning utan packning, stora investeringar för att hindra ammoniakavgång från gödsellager, sensorprecision vid gödsling.

Dels kan man bli förundrad över hur trögt en del kan vara. Trots all rådgivning tycks man gödsla med fosfor för säkerhets skull, enligt statistik från Greppa Näringen. Och det kostar ju bara pengar. Konstigt.

Man kan också bli förundrad över (igen) hur fantastiska växterna är. Rötterna strävar mot djupet med en hastighet av 5 cm om dagen. Når över 2 m djup för många grödor om inget hindrar. I detta ligger en stor del av bördigheten. Att marken är vänlig på djupet och erbjuder grödan de stora förråd av både vatten och näring som finns där. Det blev också en bekräftelse av att fånggrödor är nyttiga för marken och inte bara fångar kväve utan berikar marken med både mull och biologisk aktivitet.

Det är åtgärder som inte kostar mycket, de kan rentav gå med vinst. Win-Win för både ekonomi och miljö. Trots långsiktighetsparadox.

Fånggrödor och lönsamhet

november 11, 2010

En fint komponerad växtföljd i Skåne:   sockerbetor, korn, höstraps, höstvete, höstvete.  Betor och 3 högavkastande höstgrödor och så korn som en buffert. Den kan väl inte förbättras?

Det finns faktiskt plats för en fånggröda, före betorna, och vi tar rättika som får övervintra. Vårbearbetning före betor fungerar praktiskt bra på flera gårdar.  Med fånggrödebidrag blir det då ett förbättrat resultat på 299 kr/ha i snitt, kväveutlakningen minskar med ca 2 kg, klimatgaser med 500 kg och mullhushållningen förbättras. Det var väl inte helt fel.  Och skulle man inte våga satsa på vårbearbetning sjunker resultatet till ca 150.

Men sen är det ju fullt!  Om inte man tänker till och ersätter en höstvete med vårvete och möblerar om lite grand. Då får man rum med två fånggrödor. Resultatet blir plus 816 kr/ha, utlakningen minskar med 4 kg N och klimatgas med 800.  Men det finns mer. Vi kan välja på att plöja ned halmen och ha en betydande mullhaltsökning eller sälja halm (ca 1500 kg/ha) och ha enlägre men betryggande mullhaltsökning

Men nu går det inte att komma längre.  Om inte — man tänker helt annorlunda. Målet är ju ekonomin i första hand, miljö etc i andra hand. Kanske. Vi slänger ut alla höstgrödor, satsar på betor och 4 vårsäd+ 4 övervintrande fånggrödor.  Ekonomin är 889 kr bättre än utgångsalternativet, vi minskar utlakning med bortåt 9 kg N, växthusgaser med 3500 kg (vi binder koldioxid) och kan i tillägg leverera halm med energivärdet 9000 kwh/ha (ca 3 ton/ha).

Vilket alternativ ska vi välja? Vad finns det för osäkerheter.

Det sista alternativet går inte bra på alla jordar (men det finns ju mer än 1000 kr/ha som buffert att nagga i kanten om det kniper), man får inte vara dogmatisk utan plöja när det känns nödvändigt osv.

Det är möjligt att kostnaderna för fånggrödorna blir högre ibland, men å andra sidan har inte minskade bearbetningskostnader tagits in i kalkylen.

Miljö och hållbarhet har förbättrats i alla alternativ.

Så nog finns det en del att tänka på.  Odlingsperspektiv hjälper till med beräkningar.

Nobelpris och rådgivning

oktober 30, 2010

I min bok Mat-klimat-miljö skriver jag följande apropå möjligheten att hitta odlingsalternativ som ger både bättre ekonomi och bättre miljö:

Om jämviktsinställelse: ” ..åtgärderna i ett jordbruksföretag utvecklas i samspelet mellan kostnader och inkomster. Det bör vara naturligt att processens drivkraft minskar när man närmar sig jämviktspunkten. Det finns en tröghet. Därför finns det ett outnyttjat utrymme där viss ekonomisk förbättring kan fås samtidigt som miljöfunktionen förbättras. Det kan vara en teoretisk förklaring till att man vid en genomgång gårdsvis kan hitta sådana win-win situationer i 3 fall av 4.”

Årets ekonomipris till Nobels minne gick till teoretiska arbeten om trögheten på arbetsmarknaden. Det finn lediga jobb. Det finns ändå arbetslöshet. Det beror på tröghet i processen. Man hittar inte varandra lätt nog. Jag ser en tydlig parallell.

Information och rådgivning hjälper till här. (Jag  tänkte skriva om smörjmedel, men ordet fastnade. Det har en lite dubbeltydig klang. Men maskiner får man väl smörja.)

Marknadsför miljöarbete!

mars 4, 2010

 Jordbrukaren är kung – han bestämmer.

Odlingsekonomin är i högsta grad usel. Det går knappt att få betalt för de direkta utgifterna enligt de kalkyler som ges ut.

Då är det klart att jordbrukarens fokus ligger på kortsiktig ekonomi, inte på miljö och långsiktighet.

Men alla rapporter om tillståndet på vår glob och de utvecklingstrender vi har utmynnar i samma slutsatser: vi måste öka produktionen och minska miljöpåverkan.

Betydande miljöförbättringar kan kombineras med ökad lönsamhet, åtminstone om man ser verksamheten på några års sikt. År från år optimering är inte en bra metod för någon verksamhet.

Det finns ekonomisk stimulans som kan hjälpa till i utvecklingen, t ex fånggrödebidrag och investeringsstöd för miljöförbättrande teknik som precisionsstyrning. Det leder till ännu mer utpräglade win-win lägen. Både lönsamheten och miljön förbättras.

Vem marknadsför detta?

Ett stort frågetecken.

Gränser för vår planet

september 24, 2009

Stockholm Resilience Center presenterar ett nytt tänkesätt: hur mycket tål planeten av olika faktorer? Man har identifierat tre mest kritiska: klimatgaser, biodiversitet och kväve/fosfor i omlopp. Ännu är inget kvantifierat, men nog är åtminstone de trender vi har ganska alarmerande.

I Alnarp konfererades en dag om Jordbrukets konkurrenskraft. Bra sammanfattningar från olika branscher, men ändå kan man undra: vad nytt kom fram? De flesta har det mycket besvärligt i den internationella konkurrensen. Man kan bara undra – om vi hade gjort en global genomgång – hade inte alla haft det lika besvärligt då? Är det så världen är? Alla ska kämpa med kostnader och utveckling för att vi ska få framsteg.

Men man kan notera att i Alnarp nämndes inte mycket om miljö/uthållighet. Det är inte lätt att prioritera när ekonomin är ett stort bekymmer.

Men jag får ta fram min gamla käpphäst: det finns win-win situationer för både ekonomi och miljö. Några exempel:

För många växtodlare: bättre mullhushållning, mellan/fånggrödor, reducerad bearbetning, halm som bioenergi (om mullhalten är under kontroll)

Ecodriving

Använd etiketterna till höger så kommer mer inlägg om olika frågor.

Mullhalterna sjunker.

april 23, 2009

 

Har gått igenom försök, igen.

Fråga: hur har utvecklingen i mullhalt  varit vid olika odling? Svaret är entydigt: mullhalterna sjunker vid normal odling (med halmnedplöjning) om de från början är högre än 1% organiskt kol (1,7% mull).

Det är ingen gynnsam utveckling och man borde göra något åt det. Åtgärder finns: fånggrödor/mellangrödor som tillför mer organiskt material, modifierad bearbetning och helst bara vårbearbetning, stallgödsel etc.

Om man har en jord med 1,5% kol (rätt normalt för slättjordbruk) och normal drift med höstplöjning och halmnedbrukning kan 200 kg kol per år sparas i marken med ett par fånggrödor.

Det kostar något i utsäde mm (i vissa områden finns bidrag). Men inom några år ökar bördigheten och skördarna och även utan bidrag ger åtgärden någon vinst.

Vidare har man säkrat bördighetsutvecklingen för framtiden.

Slutligen har man minskat växthusgasutsläpp (mullminskning betyder koldioxidavgång) mer än dubbelt mot vad normal dieselanvändning betyder, minskat kväveutlakning och erosion.

En tredubbel win-win-win.

 

Precisionsgödsling – win-win för ekonomi och miljö.

mars 23, 2009

Helgen har varit full av precision. Vad betyder det för skörd och miljö?

 

Det är kanske bäst att tala om vad det är fråga om. En sensor på traktorn läser av grödans färg i olika delar av ljusspektrat. En ansluten dator omvandlar det till kvävebehov och styr en ansluten gödselspridare. På så vis tas hänsyn till oregelbundenheter på fältet och grödan får rätt mängd överallt.

 

Det här är bra för skörden och därmed för ekonomin. Och det är också bra för miljön. Kväveeffektiviteten blir något bättre och utlakningen något mindre. Det är inte särskilt stora siffror någonstans om man jämför med perfekt avpassad vanlig gödselspridning men allting går åt rätt håll. Och hur ofta blir det perfekt? Efter stallgödsel och fånggrödor kan det vara svårt att hitta rätt kvävenivå. Sensorn gör extra nytta där. Och helhetssystemet fångar upp årsmånen fram till tiden för gödslingen.

 

Så nu är frågan – hur få tillräckligt intresse för detta? Det är faktiskt en åtgärd som lönar sig om man använder den på tillräckligt stor areal (ca 1000 ha).

När det gäller att minska utlakningen talas det om kostnadseffektivitet. I detta fallet får man tala om inkomsteffektivitet.

Ekonomi, miljö och långsiktighet.

januari 29, 2009

 

Av förra inlägget tycks framgå en viss motsats mellan dessa mål. Den kan vara så men inte alltid. Till en del går det att förena, och just det är tanken och drivkraften bakom Odlingsperspektiv.

 

Ett exempel som kan gälla för en växtodlingsgård i Mellansverige med spannmål och en oljeväxtgröda.

Vi sätter in fånggrödor där det går, och det är tre år av sex. De får övervintra och bearbetning sker först på våren före sådd. På många jordar går det bra.

Det kostar utsäde och kan betyda en ökad bekämpning, en ökad kostnad på säg 300 kr.

I gengäld blir det mindre bearbetning och där sparar man in kanske 300 kr, så då står balansen på noll,

Fånggrödorna ökar mullhalten på sikt och biologisk aktivitet direkt. Det kan i första skedet ge minst 100-200 kr/ha varje år, på sikt ökar det.

Med dessa siffror har man alltså tjänat 100 – 200 kr/ha på hela odlingen.

Inte särskilt spännande, men ändå något.

Och vad övrigt?

Mullhalten är på uppgång i stället för nedgång. Bättre markstruktur, lättare brukning, större odlingssäkerhet.

Det bör bli mindre risk för fosforutflöde och erosion.

Kvävet hålles kvar i marken och utlakningen minskar.

Det blir mer liv av alla slag  i mark och landskap.

 

Är detta idealiserat?  Inte i snitt. Men i det enskilda fallet beror det på gårdens odling och mark och annat gårdsspecifikt. Och observera att i denna kalkyl ingår inga bidrag. De kan komma till i vissa områden.

 

Mer om mull i marken och skördar.